Monthly Archives: januari 2018

Prinsessan av Asturien tog emot Gyllene skinnets orden

Gyllene skinnet 2

Kung Felipe VI och prinsessan Leonor vid gårdagens ceremoni.

Det låter som något från en saga, men igår överlämnade kung Felipe VI av Spanien Gyllene skinnets orden till sin 12-åriga dotter Leonor, prinsessa av Asturien, vid en ceremoni på det kungliga palatset i Madrid. Hela den kungliga familjen, premiärministern och andra dignitärer närvarade.

Prinsessa av Asturien är Spaniens traditionella tronföljartitel. Ska man vara petnoga borde titeln vara furstinna eftersom den anger att bäraren innehar furstendömet Asturien. Den spanska motsvarigheten till ”prinsessa” är infanta. Dåvarande infanta Leonor blev tronföljare när hennes far besteg tronen 2014. Året därpå, på dagen före sin 10-årsdag, förlänades hon officiellt Gyllene skinnets orden. Igår fick hon ta emot och för första gången bära ordenstecknet.

Gyllene skinnet

Ordenskedjan och ordenstecknet som igår tilldelades prinsessan Leonor.

Kung Felipe, som samma dag fyllde 50 år, underströk i ett tal till sin dotter att det finns en lång tradition att förläna tronföljaren orden i unga år för att denne steg för steg ska lära sig de traditioner och plikter som följer med kronan och förstå det ansvar som han eller hon en dag ska ta över.

Gyllene skinnets orden instiftades 1430 av hertig Filip III av Burgund inför sitt giftermål med Isabella av Portugal. Namnet och ordenstecknet är hämtat från den grekiska mytologin. Under 1700-talet tvistade huset Bourbon i Spanien och huset Habsburg i Österrike om vem som hade rätt att styra över orden. Man kom överens om att båda ätterna skulle få utse riddare och man respekterade varandras förläningar.

Idag räknas de i praktiken som två olika ordnar. Den spanska orden är landets högsta och mest exklusiva och förlänas numera med få undantag endast till regerande monarker eller presidenter i länder som står Spanien nära. Idag har orden endast 18 innehavare varav kung Carl XVI Gustaf är en.

Leonor räknas som den 1 201:e innehavaren, men är bara den fjärde kvinnan. Drottning Beatrix av Nederländerna blev den första kvinnan att förlänas orden 1985. Därpå följde drottning Margrethe II av Danmark 1986 och drottning Elizabeth II av Storbritannien 1989.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Ingvar Kamprad 1926-2018

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ingvar Kamprad 1926-2018.

IKEA-grundaren Ingvar Kamprad har gått bort vid en ålder av 91 år. På sin hemsida skriver IKEA:

Ingvar Kamprad har i stillhet somnat in i sitt hem i Småland. Han föddes 1926 i Småland och redan som 17-åring grundade han IKEA. Ingvar kommer att vara mycket saknad och varmt ihågkommen av sin familj och av IKEA-medarbetare över hela världen.

I ett uttalande skriver kungen:

Ingvar Kamprad var en sann entreprenör, som genom sitt livsverk IKEA bidrog till att föra ut Sverige i världen.

Dessutom var Ingvar Kamprad en av få svenskar som kunde stoltsera med Vasaordens riddartecken på kungamiddagar och nobelfester. Han utnämndes vid det allra sista ordensregnet den 4 december 1974. Vasaorden instiftades 1772 av Gustav III som belöning inom bland annat näringslivet. Sedan 1975 delas den inte längre ut.

Ikea-Boss-Ingvar-Kamprad-88-wieder-in-Schweden

Ingvar Kamprad med hustrun Margaretha.

Vasaorden var långt i från hans enda utmärkelse. Han mottog Konungens medalj två gånger och dessutom en medalj från Ingenjörsvetenskapsakademien ”för hans nyskapande och entreprenörsanda, som grundare och mångårig ledare för ett världsföretag” samt en från Patriotiska Sällskapet ”För gagnerik gärning inom svenskt näringsliv”.

Dessutom förlänades han ett antal utländska ordenstecken. Bland dem ryska Vänskapsorden och polska Förtjänstorden:

Ingvar Kamprads utmärkelser

Svenska

  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band, 2004
  • H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band, 1978
  • Riddare av Vasaorden, 1974
  • Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens stora medalj i guld, 1992
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj För gagnerik gärning inom svenskt näringsliv, 2014

Utländska

  • Kommendör av polska Förtjänstorden, 1999
  • Ryska Vänskapsorden

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Ryttarporträttets hemligheter

Karl Johan

Intåget i Leipzig av Fredric Westin.

För att markera det nya året, och för att tagga till efter en tid med låg aktivitet på Phaleristica, letade jag efter en lämplig ny ordensrelaterad omslagsbild till Facebook-sidan. Valet föll på Fredric Westins målning av kronprins Karl (XIV) Johans intåg i Leipzig 1813. Tack vare den lagts upp i hög upplösning på Wikimedia Commons var det lätt att klippa ut kronprinsen och hans stab så att deras ordensprydda uniformsbröst syns tydligt.

Porträttet var en gåva från Karl XIV Johan till sin gode vän Magnus Brahe. De hade lärt känna varandra kort efter att Karl Johan anlänt till Sverige och deltog båda i slaget vid Leipzig som var det dittills största slag som utkämpats i Europa. I och med det kunde koalitionen bestående av Ryssland, Österrike, Preussen och Sverige m. fl. stoppa Napoleons framfart och skicka honom i exil på Elba.

Jag hade själv inte tittat så noga på vad det var för ordnar som syntes utan utgick från att det mest var ”standard” för svenska kungligheter och militärer. Efter att det kommit några frågor tog jag en närmare titt och det visade sig vara mycket intressantare än jag trott.

Karl Johan 2

Kronprins Karl (XIV) Johan.

De personer som syns på porträttet är avbildade med utmärkelser som har en koppling till det utkämpade slaget. Efter segern förlänade de segrande staterna militära ordensutmärkelser till varandras generaler och officerare. Då detta var det näst sista krig som Sverige deltog kan det ha varit ett av de sista tillfällena då det skedde i större skala för svenskarnas del.

Utöver sina svenska utmärkelser (Serafimerordens axelband och kraschan, Carl XIII:s ordens halstecken och bröstkors, svärdet för riddare av Svärdsordens stora kors 1 kl. samt på bröstet Svärdsordens, Nordstjärneordens och Vasaordens riddartecken) finns tre utländska ordnar som kronprinsen sannolikt mottog efter slaget. De härrör från tre av koalitionsstaterna som deltog: Ryssland, Österrike och Preussen.

  • Till vänster under Serafimerorden bär kronprinsen ryska Sankt Georgsordens kraschan 1. klass (motsvarande storkors). Orden instiftades 1769 av Katarina den stora som Rysslands högsta militära utmärkelse. Den återupplivades år 2000 och utdelas ännu.
  • Till höger om den syns österrikiska militära Maria Teresiaordens kraschan. Även den ett storkors, och även den instiftad av en kejsarinna nämligen Maria Teresia 1757.
  • Slutligen om halsen finner vid det legendariska preussiska Järnkorset, instiftat 1813 av Fredrik Vilhelm III just för detta krig. Storkorsgraden, som saknade kraschan, delades endast ut till ett litet fåtal och Karl Johan var den ende utlänningen. Denna utmärkelse, vars utseende är inspirerat av Tyska orden, kom sedan att återupptas flera gånger. Användandet av Nazityskland gjorde den ökänd.
Karl Johan 8

Karl Johans stab.

Karl Johan är inte ensam på porträttet. Bakom honom syns en grupp officerare till häst. De är inte anonyma statister utan kronprinsens närmaste män under slaget. Eftersom de är placerade i rangordning och med de grader, uniformer och utmärkelser de hade vid tillfället var det inte svårt att lista ut vilka de är.

Karl Johan 3

Peter van Suchtelen.

Längst till vänster hittar vi greve Peter van Suchtelen (1751–1836). Han hade fört befälet över artilleriet under belägringen av den svenska fästningen Sveaborg, men blev trots det en omtyckt ambassadör för Ryssland i Sverige och uppehöll sig vid Karl Johans högkvarter under slaget. Han bär här Serafimerorden, vilken han egentligen tilldelades månaderna efter slaget, Malteserordens halstecken (den ryska kejsaren var ordens stormästare en kort tid i början av 1800-talet), Vladimirordens kraschan, samt Georgsordens riddartecken och ytterligare en medalj.

Karl Johan 5

Från höger: Curt von Stedingk, Carl Johan Adlercreutz och Gustaf Löwenhielm.

 

Därefter kommer tre svenska generaler som avbildats endast med sina finaste svenska utmärkelser. Det var tydligen inte viktigt att måla deras utländska ordnar trots att de fick flera efter slaget.

Längst till vänster syns den svenske fältmarskalken Curt von Stedingk (1746–1837) som var Karl Johans andreman och förde befälet över de svenska styrkorna vid Leipzig. Han bär Serafimerorden samt halstecken och svärd för riddare med stora korset av Svärdsorden. Den sistnämnda hade han fått av Gustav III som själv instiftade värdigheten.

Sedan ser vi generalen Carl Johan Adlercreutz (1757–1815) som var kronprinsens stabschef. Här avbildad med samma utmärkelser som Stedingk. Efter honom kommer generaladjutant Gustaf Löwenhielm med Svärdsordens stora kors samt halstecken för riddare med stora korset av 2. klass som han tilldelades senare under detta krig.

Karl Johan 7

Från höger: Magnus Brahe och Gustaf Stanislaus von Engeström (?).

Till höger om generalerna kommer två ryttmästare (idag skulle vi säga kaptener). Det hade nog inte tagits med om det inte varit för att en av dem varit mottagaren av porträttet Magnus Brahe. Under slagets sista dag den 19 oktober 1813 mottog han guldmedaljen För tapperhet i fält som här syns längst till höger. Bredvid hänger Svärdsordens riddartecken som han förlänades den 27 december samma år. Om halsen anar man preussiska orden Pour le Mérite som vid denna tid var en militär utmärkelse. Han fick den 12 december 1813.

Ryttmästaren längst till vänster är inte alldeles lätt att identifiera, men eftersom man även på honom skymtar Pour le Mérite går det att gissa. En sökning förde mig till www.pourlemerite.org där det anges att en Gustaf Stanislaus von Engeström erhöll orden samma dag som Magnus Brahe. Det visade sig att denne mycket riktigt deltog i slaget vid Leipzig och då innehade graden ryttmästare. Jag vågar gissa att det är honom vi ser.

Porträttet som jag först tyckt var snyggt men ointressant visade sig innehålla mycket historia! Man ska verkligen inte underskatta utmärkelsers roll när det kommer till att identifiera och tolka porträtt av det här slaget. Alldeles säkert finns det hemligheter gömda i målningar av olika slag som han spåras med lite kunskap om ordnar och medaljer.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar, Personer

Fredrik Wersäll ny riksmarskalk

riksmarskalk_big2

Riksmarskalksämbetets vapen. Bild: Riksarkivet.

Idag meddelades att hovrättspresidenten vid Svea hovrätt Fredrik Wersäll kommer att ersätta Svante Lindqvist som riksmarskalk den 1 september 2018. Han blir därmed kungens närmaste rådgivare och chef för hovstaterna.

– Jag är mycket hedrad över uppdraget. Riksmarskalken har en central funktion vid Hovet och därigenom också en central roll att spela för att bistå statschefen i dennes viktiga uppgifter som företrädare för Sverige.

Wersäll har tidigare varit både riksåklagare och justitieråd och inledde sin bana vid hovet 2016 som kabinettskammarherre. Som riksmarskalk blir det hans uppgift att föredra ärenden som rör kungliga utmärkelser för kungen. T. ex. gällande tillstånd för privata sammanslutningar att förse sina medaljer med kunglig krona, eller vilka som ska tilldelas H. M. Konungens medalj. Själv fick Wersäll ta emot medaljen av 12:e storleken i guld med kedja 2013 ”för betydelsefulla insatser inom det svenska rättssystemet”.

Dessa ärenden bereds inom Kungl. Maj:ts Orden som är hovets (och Sveriges) expertorgan när det kommer till ordnar och medaljer. Där har Wersäll suttit som medlem av ordenskapitlet sedan 2015 i likhet med flera hovrättspresidenter tidigare. Han lär sitta kvar även framöver i egenskap av riksmarskalk.

Svante Lindqvist avrundar därmed sina elva år på ämbetet och ska nu återuppta sin forskning inom vetenskapshistoria.

1 kommentar

Filed under Personer