Drottning Louise slog upp portarna

1923 gifte sig Louise Mountbatten med den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf och Sverige fick därmed en chosefri, demokratisk och praktiskt lagt kronprinsessa. Vid denna tid kunde kvinnor inte förlänas någon av de svenska kungliga ordnarna, med det enda undantaget att drottningen bar Serafimerorden. Det gick dock ingen nöd på Louise. Som sjuksköterska i Frankrike under första världskriget hade hon mottagit brittiska War Medal och Victory Medal, samt franska Médaille de la Reconnaissance. Hon utnämndes även till associerad ledamot av brittiska Royal Red Cross, en utmärkelse instiftad av drottning Victoria år 1883 och vars högre grad (ledamot) först tillföll Florence Nightingale.

För kronprinsessan Louise var jämställdhet mellan könen en självklarhet. Hon uttalade bland annat att:

Kvinnorna äro fullt ut lika intelligenta som männen och, förutsatt att de erhållit en ordentlig utbildning, kunna i lika hög grad ha anspråk på aktning och beundran som männen, om de ägna sig häråt.

När Louise blev Sveriges drottning 1950 gjorde hon upp med många äldre sedvänjor. Hovpresentationerna för societetsdamer upphörde och ersattes av luncher för yrkesverksamma kvinnor.

Det var också drottning Louise som tog initiativet till att kvinnor skulle tilldelas ordnar. Hon lyfte frågan med sin make och statsminister Tage Erlander redan 1951 men blev sjuk varpå frågan blev vilande. Samtidigt hade samma tanke väckts i Danmark av justitieminister Helga Pedersen (Venstre). Efter en lång debatt (som bland annat rörde hur ordenstecken skulle fästas på klänningar) beslutade Frederik IX den 10 oktober 1951 att Dannebrogorden skulle kunna tilldelas kvinnor. Senare samma år utnämndes Pedersen till ordens första kvinnliga kommendör. I Sverige konstaterade Erlander i sin dagbok att Sverige blivit omsprungen av dansken.

Först den 22 mars 1952 fastställdes nya ordensstatuter som öppnade de fyra kungliga svenska ordnarna för kvinnor. I likhet med präster skulle de bli ledamöter istället för riddare. Själva tecknen var desamma, men skulle bäras i rosett i ett smalare band.

Bland de första 37 kvinnor som utnämndes den 6 juni 1952 finns professor Nanna Svartz (kommendör av Nordstjärneorden), ordföranden i Rädda Barnen Margit Levinson (kommendör av Vasaorden), överläkaren Greta Muhl, riksdagsledamoten Ebon Andersson och skådespelerskan Tora Teje (samtliga ledamöter av Nordstjärneorden) samt advokat Sigrid Beckman och godsägaren Brita Bonde (ledamöter av Vasaorden).

Bemärkta kvinnor som utmärkts senare var bland annat den stridbara samiska lärarinnan Karin Stenberg (ledamot av Vasaorden 1956) och Astrid Lindgren (ledamot av Vasaorden 1968). Serafimerorden och Svärdsorden hann aldrig förlänas en icke-kunglig svensk kvinna före 1975 då ordensförläningarna till svenska medborgare upphörde. Förhoppningsvis kan detta detta komma till stånd i framtiden.