Ordnar

Sidan är under uppbyggnad (2020-12).

Det svenska ordensväsendet inrättades 1748 under Fredrik I:s regeringstid. De tre ordnar som då instiftades var:

Kungl. Serafimerorden till dem vilka genom sina tjänster till konung och fädernesland gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten. Serafimerorden har endast en grad vars innehavare har titeln Riddare eller Ledamot av Kungl. Maj:ts Orden. Ordenstecknet bärs i kedja eller i ljusblått band över axeln.

Kungl. Svärdsorden till ”officerare vid armén och flottan för tapperhet och framstående tjänster i krigstid samt för gagnande och långvarig verksamhet”. Svärdsorden har fem grader och ordenstecknet bärs i gult band med blå kantränder.

Kungl. Nordstjärneorden till ”vedermäle av medborgerliga och ämbetsmannaförtjänster, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar”. Nordstjärneorden har fem grader och ordenstecknet bars före 1975 i svart band, och därefter i mellanblått band med gula kanter.

1772 instiftade Gustav III en fjärde orden:

Kungl. Vasaorden till ”vedermäle av förtjänster om jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag”. Vasaorden har fem grader och ordenstecknet bärs i grönt band.

Med utgången av 1974 upphörde dessa ordnar att utdelas till svenska medborgare efter beslut av Sveriges riksdag (den så kallade ordensreformen). Därefter kan Serafimerorden och Nordstjärneorden endast tilldelas medlemmar av kungahuset och utländska medborgare. Svärdsorden och Vasaorden lades vilande.

För närvarande utreder Förtjänstutredningen hur ordnarna åter ska kunna tilldelas svenska medborgare.