Kategoriarkiv: Okategoriserade

På Gustaf VI Adolfs 90-årsdag den 11 november 1972 sände SVT dokumentären Till Kungen Fram. Ett TV-team under ledning av Bengt Roslund hade fått följa kungen i hans arbete under ett antal månader. Trots att det gått över 50 år sedan dokumentären sändes kan man konstatera att vissa saker går till på samma sätt idag som de gjorde då, till exempel statsbesöken och de högtidliga audienserna.

Ordenskapitlen som leddes av kungen i hans egenskap av de svenska riddarordnarnas herre och mästare såg dock annorlunda ut före 1974 års reform av ordensväsendet. I knappa 40 sekunder ger dokumentären en inblick i hur dessa brukade gå till.

Först skildras ett ordinarie ordenskapitel i Serafimerordens sal på Stockholms slott. Detta kan liknas vid ett årsmöte i Kungl. Maj:ts Orden och äger rum i anslutning till Serafimerordens högtidsdag den 28 april. Enligt de då gällande ordensstadgarna från 1952 fick riddarna av Serafimerorden samt kommendörerna med stora korset och kommendörerna av första klass av de andra ordnarna delta. 1972 års ordenskapitel tycks ha varit mycket välbesökt.

Senare får vi se ett extra ordenskapitel där kanslern vid KMO besöker kungen i hans arbetsrum och lämnar ett förslag på vilka som ska få tilldelas ordnar den 6 juni. Extra ordenskapitel hålls löpande när kungen ska göra ordensutnämningar. Under Gustaf VI Adolf ägde de så kallade ”ordensregnen” rum i anslutning till Gustavsdagen den 6 juni och kungens födelsedag den 11 november.

Idag är ordenskapitlet betydligt mindre och består av kungen, ordenskanslern och vice ordenskanslern samt ytterligare fyra ledamöter. De årliga sammanträdena äger dock rum i april och i samma sal på Stockholms slott som har varit ordenskapitlets sal sedan slottet invigdes vid 1700-talets mitt.

Dokumentären Till Kungen Fram rekommenderas i sin helhet och kan ses här.

Kronprinsessan Victoria har denna vecka fortsatt sina studier vid Försvarshögskolan. I augusti påbörjade hon särskild officersutbildning och i går inleddes grundkursen i militärstrategi.

Hovet har publicerat ett par fotografier av kronprinsessan i marinens uniform modell 1948. Som officersaspirant bär hon den så kallade kadettkronan på ärmarna och under den flottans vapenslagstecken i form av ett förgyllt ankare.

Intressantast ur ett faleristiskt perspektiv är så klart att hon bär ett litet släpspänne med fem band i miniatyrbredd. Dessa band representerar:

1. Ledamot och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden)
2. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken IV (2023)
3. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III (2016)
4. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II (2013)
5. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken (1996)

De kungliga bär oftast endast ett urval av sina utmärkelser på släpspännet, i kronprinsessans fall Serafimerorden och kungliga minnestecken. Kungliga släpspännen är traditionellt i miniatyrband (ca 15 mm brett). Det första bandet skyms delvis av kavajslaget vilket är helt korrekt. Kronprinsessans släpspänne är på alla sätt föredömlig och elegant!

Uppdatering den 12 mars 2025:

Idag på kronprinsessans namnsdag uppträdde hon för första gången i uniform vid ceremonin på Kungliga slottets borggård. I samband med detta meddelades att hon befordrats till fänrik.

På nyårsdagen höll kung Frederik X sin första nyårsmottagning. Under kungens snart ett år på den danska tronen har en del förändringar genomförts. En av de mest uppseendeväckande är inte hans egen utan de danska socialdemokraternas. För första gången sedan 100 år tillbaka tar de nu emot kungliga ordnar.

Likt sina svenska partikamrater hade de danska socialdemokraterna länge ett principbeslut att inte ta emot ordnar. En dansk minister utnämns i regel till kommendör av Dannebrogorden efter två år, något som socialdemokrater avböjer. Denna tradition går tillbaka till Thorvald Stauning som var framgångsrik partiordförande 1910–1939 och blev Danmarks förste socialdemokratiske statsminister 1924. Stauning var grundmurat kritisk mot ordensväsendet som han betraktade som ”en ejendommelig levning fra fortiden”.

Socialdemokraterna var inte ensam om sin inställning. Även det gamla vänsterliberala partiet Radikale Venstre har av tradition avstått ordnar. Historiskt går detta tillbaka till påskkrisen 1920 då Christian X avsatte regeringen utan att ha stöd i parlamentet, något som påverkade flera partiers inställning till monarkin negativt under lång tid framöver. Händelsen kan jämföras med den svenska borggårdskrisen 1914.

Åren gick och på nyårsafton 2023 tillkännagav Christian X:s barnbarn drottning Margrethe II att hon skulle abdikera. Den tidigare socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt (S) bjöds in till TV-programmet Aftonshowet för att tala om den danska socialdemokratins relation till kungahuset. Hon kastade då fram tanken att socialdemokraterna borde ompröva sin ståndpunkt:

Vi har arbejdet rigtig tæt sammen med kongehuset som socialdemokrater, og jeg synes, vi skal indtage den plads i historien, som Socialdemokratiet har haft gennem tiden. Det er ikke noget personligt for mit vedkommende. Det er bare et spørgsmål om at vise den sidste respekt for kongehuset.

Partiet svarade omedelbart att man inte planerade att ändra sin policy. Media kunde dock rapportera att ett par socialdemokratiska folketingsledamöter och ett dussin borgmästare redan tagit emot Dannebrogorden. Efter ett gruppmöte i Folketinget den 9 januari, mindre än en vecka efter Thorning-Schmidts utspel, meddelade statsministern och partiledaren Mette Fredriksen att man rev upp den mer än hundraåriga policyn och att socialdemokrater nu själva fick bestämma om de ville ta emot en orden eller inte. På frågan om varför svarade hon:

Fordi tiden er en anden i dag, end den var for mere end 100 år siden, da den position, vi har, blev fastlagt. Vi har i dag et meget moderne kongehus og et tæt samspil mellem demokratiet og monarkiet.

Den 22 november 2024 utnämndes Mette Fredriksen själv till kommendör av första klass av Dannebrogorden och mottog ordenstecknen samma dag av kung Frederik, något hon själv skrev om på Instagram:

View this post on Instagram

A post shared by Mette Frederiksen (@mette)

På nyårsdagen bar statsminister och flera andra socialdemokratiska ministrar för första gången sina ordnar. På slottet sågs även ett par ministrar bära svenska Nordstjärneordens svarta band som de mottagit vid kung Frederiks statsbesök i Sverige i maj. En handfull S-ministrar avböjer dock alltjämt ordnar, däribland justitieministern Peter Hummelgaard som dock sa till DR att:

– Hvis nu vores nye, moderne og stærke konge skulle vælge at reformere ordenskapitlet, så vil jeg ikke afvise, at jeg også kan omvendes.

Hvad skulle det være for en reformation?

– Det kunne være, man besluttede, at almindelige mennesker i højere grad også kan få en orden. Det, vil jeg også synes, ville være moderne.

För svenskt vidkommande kan nämnas att det var den socialdemokratiska regeringen Löfven som tillsatte Förtjänstutredningen med syfte att återuppta ordensförläningar till svenska medborgare. Utredningen leddes av den tidigare socialdemokratiske ministern Björn von Sydow som idag är ordensrådets ordförande.

Kungl. Patriotiska Sällskapet har sedan en tid tillbaka en ny och innehållsrik webbplats. Sällskapet fick sina grundregler fastställda av Gustav III år 1772 och har sedan dess understött vetenskap och sociala projekt. Idag sker det genom att 15 miljoner kronor delas ut årligen till olika ändamål. På senare år har sällskapet blivit duktiga på att presentera sin verksamhet i olika kanaler och nu finns gott om information för den som vill söka medel eller bara fördjupa sig i sällskapets historia.

Sällskapet har en lång tradition av att uppmärksamma individuella insatser med medaljer och hedersbelöningar. Ett flertal medaljer delar sällskapet ut på eget initiativ, till exempel för förtjänster om näringsliv eller kulturarv. Mottagarna av dessa medaljer blir presenterade på webbplatsen. Andra medaljer kan arbetsgivare och ideella organisationer ansöka om för att belöna anställda eller förtroendevalda efter långvarig och trogen tjänst. Även här finns nu utförliga instruktioner.

Sällskapet har även en kanal på YouTube med bland annat en kort film om hur Svenska Medalj tillverkar de olika belöningsmedaljerna.

Årsberättelser

Sällskapets har även publicerat sina årsberättelser från 2018 till 2023 på Issuu. Dessa är väl värda att läsa för sina olika redogörelser av sällskapets verksamhet, personer som belönats och projekt som erhållit stöd. Dessutom finns ett antal rikt illustrerade artiklar om medaljernas historia, hantverket bakom dem, med mera.

Sedan 2023 finns en lista över den som mottagit medalj eller guldklocka från Kungl. Patriotiska Sällskapet av sin arbetsgivare efter 25 års anställning. Här återfinns offentliga arbetsgivare som Region Sörmland, Borås stad och Sala kommun, såväl som stora privata bolag som ABB och NCC. På detta sätt synliggörs möjligheten att utnyttja sällskapets belöningar, och anställda som vill få sin arbetsgivare att göra det kan hänvisa till dessa konkreta exempel.

För det fall att årsberättelserna även trycks vill jag uppmana sällskapet att förse dem med ISSN-nummer och skicka tryckta exemplar till pliktbibliotek. På så vis är de tillgängliga och bevaras för framtiden om de digitala versionerna av någon anledning inte längre skulle vara tillgängliga.

Bärandehandledning

I april 2023 gav sällskapet ut en egen bärandehandledning för att besvara de många frågor som kommer in om hur medaljer ska bäras. Handledningen omfattar nio sidor och beskriver olika klädkoder, hur ordnar och medaljer ska bäras och något om medaljvård.

Ansatsen är vällovlig, men likt många andra handledningar gör KPS misstaget att försöka vara uttömmande i alla ämnen som berörs. För en nybörjare utan förkunskaper kan texten lätt bli ogenomtränglig. Är det till exempel nödvändigt (eller ens korrekt) att upplysa läsaren om att den officiella benämningen för smoking egentligen är ”dinner-jacket”? Dessutom anas en förkärlek för föråldrade termer (kraschan = stjärna). Man kan överhuvudtaget fråga sig om det är KPS uppgift att instruera hur ordnar ska bäras. En hänvisning till Kungl. Maj:t Orden hade varit enklare och bäddat för färre missförstånd.

Ett stort antal avstavningar har hamnat på samma rad (kung-liga, in-signier, flu-gans med flera) och texten skulle må bra av en korrekturläsning.

I torsdags beslutade regeringen att dela ut sin belöningsmedalj Illis quorum meruere labores. Denna medalj instiftades av Gustav III år 1785 och är en av de kungliga medaljer som regeringen förfogar över. Den latinska inskriptionen betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”.

När ordensintendent Christian Thorén intervjuades i podden Slott och krona häromdagen framhävde han att detta är den näst äldsta belöningsmedaljen i världen som fortfarande delas ut. Endast den svenska Serafimermedaljen, instiftad 1748, är äldre.

Medaljen delas ut i guld i fyra storlekar: artonde storleken som bärs i kedja om halsen, tolfte storleken som bärs i högblått band med gula kantränder om halsen, samt åttonde och femte storlekarna som båda bärs i högblått band med gula kantränder på bröstet.

De sju mottagarna kommer att få ta emot sina medaljer vid en gemensam ceremoni i början av 2025. Då kommer även Christina Schollin och Jonas Gardell ta emot de medaljer som de tilldelades av regeringen tidigare i år.

Mottagarna

Artonde storleken

Alf Svensson för hans ”mångåriga och betydelsefulla insatser på skilda områden inom svenskt samhällsliv”. 2007 mottog Alf Svensson H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i kedja.

Tolfte storleken

Tidigare generaldirektören Inga-Britt Ahlenius för hennes ”mångåriga och betydelsefulla insatser inom svensk statsförvaltning och för hennes internationella arbete mot korruption.” 2012 mottog Inga-Britt Ahlenius H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Tidigare styrelseordföranden Anitra Steen för hennes ”betydande och mångåriga insatser för svenska staten och för svenskt näringsliv.” 2010 mottog Anitra Steen H. M. Konungens medalj 12:e storleken i Serafimerordens band.

Åttonde storleken

F. d. överåklagaren Gunnel Lindberg för hennes ”mångåriga och betydelsefulla insatser för utvecklingen av rättsväsendet”.

F. d. förvaltningschefen Cecilia Grefve Lang för hennes ”betydande insatser inom socialtjänstens område. Cecilia Grefve Lang har sett och lyssnat till barn och unga och hon har varit en tongivande person i arbetet med en förebyggande och moderniserad socialtjänst.”

Lena Jersenius för hennes ”mångåriga arbete med att utbilda svenska högstadieelever och lärare om Förintelsen, nazismens brott och antisemitism. Hennes outtröttliga arbete för studieresor till Förintelsens platser i Polen och andra delar av Europa har bidragit till att kunskapen om Förintelsen förs vidare.”

F. d. ordföranden och agronomie hedersdoktor Bo Dockered för hans ”utomordentliga insatser inom de gröna näringarna”. 1996 mottog Bo Dockered H. M. Konungens medalj 12:e storleken i Serafimerordens band.

Några reflektioner

Oavsett partifärg har regeringarna varit ganska bra på att utnyttja belöningsmedaljen Illis quorum. Ett uppsving kan dock urskönjas efter att det nya belöningssystemet började utredas. Enligt förordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser är ordensutmärkelserna samt regeringens utmärkelser rikets främsta. Regeringen Kristersson har delat ut ett stort antal medaljer.

Att regeringens historiska medaljer utnyttjas är förstås mycket bra! Det kan dock noteras att tre av de sju mottagarna redan tilldelats H. M. Konungens medalj av motsvarande ”grad”, och en fjärde har rentav mottagit en finare. Man slås av tanken att en ordensutmärkelse kanske hade varit lämpligare i dessa fall, istället för en ny kunglig medalj i ett annat band än den förra.

Ordningen för att dela ut de kungliga riddarordnarna togs fram av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen vilket resulterade i en proposition från regeringen och beslut i riksdagen: Vem som helst kan skicka en nominering till Kungl. Maj:ts Orden, denna behandlas sedan av ordensrådet som lämnar ett yttrande till regeringen. Som alla regeringsärende bereds dessa inom respektive departement innan regeringen beslutar om förord. Därefter beslutar kungen om ordensförläning i extra ordenskapitel.

Parallellt med detta system har kungen, riksdagen och regeringen egna medaljer som inte är beroende av en nomineringsprocess eller beredning av ett självständigt råd. Kungens och regeringens utmärkelser har en lång historia, men riksdagen instiftade nyligen en egen förtjänstmedalj som delas ut på beslut av talmannen. Även de myndigheter och organisationer som traditionellt nominerat till dessa utmärkelser har idag utvecklat egna belöningssystem.

Att parallella system finns behöver förstås inte vara negativt. Tvärtom har olika ordnar och medaljer samexisterat under lång tid i Sverige. Samtidigt är det värt att peka på det faktum att riksdag och regering beslutat om en ganska omständlig process för att ordnarna ska kunna delas ut, samtidigt som de förbehållit sig rätten att dela ut sina egna utmärkelser utan utomstående inblandning.

Detta behöver inte vara ett problem. Men man bör kunna kräva att riksdagen och regeringen visar samma entusiasm för det nya ordenssystem de beslutat om, som de gör för sina egna medaljer.

Professorn i rättshistoria vid Lunds universitet Martin Sunnqvist har utnämnts till att vara ordenshistoriograf vid Kungl. Maj:ts Orden från och med den 1 oktober 2024.

Martin Sunnqvist är författare till den mycket omfattande rättshistoriska utredningen kring kungahuset och ordensväsendet som utgör en bilaga till Förtjänstutredningen. Han är bland annat ordförande för det nordiska heraldiska sällskapet Societas Heraldica Scandinavica och har författat en mängd artiklar i faleristiska och heraldiska ämnen.

En historiograf har till uppgift att ansvara för historieskrivningen vid en institution. Det är svårt att se att Kungl. Maj:ts Orden kunnat hitta en mer lämpligt person för uppdraget. Stort grattis!

Historia

Den förste historiografen vid Kungl. Maj:ts Orden var Johan Simmingsköld (omnämnd som ”poet, publicist och äventyrare”) som utnämndes av Gustav III på stora ordensdagen den 28 april 1779. Han hade till uppgift att publicera ordenskanslerns tal och räknades inte som en av officianterna.

Historiografen fick dock utökade befogenheter redan den 26 november 1781 då kungen utfärdade Kongl. maj:ts nådige instruction, hwarefter thes ordens historiographus hafwer sig at rätta. Enligt denna instruktion blev det historiografens uppgift att samla in fakta om Serafimerriddarna för att efter deras död kunna författa äreminnen över dem. För uppgiften skulle historiografen iaktta:

… then strängaste sanning i anseende til sielfwa facta. Han söker thernäst undfly sådan skrifart, som kunde få minsta anseende af smicker; äfwen som å andra sidan stickande ord eller uttryck, hwilka för Satyriska skyllas kunde.

I 1798 års stadga för Serafimerorden stadgades om historiografen att:

Sedan dess har ett antal namnkunniga svenska historiker innehaft historiografsysslan. Bland dem kan nämnas Erik Gustaf Geijer (1822–28), Bror Emil Hildebrand (1840–44) och Claes Annerstedt (1877–87).

Den 6 juni 1944 blev Hans Hildebrand den siste att utnämnas till historiograf enligt den gamla ordningen av Gustaf V i extra ordenskapitel. Genom de nya ordensstadgar som fastställdes av Gustaf VI Adolf den 22 mars 1952 upphörde ett antal ämbeten inom Kungl. Maj:ts Orden, däribland historiografens. 1975 blev den ordenskanslerns uppgift att anställa tjänstemän vid ordenskansliet. Det skulle dock dröja innan en ordenshistoriograf tillsattes.

Vid ordensväsendets 250-årsjubileum 1998 utnämndes den tidigare ordensamanuensen Per Nordenvall till ordenshistoriograf. Han var redaktör för det samma år utgivna praktverket Kungliga Serafimerorden 1748–1998. Nordenvall innehade tjänsten till 2018 och efterträddes den 1 januari 2019 av Christian Thorén som tjänstgjorde till 2022 då han övergick till att bli ordensintendent.

En ordenshistoriograf finns sedan 1808 även vid det kungliga ordenskapitlet i Danmark. Sedan 2018 innehas posten av historikern Jes Fabricius Møller.

Idag inledde det japanska kejsarparet sitt statsbesök till Storbritannien. Vid kvällens statsbankett på Buckingham Palace bar drottning Camilla för första gången kung Charles III:s familjeorden (Royal Family Order of Charles III) eller, som vi hade sagt i Sverige, hans briljanterade porträttagraff.

Traditionen att kvinnor vid det brittiska hovet bär den regerande monarkens miniatyrporträtt inom en ram av briljanter i bandrosett är många hundra år gammal. Den formaliserades av Georg IV vid hans trontillträde 1820 som en familjeorden (även om benämningen orden inte är helt rättvisande). Sedan dess har varje brittisk monark delat ut sina respektive porträtt i en ny bandfärg och i ett varierande antal storlekar.

Två år efter hans trontillträde introduceras nu kung Charles III:s porträttagraff. Utförandet är både traditionellt och nyskapande. Till skillnad från tidigare porträtt som målats på elfenben har detta målats på det syntetiska materialet polymin. Konstnären är den erfarna miniatyrmålaren Elizabeth Meek som målat i olja efter Hugo Burnands fotografi av kungen i amiralsuniform.

Porträttramen, samt upphängningens ring och krona, är tillverkade av hovjuveleraren Mark Appleby som använt guld och diamanter som fanns tillgängliga i de kungliga samlingarna. Något nytt har inte införskaffats. Kronan är av tudortyp, den heraldiska krona som återinfördes av kung Charles efter att hans mor använt S:t Edvards krona. Frånsidan visar kungens monogram.

Det ljusblå bandet har tillverkats hos modisten Philip Treacy. Färgen har valts ut av kungen själv och är densamma som Georg V:s familjeorden, kungens morfars far. Drottning Elizabeth var den sista innehavaren av denna orden som hon bar under hennes faders Georg VI:s i rosa band. Drottning Camilla bär nu sin makes orden över drottning Elizabeths (i gult band).

Tidigare i år kunde jag berätta om kung Frederik IX:s porträttagraff som målats av den brittiske konstnären Tom Mulliner och som nu bärs av drottning Mary i den briljanterade porträttram som gått i arv via ätten Bernadotte från kejsarinnan Amalia av Brasilien. Underbart att dessa vackra ädelstenar fortfarande bärs och att miniatyrmåleriet fortfarande lever!

Inför nationaldagen har Kungl. Maj:ts Orden publicerat en ny handledning – När och hur bör utmärkelser bäras – fastställd den 28 januari av ordenskansler Svante Lindqvist att gälla från och med den 1 juni. Den innehåller instruktioner för hur svenska ordnar och medaljer ska bäras, i första hand till civil klädsel.

Några stora nyheter är det inte tal om, men den nya bärandehandledningen är mer utförlig och illustrerad med nytagna fotografier. Damers bärande av utmärkelser har fått extra utrymme, vilket är mycket välkommet. Handledningen är indelad i avsnitten Allmänna anvisningar, Högtidsdräkt (ordenskedja, storkors, kommendörstecken, riddartecken), Smoking och Mörk kostym.

Titeln är en blinkning till den klassiska När och hur böra ordnar bäras? av Ernst Areen och Sten Lewenhaupt från 1929 (med omarbetade upplagor 1943 och 1953). Båda var verksamma vid Kungl. Maj:ts Orden.

Allmänna anvisningar

De kungliga riddarordnarna ska även fortsättningsvis ska bäras efter kungens egna medaljer. H. M. Konungens medalj av 12:e storleken ska alltså bäras före ordnarnas kommendörstecken, och H. M. Konungens medalj av 8:e eller 5:e storleken, Litteris et artibus m. fl. ska bäras före ordnarnas riddartecken. Ett alternativ hade varit att återgå till hur ordningen såg ut före 1975 då ordenstecknen bars före de kungliga medaljerna men efter kungliga minnestecken (som av gammal tradition bärs främst).

Den inbördes ordningen mellan riksdagens, regeringens och myndigheternas medaljer framgår inte, men det framhålls att medaljer med kunglig krona traditionellt bärs före medaljer utan krona och att offentliga institutioner har möjlighet att ansöka hos Riksmarskalksämbetet om tillstånd att förse medaljer med kunglig krona.

Högtidsdräkt

Högtidsdräkt, d.v.s. frack eller långklänning, är alltjämt den klädnivå till vilken ordnar i första hand bärs. Denna del är följaktligen det mest utförliga och innehåller detaljerade anvisningarna om hur band och kraschaner ska fästas vid plaggen.

I avsnittet om storkors anges att endast ett bärs enligt prioritetsordningen: svenska, danska, norska, finska, isländska och därefter övriga länders efter deras namn på franska. Samma princip gäller i de övriga nordiska länderna. Stora tilldragelser som t.ex. Nobelfesten eller högtidligheter inom kungahuset har en stor nordisk publik och avsteg från denna princip uppmärksammas. Det hade kunnat framhållas att denna princip inte bara gäller storkors utan även kommendörstecken, riddartecken m. m.

Ett välkommet förtydligande att riddartecken och medaljer på bröstet ska bäras i originalstorlek vid statsceremonier då kungen och/eller drottningen närvarar. Det är alltså fullt tillåtet att bära miniatyrer vid andra icke-statsceremoniella tillfällen även om kungaparet deltar. Att man skulle behöva bära original i kungaparets närvaro är en förhållandevis ny missuppfattning som dessvärre letat sig in i militära reglementen. Kungahuset själva har dock alltid burit miniatyrer.

Ett annat efterlängtat besked är att höjden på ett utmärkelsespänne definierats som den totala höjden av riddartecken/medalj och band. 95 mm för originalstorlek och 40 mm för miniatyr. Detta innebär även en återgång till en äldre och elegantare standard.

Smoking

För min egen redogörelse för utmärkelser till smoking, se detta inlägg.

Handledningen slår fast att till klädkoden smoking bärs som huvudregel en ordensknapp, clips eller rosett för att visa innehav av utmärkelser, men att det numera även är möjligt att bära en utmärkelse i band om halsen eller i rosett invid axeln, samt miniatyrer. Det framgår dock inte när utmärkelser bärs på det sistnämnda sättet. Enligt min mening förutsätter det att arrangören uttryckligen angett på i inbjudan att utmärkelser får bäras.

En naturlig följd av att svenskar nu förlänas de kungliga riddarordnarna hade varit att det blivit tillåtet att även bära en kraschan till smoking. Kungen gjorde det t.ex. vid statsbesöket till Australien 2005. I smokingens hemland Storbritannien har detta varit tillåtet sedan 60 år tillbaka. Såväl kvinnliga som manliga medlemmar av det brittiska kungahuset utnyttjar möjligheten vid särskilda tillfällen. För svensk del skulle det innebära att ordensmottagare på alla nivåer skulle kunna visa sitt innehav till smoking: Kmstk och K1kl med kraschan, K med halstecken, samt R1kl och R med miniatyr av riddartecknet.

Mörk kostym

Handledningen är tydlig med att ett halstecken och utmärkelser på bröstet kan bäras till mörk kostym vid högtidliga tillfällen. Här hade jag gärna tillåtit även en kraschan enligt samma argument som ovan, vilket är tillåtet i t.ex. Finland.

Sammanfattning

Ska jag lämna någon synpunkt vore det möjligtvis att underrubriker, t.ex. för manlig och kvinnlig klädsel, hade underlättat läsningen. Hade även uniformer omfattats av handledningen hade det varit lättare att få en överblick över bärandets ”logik”, men det är fullt förståeligt att fokus ligger på den civila klädseln. Uppdaterade uniformsbestämmelser från Försvarsmakten väntas om inte alltför lång tid.

Den nya handledningen är omfattande och välillustrerad. Den besvarar såväl principiella som praktiska frågor och kommer att vara mycket användbar för de tretton ordensmottagare i som fredags blev de första att motta varsitt tryckt exemplar.

Bärandehandledningen kan läsas i sin helhet här.

Fredagen den 31 maj 2024 ägde den första ordensförläningsceremonin rum. Tretton förtjänta svenskar som utnämnts till riddare eller kommendörer inom de kungliga riddarordnarna fick ta emot sina ordenstecken vid en ny ceremoni på Kungliga slottet.

En presentation av de tretton mottagarna finns här.

Bakgrund

Att ordenstecknen skulle överlämnas vid en högtidlig ceremoni har varit tanken från början, men det var inte självklart hur en sådan ceremoni skulle se ut. När ordnarna infördes 1748 fanns ceremoniel för ordenskapitel och varje ny riddare skulle dubbas med svärdsslag på axeln. Jag kommer att återkomma till denna tradition. På 1860-talet upphörde dubbningen och ordensmottagarna fick istället hämta ut sina ordenstecken hos posten. Sådan var ordningen fram till de sista förläningarna 1974.

Hur ordenstecken överlämnas skiljer sig åt mellan olika länder. I Finland är ordningen fortfarande som den var i Sverige på 70-talet. I Norge anordnas individuella överlämningstillfällen för varje enskild mottagare. I Danmark kommer de nya riddarna till slottet för att tacka monarken för utmärkelsen vid en audiens. Storbritannien har så kallade investiturer där mottagare av vissa höga ordensgrader dubbas.

En förebild för den nya svenska ordensförläningsceremonin är överlämningen av H. M. Konungens medalj som äger rum två gånger om året. Då välkomnas samtliga mottagare till slottet för att ta emot sin medalj ur kungens hand, ett arrangemang som är mycket uppskattat av deltagarna. Ordensceremonin bygger vidare på denna med ett antal ytterligare ceremoniella inslag som markerar att ordnarna är rikets främsta utmärkelser.

Salen

Ceremonin äger rum i Vita havet som är slottets balsal. Mot kortsidan hade fyra hyenden placerats med insignierna för de fyra kungliga riddarordnarna: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden. Samtliga dessa ingår nu i det nya belöningssystemet, även om Serafimerorden väntas förlänas svenska icke-kungliga medborgare i ytterst begränsad omfattning.

Vid sidan av av dessa hyenden stod Serafimerbaneret från 1810 som tidigare användes vid ordensceremonierna och som idag ställs fram vid kungliga vigslar, dop och begravningar.

Stolar för ordensmottagarna var ordnade i tre grupper för Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden. Kungaparets karmstolar stod vända mot mottagarnas.

Gästerna

De tretton mottagarna fick medföra fyra gäster vardera. Därutöver närvarade talman Andreas Norlén, riksmarskalk Fredrik Wersäll, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och kulturminister Parisa Liljestrand, samt representanter för de olika ämnesområden som ordensmottagarna representerar. Närvarar gjorde även en handfull personer som varit centrala för att ta fram ceremonin och dess olika beståndsdelar, till exempel musik, ordenstecken, statuter med mera.

Ordenskansler Svante Lindqvist och vice ordenskanslern Per Sandin tjänstgjorde i stor hovuniform samt Serafimerordens större tecken i band om halsen och Vasaordens riddartecken på bröstet som ämbetstecken. Ordenskanslern bar dessutom sin särskilda ämbetsstav. Övriga tjänstemän vid Kungl. Maj:ts Orden bar mörk kostym med Serafimerordens mindre tecken i band på bröstet samt kungens namnchiffer på slaget.

En intressant detalj är att den uniformerade hovpersonalen vid detta tillfälle inte bar utländska ordnar utan endast svenska. Detta var den gamla ordningen vid ordenskapitel inom de svenska ordnarna. De båda militära mottagarna kom i uniform utan andra utmärkelser.

Ceremonin

Gästerna anlände till Västra valvet där ordensintendent Christian Thorén och ordensarkivarie Mats Hemström från Kungl. Maj:ts Orden ledsagade dem över inre borggården till Östra valvet där en grenadjärvakt ur Livgardet paraderade iförda infanteriet uniform m/1886 med björnskinnsmössa. Denna honnörsvakt tjänstgör endast vid mycket högtidliga tillfällen och ordensförläningsceremonin räknas som en statsceremoni.

Väl inne i slottet togs gästerna emot av Ceremonistaten med överceremonimästare Anders Ahnlid, ceremonimästare Otto von Platen, vice ceremonimästare Björn Fröling samt kammarherrarna Per Ström, Henrik Klackenberg, Mikael Brännvall och Mikael Horal. Samtliga i stor hovuniform. När alla kommit på plats var det dag för kungaparet att göra entré och ceremonin kunde börja.

Ordenskansler Svante Lindqvist höll ett inledningstal. Traditionen med kanslertal går tillbaka ända till den 18 april 1748 då den förste ordenskanslern Carl Gustaf Tessin själv höll ett tal i Riddarholmskyrkan. Där efter talade kungen en lika anrik tradition.

Vice ordenskanslern läste upp mottagarnas namn och motivering varefter de fick komma fram. Ordenskanslist Eva Papik Lindfors överräckte etuiet med ordenstecknen till kungen som överlämnade det till mottagaren och bytte ett par ord. Ordenshärold Jonas Arnell-Szurkos överräckte ordensbrevet till drottningen som i sin tur överlämnade även det till dess mottagare. När alla mottagare inom respektive orden mottagit tecken och brev, buggat sig för de församlade och återvänt till sin plats spelades ordens särskilda fanfar.

Efter ceremonin i Vita havet hälsade kungaparet på gästerna i Sofia Magdalenas paradsängkammare varefter vidtog samkväm i Karl XI:s galleri.

Musiken

Ceremonins musik förtjänar att lyftas fram särskilt. Som introduktionsmusik spelades Serafimermarschen komponerad 1795 av Georg Joseph Vogler. Ett eko från 1700-talets storslagna ordensceremonier. Ett modernare inslag var Intåg i sommarhagen av Wilhelm Petterson-Berger (arr. Jerker Johansson).

Under 2023 har särskild ordensmusik tagits fram (läs mer här). Att 1700-talets ordensmusik får en modern fortsättning är alldeles storslaget! För framförandet stod musiker ur Försvarsmusiken.

Ordenstecknen

Något bör även sägas om de ordenstecken som överlämnades. Dessa är utförda i förgyllt silver och emalj av Atelier Borgila som drivs av ordensjuvelerare Henrik Ingemansson och som ansvarat för ordenstecknens tillverkning sedan 2014. Deras utseende bestämdes av några av 1700-talets främsta kulturpersonligheter: rådspresident Carl Gustaf Tessin och överintendent Carl Hårleman. Till vissa tecken har äldre formar kunnat användas, till andra har man fått tillverka nya. Att de svenska ordenstecknens kvalitet är absolut världsklass intygas av Borgilas tidigare ägare silversmeden Lars Fleming.

Även etuierna är tillverkade i Sverige medan ordensbanden tillverkats i Danmark och blivit uppsydda i Sverige. Med ordenstecknen följer en knapp som kan bäras till vardags. I enlighet med svensk tradition medföljer inga miniatyrtecken, men sådana kan beställas.

Högupplösta fotografier av ordenstecknen finns här.

Framtiden

Ceremonin får sägas ha blivit mycket lyckad! Mottagarna och deras förtjänster sattes i centrum medan musik och ceremoniella inslag underströk utmärkelsernas historia och betydelse.

Det blir inget ytterligare tillfälle under 2024, men i framtiden kan det bli aktuellt med två ceremonier om året. Antalet ordensmottagare väntas växa och tidigare mottagare kommer att bjudas in till kommande ceremonier, vilket innebär att de kan behöva flyttas till den större Rikssalen.

Ordensväsendets utveckling är dock helt beroende av att allmänheten utnyttjar sin möjlighet att nominera mottagare. Detta görs enkelt via ett webbformulär här. Viktigt är att en nominering inte ska vara ett CV utan en motivering av hur personens insatser är så exceptionella att de bör belönas med en orden.

Gårdagens ceremoni får sägas har bidragit starkt till att lyfta ordnarnas profil. Efter lång väntan är allting äntligen på plats.

SVT:s sändning

Ceremonin direktsändes av SVT Nyheter. Dessvärre var inslaget under all kritik. Sändningen började kl. 14 när alla deltagare tagit plats och ceremonin skulle ta sin början, men istället för att låta tittarna lyssna till musiken och höra ordenskanslerns tal bjöd SVT på en allmän diskussion om ABBAS betydelse. Det ska sägas att de medverkande gjort ett tappert försök att läsa på om ordnarna och mottagarna, men de bidrog knappast med något intressant.

Vi hoppas på bättring till nästa gång. Sändningen kan ses här.

Det danska hovet har publicerat nya porträttfotografier av kung Frederik X och drottning Mary. Fotona är tagna på Christiansborg av Steen Evald och visar kungaparet i full gala med ordnar. Att tronskifte ägt rum markeras inte minst av att kungen nu bär ett antal historiska ordenstecken som tidigare burits av hans företrädare.

Kung Frederik X

Den främsta danska orden är Elefantorden som har rötter i ett kunglig brödraskap med elefanten som symbol inrättat 1464 av kung Kristian I. Elefantorden återupprättades som kunglig orden 1580 av Fredrik II och anses idag vara en av världens förnämsta ordnar. Ordenstecknet kallas i dagligt tal rätt och slätt för elefant, och kung Frederik bär nu i egenskap av ordenherre den elefant med kors av slipade ädelstenar som sannolikt tillverkades för Christian V år 1671. Kedjan togs fram för samme kung 1693 i samband med att nya statuter utfärdades för Elefantorden. Denna så kallade ”moderelefant” har av tidigare monarker burits vid särskilda tillfällen såsom nyårsmottagningen den 1 januari. Vid andra tillfällen kommer kung Frederik att bära sin personliga elefant som han mottog på 18-årsdagen.

På bröstet bär kungen Elefantordens kraschan med briljanter som utfördes kring 1770 för den blivande Fredrik VI. (TILLÄGG: historikern Trond Norén Isaksen har dock påpekat att 1770 års kraschan (länk) har pärlor och att den som kungen bär på bilden snarare är den kraschan som tillverkades 1731 för Frederik I.) Sedan 1947 har denna kraschan burits vid högtidliga tillfällen, ett bruk som infördes av kungens morfar.

Dannebrogens briljanterade kraschan utfördes även den för Fredrik VI i samband med nya ordensstatuter 1808. Precis som i Sverige så bär kungligheter i Danmark briljanterade ordenstecken vid särskilda tillfällen utan att detta markerar att de innehar någon speciell grad.

När detta magnifika ordenstecken inte används kan de beskådas tillsammans med riksregalierna på Rosenborgs slott i Köpenhamn.

Drottning Mary

I ordensväg har tronskiftet inte inneburit någon förändring för drottning Mary som bär samma ordenstecken som tidigare.

Däremot bär hon ett nytt minitatyrporträtt av sin make utfört av den brittiske konstnären Tom Mulliner. Det är fantastiskt att se att traditionen med porträttmåleri lever vidare. Porträttet bärs inom en briljanterad ram av guld som ursprungligen utfördes för kejsarinnan Amelie av Brasilien och från henne gick i arv till systern drottning Josefina av Sverige och från henne till barnbarnet drottning Lovisa av Danmark som var den första danska drottningen att bära ett briljanterat porträtt av sin make.

Samma porträttram har senare burits av drottningarna Alexandrine och Ingrid med respektive makes porträtt så länge de regerade. Drottning Margrethe bar under sin regeringstid ett porträtt av sin far Frederik IX. Drottning Mary bar under sin tid som kronprinsessa ett porträtt av drottning Margrethe.

Fler detaljer kan läsas här.