Låt även Serafimerorden delas ut för förtjänstfulla insatser!

I dagarna har vi kunnat glädja oss åt det förslag som lagts på riksdagens bord om att de svenska kungliga riddarordnarna åter ska kunna delas ut. Samtliga endast för förtjänstfulla insatser och utan inslag av automatik. Svärdsorden inom militär verksamhet, Nordstjärneorden inom offentlig verksamhet, och Vasaorden för privat verksamhet. Serafimerorden, landets högsta utmärkelse sedan 1748, ingår dock inte i förslaget. Något som jag hoppas att riksdagen rättar till.

Enligt förslaget ska ordnarna i första hand delas ut för förtjänstfulla insatser enligt de principer som arbetats fram inom den parlamentariska Förtjänstutredningen under Björn von Sydows ordförandeskap. Inga ordnar ska delas ut per automatik och förläningar till politiker ska ske mycket restriktivt. Däremot ska ordnarna kunde delas ut till utländska medborgare som en vänskapsgest vid till exempel statsbesök. Enligt förslaget blir Serafimerorden en anomali inom belöningssystemet eftersom den endast kommer att förlänas av protokollära skäl och aldrig för förtjänstfulla insatser. Är det lämpligt att de övergripande principer om förtjänst som ska vägleda ordensväsendet i övrigt inte ska gälla Sveriges högsta utmärkelse?

Serafimerorden har endast en grad – riddare (eller ledamot) och kommendör av Kungl. Maj:ts orden – eller bara riddare/ledamot. Vid ordens instiftande var den endast avsedd för kungligheter och höga ämbetsmän. Sedan 1975 delas den endast ut till utländska statschefer och därmed jämställda, samt efter 1995 även till medlemmar av det svenska kungahuset. Orden har dock mycket goda förutsättningar att fungera som belöning även till ”vanliga medborgare” i exceptionella fall.

Inom Serafimerorden har det alltid funnits en stark humanitär tradition. I de äldsta ordensstadgarna stod att: ”Riddares plikt ware, at sielfmante åtaga sig öfwerinseende wid Siuk- och Fattighus”. Redan 1748 understödde riddarna projektet att anlägga Sveriges första sjukhus som fick namnet Serafimerlasarettet. Från 1773 till 1888 utövades överstyrelsen av rikets sjukvård av serafimerriddare. Om detta har jag skrivit i inlägget Serafimerorden och sjukvården.

Denna tradition lever vidare genom Serafimermedaljen (instiftad 1748) som idag delas ut till den som genom ”humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt”. Medaljen har alltid delas ut utan hänsyn till rang eller ställning. 1919 gavs den till den 31-åriga sjuksköterskan Elsa Brändström, och jämt hundra år senare till den 95-åriga författaren, psykologen och förintelseöverlevanden Hédi Fried. Medaljen har idag endast fyra levande innehavare.

Det är rimligt att ett modernt belöningssystem innehåller en utmärkelse för extraordinära humanitära insatser, och vad passar bättre än att använda rikets främsta orden som har just en sådan tradition? Det skulle bli en oerhört sällsynt utmärkelse och på hundra år kanske antalet belönades svenska och utländska medborgare bli färre än tio. Men i de fallen lär inga andra utmärkelser kunna komma ifråga.

Danska Elefantorden som på många sätt liknar Serafimerorden har under 1900-talet endast förlänats fem danskar och tre utlänningar som inte varit kungligheter eller statschefer. Bland dem den danske fysikern och nobelpristagaren Niels Bohr (1947) och den brittiske premiärministern Winston Churchill (1950). Även från Norge finns inspiration att hämta. Sankt Olavs orden ska nämligen förlänas som belöning för ”utmerkede fortjenester for Norge og menneskeheten”. Att innefatta förtjänstfulla insatser för mänskligheten i belöningssystemet är onekligen beundransvärt och ett bra ändamål för rikets högsta utmärkelse.

I sin proposition resonerar regeringen kortfattat Serafimerorden mot bakgrund av att flera remissinstanser föreslagit att Serafimerorden åter skulle komma i bruk. Regeringen skriver bland annat att orden inte ska kopplas till samhällsställning, vilket det torde finnas fullständig enighet kring, men också att man inte vill ändra Serafimerordens nuvarande tillämpningsområde eftersom ordnarna i belöningssystemet ska vara likvärdiga. Detta är ett märkligt argument eftersom ordnarna är indelade i olika ”fina” grader och Förtjänstutredningen har rentav föreslagit att antalet grader ska blir fler. En hierarki existerar alltså redan inom systemet.

Jag föreslår därför att riksdagen beslutar att rikets högsta utmärkelse Serafimerorden ska ingå i det nya belöningssystemet som en utmärkelse för extraordinära insatser för Sverige och mänskligheten och att hela systemet därmed genomsyras av principerna om belöning för förtjänstfulla insatser.



1 kommentar

Under Okategoriserade

Regeringen föreslår återinfört ordensväsende

Kungl. Vasaorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom privat verksamhet.

Idag offentliggjordes regeringens proposition om ett nytt offentligt belöningssystem. Den innehåller bland annat förslag om hur de kungliga riddarordnarna och andra utmärkelser ska kunna förlänas svenska medborgare:

I propositionen föreslås riktlinjer för ett nytt centralt och modernt system för offentlig belöning. Det nya centrala belöningssystemet ska ha som sin huvudsakliga uppgift att uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Det handlar om insatser som är av sådant slag att de bör belönas på en nationell nivå med en av Sveriges främsta utmärkelser: en ordensutmärkelse inom någon av de statliga ordnarna eller en av regeringens utmärkelser.

I det centrala belöningssystemet ska tilldelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet återupptas i sin helhet och ordensutmärkelser ska kunna delas ut till både svenska och utländska medborgare. Genom ett centralt system för belöning ska en gemensam utgångspunkt gälla för vilka insatser som kan komma i fråga för belöning. Det centrala belöningssystemet ska välkomna nomineringar från alla delar av vårt samhälle.

Proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna.

I maj 2018 tillkännagavs en bred politisk uppgörelse om att ett antal frågor gällande kungahuset, ordensväsendet och flaggdagarna skulle utredas. En parlamentarisk kommitté (Förtjänstutredningen) med representanter för samtliga riksdagspartier gjorde en mycket grundlig utredning och lämnade i september 2019 ett ambitiöst förslag om hur ordnar och medaljer kan delas ut i högre omfattning.

Efter att regeringen tagit in olika myndigheters och organisationers synpunkter presenteras nu det förslag som riksdagen ska ta ställning till. Riksdagen väntas fatta beslut före sommaren och det nya systemet bör kunna träda ikraft vid årsskiftet som planerat. Propositionen omfattar 51 sidor och utgör i första hand en sammanfattning av Förtjänstutredningens betydligt längre betänkande. Den innehåller förslag om riktlinjer för:

  1. Ett nytt centralt system för offentlig belöning (3.1)
  2. Principer för belöning (3.2)
  3. Nominering till belöning (3.3)
  4. Beredning av belöningsärenden (3.4)
  5. Beslut om utmärkelser (3.5)

Regeringens förslag är i stort sett detsamma som utredningens, vilket innebär att värdigheter inom Svärdsorden (militär verksamhet), Nordstjärneorden (offentlig verksamhet) och Vasaorden (privat verksamhet) åter ska delas ut. Nomineringar ska tas in och behandlas inom ett ordensråd vid Kungl. Maj:ts Orden varefter regeringen fattar beslut om ordensförläningar och statschefen delar ut utmärkelsen.

Regeringen resonerar kring Serafimerorden (s. 17) som i dagsläget kan förlänas utländska statschefer, utländska personer som har en ställning som är jämförbar med statschef, samt medlemmar av det svenska kungahuset. Flera remissinstanser har lyft att orden i synnerliga fall bör kunna förlänas även svenskar för förtjänstfulla insatser. Regeringen väljer dock att inte föreslå en sådan ändring, vilket är lite tråkigt.

Kungl. Svärdsorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom militär verksamhet.

Ett önskemål från Försvarsmakten var att få lämna in nomineringar av Svärdsmedaljen direkt till regeringen utan prövning av ordensrådet vid Kungl. Maj:ts Orden. Detta avslås dock av regeringen (s. 21). Däremot förtydligar regeringen att Svärdsorden kan delas ut till utländska militärer vid protokollära ordensutväxlingar vilket Försvarsmakten önskat (s. 16).

Regeringen för ett resonemang kring de många medaljer som delas ut vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och beslutar att inte utfärda några bestämmelser kring dessa. Däremot förutsätter regeringen att myndigheterna inte delar ut bärbara medaljer för förtjänstfulla insatser om de kan konkurrera med det nya systemet (s. 42). Det uppskattas att regeringen här gör tydligare gör skillnad mellan bärbara utmärkelser och icke-bärbara. Denna distinktion saknades i Förtjänstutredningens betänkande.

Förtjänstutredningens betänkande skickades till 81 remissinstanser. Av dessa har endast ett fåtal lämnat några längre svar. Vissa myndigheter utmärker sig dock med utförliga svar med många kloka synpunkter. I propositionen görs flitiga hänvisningar dessa längre svar som lämnats av bland andra Försvarsmakten, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Riksarkivet. Ett positivt remissvar har lämnats av Svenska Faleristiska Föreningen, medan ett mer kritiskt svar lämnats av föreningen Reservofficerarna.

På det stora hela är propositionen välskriven och för bra resonemang kring remissinstansernas synpunkter. Dock utan att innehålla några större överraskningar. Riksdagens ledamöter har till den 4 maj på sig att lämna in motioner. Sedan ska propositionen behandlas i Konstitutionsutskottet. Propositionen kan läsas i sin helhet här.

1 kommentar

Under Förtjänstutredningen

Kungahuset.se uppdaterad! Mer ordnar och medaljer.

Den svenska monarkins officiella webbplats www.kungahuset.se har fått ett nytt utseende. Den nya utformningen är fantastiskt stilig med många nya vackra fotografier och intressanta texter. Inte minst har informationen om de kungliga ordnarna och medaljerna utökats. En guldgruva för alla som är intresserade av det svenska Kungahuset!

En av Kungens uppgifter som rikets högste representant är att dela ut ordnar och medaljer. Det är ett sätt att uppmärksamma personer som, på olika sätt och inom sina respektive områden, gjort gott för samhället.

Under rubriken Ordnar och medaljer återfinns beskrivningar av de fyra kungliga riddarordnarna: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden, de fem kungliga medaljerna Serafimermedaljen, H.M. Konungens medalj, Litteris et artibus, Prins Eugen-medaljen och Prins Carl-medaljen, samt jubileums och minnestecken. Liksom tidigare går det att söka efter medaljförläningar,

En nyhet är de listor över ordnar, medaljer och andra utmärkelser som innehas av det Kungliga husets medlemmar:

Slutligen finns en beskrivning av Kungl. Maj:ts Orden, den organisation som hanterar det svenska ordensväsendet. Bland annat beskrivs Uppgifter och ansvarsområden, Bärande av utmärkelser, Hur man lämnar in förslag, Ordenssalarna samt Serafimer­ringningen.

Säkerligen finns mycket, mycket mer intressant material som jag ännu inte hittat. Alla intresserade rekommenderas varmt att surfa runt på http://www.kungahuset.se.

2 kommentarer

Under Övrigt

Om ett år kan vi ha ett ordensväsende!

Utmärkelser inom Svärdsorden utställda i Ordenssalarna på Stockholms slott.

Kort före jul togs ytterligare ett steg på vägen mot återinförandet av det svenska ordensväsendet. De olika instanser som ombetts uttala sig över Förtjänstutredningens förslag har inkommit med sina synpunkter och de allra flesta var positiva. Inom ett år kan förlänandet av Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden ha återupptagits som belöningar för svenska medborgare.

Bland de som svarat på remissen finns Kungl. hov- och slottsstaterna och Kungl. Maj:ts Ordens kansli som båda lovordar förslaget. En genomförandegrupp har bildats med kungens gillande under riksmarskalkens ledning med representanter för hovet och KMO. Förutsatt att riksdag och regering fattar beslut om att införa det nya belöningssystemet så ska gruppen verka för att det ska kunna tas i bruk den 1 januari 2023. KMO flaggar för att antalet årligen utdelade ordnar inledningsvis begränsas till ett mindre antal.

Även de statliga myndigheterna, exempelvis Försvarsmakten, är positiva till införandet av ett centralt belöningssystem samt bibehållandet av medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst för statligt anställda. Det finns dock skillnader hur myndigheterna ser på framtiden för sina egna medaljer. Vissa är beredda att lägga sina medaljer vilande medan andra vill behålla sina. Jag ska återkomma till detta i ett framtida inlägg.

Nu återstår för regeringen att gå igenom remissvaren och skriva ihop en proposition till riksdagen. Förhoppningsvis kan detta ske före valet. Det finns en bred politisk enighet bakom förtjänstutredningens förslag. Remissvaren kan läsas här.

2 kommentarer

Under Förtjänstutredningen

Gustaf V, Hermann Göring och Svärdsorden

I februari 1939 anlände kung Gustaf V till Berlin på genomresa till Frankrike. På svenska legationen tog han emot en av nazitysklands högst uppsatta män – Hermann Göring – och gav honom en hög utmärkelse: kommendör med stora korset av Svärdsorden. Trots att det är väldokumenterat att kungen handlade på regeringens uppdrag för att undvika en diplomatisk kris har händelsen ofta lyfts fram som bevis på kungens tyskvänlighet. SVT:s nya dramaserie går ett steg längre.

En kunglig affär

Ännu en gång har svensk TV producerat en dramaserie om verkliga händelser och människor som fått hård kritik för sin historieskrivning. Denna gång är det SVT:s serie En kunglig affär om restaurangägaren Kurt Haijby som påstod sig ha en kärleksrelation med Gustaf V, utpressade hovet på pengar och senare togs in på mentalsjukhus. När han blev åtalad och fälld för utpressning på 50-talet blev den så kallade Haijbyaffären blev mycket uppmärksammad och omdiskuterad.

Seriens mottagande har varit kritiskt. Den svenska kritikerkåren verkar ha lärt av tidigare erfarenheter och ifrågasätter numera hur filmskapare väljer att handskas med historiskt källmaterial. Denna gång anklagas serien för att ge en alltför rosig bild av Haijby som var dömd för flera brott och för att ge hans version av händelserna trots att den är kraftigt ifrågasatt. När SVT Nyheter skrev att serien ”fått både positiva recensioner och en hel del kritik” med hänvisning till en recension i DN dröjde det inte länge förrän recensenten själv tillbakavisade att hans recension varit positiv.

Serien har många brister och faktafel varav flera lätt hade kunnat korrigeras om en inläst person fått se manus. Detta inlägg är dock ingen recension av serien eller en genomgång av alla dess fel. Det ska handla om varför Göring fick Svärdsorden samt den omfattande mytbildningen kring denna händelse.

De flesta som intresserar sig för svensk historia har nog sett fotografiet av kungen, Göring och prins Gustaf Adolf på svenska legationen i Berlin när Svärdsorden överlämnades. Det har använts oräkneliga gånger för att illustrera Sveriges relationer med nazityskland, alltid med antydan att kungen och hans familj ska ha varit tyskvänliga.

Få har bemödat sig att sätta sig in i bakgrunden till ordensförläningen. Så varför fick Göring ta emot Svärdsorden?

Göring och Sverige

Riksmarskalk Hermann Göring var en av Hitlers närmsta män. I sitt första äktenskap hade han varit gift med svenskan Carin Fock och han hade ett stort intresse för Sverige. Skälet till att han förlänades Svärdsorden har beskrivits i boken Hermann Göring och Sverige – Från flyghjälte till massmördare (2014) av Lennart Andersson.

Det började 1938 när ett svenskt ambulansflygplan havererade utanför Dorotea. Göring läste om olyckan och erbjöd sig att skänka ett nytt tyskt flygplan till Sverige, en gåva som den svenska regeringen omöjligen kunde ta emot. Frågan var hur man kunde tacka nej utan att förolämpa tyskarna. Det var den svenske envoyén i Berlin Arvid Richert som föreslog att man skulle säga till Göring att han sedan länge var utvald att motta Svärdsordens högsta grad, men att det inte tillkännagivits än eftersom kungen ville överlämna den personligen. Därmed kunde Sverige inte ta emot flygplanet eftersom det kunde ses som en betalning för utmärkelsen.

Regeringen godtog förslaget och Richert fick förklara situationen för Göring. Denne föreföll inte det minsta glad och verkade mycket besviken över att Sverige inte ville ha hans flygplan. Det bestämdes dock att han skulle ta emot orden när Gustaf V passerade Berlin på genomresa till Rivieran. Även prins Gustaf Adolf som befann sig i staden under ryttartävlingarna skulle delta. Efter överlämningen den 2 februari 1939 skrev Richert hem till regeringen och berättade att flygplanet inte nämnts under ceremonin och att Göring föreföll nöjd.

Regeringen hade nog hoppats att både den tilltänkta gåvan och Görings orden inte skulle väcka så mycket uppmärksamhet, men båda ledde till häftig debatt i svenska tidningar. Tyskvänliga Aftonbladet menade att regeringen skulle tagit emot flygplanet medan nazistkritikern Torgny Segerstedt tyckte att det var en skandal att Göring fick en svensk dekoration. Båda sidorna i den infekterade debatten utgick från att ordensutmärkelser varit regeringens försök att försöka släta över situationen.

Gustaf V

Det var mycket vanligt att dela ut Svärdsorden till utländska militärer av protokollära skäl. 1939 fanns 65 utländska kommendörer med stora korset av Svärdsorden varav två (en spansk och en italiensk general) med kedja. Att Tysklands högste militär skulle ta emot samma utmärkelse var ur formell synpunkt ingen konstighet. Även om kungen var den som formellt förlänade ordnarna så fattades dessa beslut på förord av regeringen som ett led i Sveriges utrikespolitik.

Vi vet inte vad Gustaf V tyckte och tänkte när han träffade Göring i Berlin, men det finns inget som tyder på att han var särskilt drivande i frågan om utmärkelsen. I boken Görings Sverige – en hatkärlek (2008) av Björn Fontander beskrivs efterspelet. Göring hade inte fått något ordensbrev, vilket han behövde för att få tillstånd att bära orden i Tyskland. Richert skrev därför i maj 1938 till hovet för att få ut ett sådant. Tre veckor senare var han tvungen att skriva igen och be dem skynda på. På slottet var Görings ordensbrev tydligen ingen prioritet.

Gustaf V:s förhållande till Tyskland före och under andra världskriget är mycket omskriven. Vi vet dock att när han överlämnade Svärdsorden till Göring så handlade han på regeringens uppdrag för att lösa en diplomatisk situation och inte utifrån sina egna preferenser. Detta är något som mycket sällan nämns när fotografiet på dem båda används för att illustrera kungens personliga inställning till nazisterna.

Ers Majestäts olycklige Kurt

Att inte redogöra för hela historien är en sak. En annan sak är att fabulera fritt. Före 2008 var det ingen som hade kommit på tanken att sätta Görings orden i samband med Haijbyaffären. Detta år utkom dock romanen Ers Majestäts olycklige Kurt av Lena Ebervall och Per E Samuelson. Boken handlar om Kurt Haijby och hans påstådda relation med Gustaf V. Även om det är en roman så har författarna ofta betonat att den bygger på deras egna efterforskningar och att den i någon mening är ”sann”. För läsaren är det alltså omöjligt att avgöra var gränsen går mellan fakta och fiktion.

I romanens version av händelseförloppet var Svärdsorden ett sätt för Gustaf V att få ett privat samtal med Göring och be honom att låta Gestapo arrestera Kurt Haijby som gentjänst för utmärkelsen. Vid denna tid befann sig Haijby i Berlin och arresterades för att ha förgripit sig på två unga pojkar. Kopplingen till Svärdsorden är dock helt och hållet författarnas egen. De reducerar dessutom Arvid Richert (som var initiativtagare till hela upplägget) till en passiv figur och den svenska regeringen blir tagen på sängen av kungens tilltag och hittar på flygplanshistorien som efterhandskonstruktion.

Kanske hade man kunnat försvara författarna med att de själva inte visste vilket orimlig scenario de konstruerat, men de uppger själva i en intervju med sitt förlag att de var fullt medvetna om det.

Vad tror ni kommer att uppfattas som mest kontroversiellt i er bok?
– Hela agerandet med tyska Gestapo, där Torsten Nothin lyckades förmå Gustaf V att ge Hermann Göring storkorset av Svärdsorden mot att tyskarna skulle ”ta hand om” Kurt Haijby. […] Säkert finns det någon historiker som kan gå i taket och säga att vi har fel här. Men vi är beredda att ta en diskussion.

De blev sannspådda. I sin kritiska recension Advokater återupplivar myter kring ett av Sveriges mer kända rätts­övergrepp i tidskriften lambda nordica avfärdade docenten Göran Söderström det hela som ”en ytterst osannolik koppling”.

SVT spinner vidare

Så är vi framme vid SVT:s dramaserie En kunglig affär som väljer att använda sig av samma fiktiva händelseförlopp denna gång kryddad med fler spektakulära överdrifter. Vi får se hur Gustaf V reser till Berlin enkom för att dekorera Göring i syfte att få Haijby inspärrad, och inte som ett stopp på en redan planerad resa. Ceremonin ska dessutom äga rum på Luftwaffes högkvarter och inte på svenska legationen. Det hade varit enkelt att kontrollera vad som faktiskt hänt.

Författarna till Ers Majestäts olycklige Kurt har reagerat på att serien använt sig av deras version av händelsen. De lyfter fram det som ett av flera bevis på att manusförfattarna lutat sig kraftigt mot deras roman och kopierat vilt utan att ge dem minsta erkännande. I artikeln SVT har använt vår bok till ”En kunglig affär” utan att ange källa i Sydsvenska Dagbladet skriver de att:

Sambandet mellan Gustaf V:s medaljutdelning till Göring och Gestapos gripande av Kurt Haijby i Tyskland är något som vi har skrivit fram. Ingen annan har gjort denna koppling före oss. Nu dök den upp i tv!

I skrivande stund har varken SVT eller produktionsbolaget svarat på anklagelsen att de använt någon annans fiktion för att gestalta en verklig händelse.

Efter att programmet sänt dröjde det inte länge förrän Gustaf V och Svärdsorden åter reducerades till slagträn i debatten, denna gång slungade av Åsa Linderborg i en kolumn om historierevision. Som så ofta tidigare lutar sig resonemanget på egna tolkningar inte mot historiska fakta. Så går det när man nöjer sig med ett snabbt ögonkast på ett foto.

TILLÄGG 2021-12-31:

I ett svar till bokens författare skriver SVT:s programchef Anna Croneman:

De menar att vi skulle ha tagit en ”framskriven” historia som bara finns i romanen, och använt den i tv-serien. Men teorin att Herman Göring tog emot en medalj av kung Gustav V för att tyskarna hjälpte Hovet att ”ta hand om” Kurt Haijby lanserades av Samuelson själv i en tidningsintervju (DN 2008-08-21). Det är alltså inte en framskriven fantasi unik för romanen, utan en teori lanserad av författarna själva i andra sammanhang än i romanen, för alla att ta del av.

2 kommentarer

Under Övrigt

Ardeshir Zahedi, Vasaordens sista utländska storkors, ur tiden

Ardeshir Zahedi i audiens hos påve Paulus VI. Han bär påvliga Piusordens storkors.

Irans tidigare utrikesminister Ardeshir Zahedi avled idag i en ålder av 93 år. Han var den siste utländske innehavaren av Vasaordens storkors. En värdighet som han mottog i december 1970 då prins Bertil gjorde ett officiellt besök i Iran. Under revolutionen 1978–79 var Zahedi ambassadör i USA. Efter att hans svärfar shahen gått i exil lämnade han sin post.

När Gustaf III instiftade Vasaorden 1778 var den tänkt att vara mer exklusiv än de andra kungliga ordnarna. Detta blev också fallet och antalet storkors av Vasaorden kom att bli färre än Serafimerriddarna. När orden lades vilande med utgången av 1974 hade dess högsta värdighet utdelats endast 338 gånger, varav endast 143 till icke-kungliga svenskar.

Även inom kungahuset var det ingen självklarhet att få motta Vasaorden. Prinsarna (och efter 1952 även prinsessorna) fick automatiskt Serafimerordens, Svärdsordens och Nordstjärneordens högsta grad vid födelsen, men Vasaorden utdelades separat. Dåvarande kronprins Carl Gustaf mottog Vasaordens storkors på sin 27-årsdag den 30 april 1973. Idag är han den ende levande mottagaren och bär Vasaordens kraschan under serafimerkraschanen till uniform och frack.

Ardeshir Zahedi mottog många ordnar under sitt liv. 2016 utnämndes han till exempel till storkors av Malteserordens förtjänstorden.

Lämna en kommentar

Under Personer

Briljanterade medaljer II: Belöningsmedaljer

H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med kedja och briljanter. Foto: Jonas Borg/Kungl. Hovstaterna.

Igår mottog prinsessan Christina, fru Magnusson H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med kedja och briljanter ”för stora ideella samhällsinsatser på flera områden”. Denna utmärkelse har endast utdelats en gång tidigare, till prins Bertil med anledning av hans 75-årsdag 1987.

I ett tidigare inlägg har jag redogjort för hur olika kungliga minnesmedaljer delats ut att bäras med briljanterad krona i ett fåtal exemplar under 1870- och 80-talen. Det kan nu vara på sin plats att berätta om de briljanterade belöningsmedaljer som började delas ut vid samma tid. De flesta mottagarna var kvinnor som på den tiden inte kunde förlänas ordnar.

In sui memoriam

Den kung som delat ut flest briljanterade medaljer var Oscar II. Redan som prins delade han ut en enskild belöningsmedalj med inskriften In sui memoriam (”Till dess [givarens] minne”). Den var då av 10:e storleken och delades ut i silver utan att bäras. Först 1873, året efter hans tronbestigning, försågs medaljen med band och bäranordning och började delas ut i guld. Kungen brukade överlämna den personligen till olika utländska kulturutövare. Två briljanterade exemplar är kända.

Christina Nilssons In sui memoriam med briljanter. Foto: Greta Lindström / Nationalmuseum.

Den första delades ut till den svenskfödda världsberömda operasångerskan Christina Nilsson. I samband med en turné i Stockholm 1876 mottogs hon på slottet av kungen och tog emot In sui memoriam med både krona och medaljhållare i briljanter samt med en rosett av blå och gula band. Detta var en av hennes många utmärkelser varav flera var briljanterade. Medaljen finns idag på Nationalmuseum.

Också den andra briljanterade In sui memoriam tillföll en svensk sångerska, ingen mindre än Jenny Lind. Det var vid ett besök i London 1881 som Oscar II överlämnade medaljen med briljanter att bäras i Serafimerordens band om halsen. Redan samma år förekom den felaktiga uppgiften i tidningarna att Lind mottagit medaljen Litteris et artibus (mer om den nedan) men detta stämmer alltså inte. Jenny Linds medalj förvaras idag på Kungl. Myntkabinettet.

Lars O. Lagerqvist har skrivit en utförlig artikel om de briljanterade exemplaren av In sui memoriam i Svensk Numismatisk Tidskrift nr 2000:6 som kan läsas här.

Litteris et artibus

Litteris et artibus i guld av 8:e storleken i högblått band.

Medaljen Litteris et artibus (”Vitterhet och konst”) började delas ut av kronprins Karl (XV) på 1850-talet och blev efter dennes trontillträde 1859 en kunglig bärbar medalj och delades vanligtvis ut i den mindre 8:e storleken i högblått band. Ofta ägde överlämnandet rum i anslutning till en föreställning. Vi ett tillfälle ska Oscar II rentav delat ut den under en mellanakt.

Oscar II delade även ut Litteris et artibus med briljanter. Karl Löfström som 1935 gav ut en liten skrift om medaljen har identifierat åtta av dem varav samtliga kvinnor:

  • Adelaide Ristori, italiensk skådespelare (1879)
  • Mathilda Grabow, svensk operasångare (1885)
  • Ellen Hartman, svensk skådespelare (1886)
  • Gina Oselio, norsk operasångare (1891)
  • Sigrid Arnoldson, svensk operasångare (1891)
  • Wilma Neruda, tysk operasångare (1897)
  • Adelina Patti, italiensk operasångare (1900)
  • Carolina Östberg, svensk operasångare (1900)

Med hjälp av tidningsnotiser har jag lyckats spåra upp ytterligare fyra. Däribland det tidigaste kända exemplaret från 1878 och den ende manlige mottagaren:

  • Zelia Trebelli, fransk operasångerska (1878)
  • Sarah Bernhardt, fransk skådespelare (1883)
  • August Wilhelmj, tysk violinist (1885)
  • Pauline Lucca, österrikisk operasångerska (1887)

Än idag delas medaljen ut av kungen för framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. Senast igår till Mattias Andersson, Jill Johnson och Sofia Jupither Adrian.

H. M. Konungens medalj

Med Gustaf V upphörde utdelningen av In sui memoriam och han delade heller inte ut Litteris et artibus i briljanterat skick. För honom tycks Hovmedaljen med Serafimerordens band (en gång i kedja) ha fyllt motsvarande funktion.

Vid ett tillfälle delades denna medalj ut med både serafimerbandet och briljanterad krona nämligen till överståthållaren Torsten Nothin 1938. Nothin var socialdemokrat och kunde därför inte ta emot ordnar varför denna unika medalj fick delas ut som substitut. Han blev serafimerriddare kort efter att han lämnat politiken 1949.

I teorin kan kungen idag närsomhelst beslut att en medalj ska delas ut med briljanter. Under Carl XVI Gustaf har det dock endast skett för prins Bertil och prinsessan Christina.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Ett genomtänkt förslag till reformerat ordensväsende

För en vecka sedan presenterades äntligen Förtjänstutredningens betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Det innehåller ett förslag om att svenska medborgare från och med den 1 januari 2023 åter ska kunna belönas för förtjänstfulla insatser genom att tilldelas de kungliga ordnarna: Svärdsorden, Nordstjärneorden eller Vasaorden.

2018 ingicks en politisk uppgörelse som innebar att ordensväsendet skulle återinföras samtidigt som man skulle utreda flaggdagarna och anslaget till hovet. En parlamentarisk kommitté med representanter från alla riksdagspartier har under Björn von Sydows ordförandeskap gjort ett grundligt arbete och presenterat en rad förslag. Kommittén har lyckats nå bred enighet vilket innebär att förslagen har goda förutsättningar att bli verklighet.

Som bilaga till betänkandet finns en mycket omfattande rättshistorisk utredning av docenten vid Lunds universitet Martin Sunnqvist. Han har lyckats reda ut många komplicerade frågor, bland annat kring ordensväsendets grundande på 1700-talet, statschefens befogenheter på olika områden, och mycket mer. Tack vare denna djuplodande genomgång har flera av kommitténs förslag gjorts möjliga och därutöver är den oerhört intressant läsning i sig!

Förtjänstutredningens förslag till nytt belöningssystem omfattar rikets främsta utmärkelser med vilket avses de kungliga ordnarna och regeringens belöningsmedaljer. Betänkandet innehåller förslag till grundläggande principer för vem som ska belönas samt hur systemet ska vara organiserat. Man har även kartlagt andra utmärkelser som delas ut av myndigheter och andra organisationer. Jag ska gå igenom förslaget och börjar med ordnarna.

Principiella utgångspunkter

Man har varit noga med att understryka att det nya belöningssystemet inte innebär ett tillbakagång till det äldre system där svenska ordnar och medaljer i hög utsträckning förlänades tjänstemän utifrån deras anställningstid och tjänsteställning. Detta system var mycket kritiserat och avvecklades 1969–74 genom den så kallade ordensreformen. Den innebar bland annat att svenska medborgare inte längre kunde förlänas de svenska ordnarna.

Enligt det nya systemet är det endast förtjänstfulla insatser som ska belönas. I betänkandet beskrivs det som

en insats som har stor betydelse för samhället, en insats som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Dessa kan vara punktinsatser eller livsgärningar av stor betydelse för samhället, exempelvis en livräddande insats, en vetenskaplig bedrift, en insats för vård och omsorg, insatser inom kultur eller utbildningsområdet eller inom näringslivet.

För att välja vilka som ska belönas inom det nya systemet föreslår Förtjänstutredningen att ett självständigt råd inrättas. Detta ska bestå av 8 till 10 ledamöter som utses på förord av regeringen. Vem som helst kan skicka in nomineringar av förtjänta personer att granskas av rådet. Ett förslag skickas till regeringen som efter godkännande skickas till Kung. Maj:ts Orden där kungen tar beslut om förläning.

Enligt betänkandet är rådets syfte att

befästa ett allmänt förtroende för ordensväsendet. Förtroende kan främst uppnås genom de förläningar som delas ut, men också genom rådets sammansättning som bör återspegla det svenska samhället av i dag. Även rådets arbetsformer bör präglas av ett modernt och öppet förhållningssätt.

Rådet ska bland annat publicera en årsrapport där det redogör för sitt arbete. Organisatoriskt kommer det att vara knutet till den befintliga organisationen Kungl. Maj:ts Orden som förvaltat de kungliga ordnarna sedan de instiftades 1748.

De kungliga ordnarna

De svenska kungliga riddarordnarna Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden instiftades 1748 av Fredrik I på förslag av rådet med kanslipresident Carl Gustaf Tessin i spetsen. Detta var under Frihetstiden och ordnarna var tänkta som belöning för den allt växande skaran militära och civila ämbetsmän. 1772 instiftade Gustav III även Vasaorden som kunde tilldelas näringsidkare och konstnärer med flera som inte hade något ämbete.

Dessa fyra ordnar utgjorde sedan grunden i det svenska belöningssystemet fram till år 1975. Ordensreformen innebar att Serafimerorden och Nordstjärneorden endast skulle delas ut till utländska medborgare, sedan 1995 även till medlemmar av kungahuset. Svärdsorden och Vasaorden lades vilande. 2018 bestämdes att ordnarna skulle tas i bruk igen och Förtjänstutredningen har nu föreslagit hur det ska gå till (mina kursiveringar)

Nordstjärneorden tilldelas med tonvikt på insatser med anknytning till offentlig verksamhet medan Vasaorden företrädesvis tilldelas för insatser inom privat verksamhet. Svärdsorden tilldelas militär personal för insatser inom det militära området. […] Sammantaget är tillämpningsområdet för ordnarna sådant att alla former av förtjänstfulla insatser som någon utfört kan komma ifråga för utmärkelser inom någon av ordnarna.

Tanken är alltså att ordnarna ska omfatta hela samhället och att ingen insats ska falla utanför. Den föreslagna indelningen ansluter till ordnarnas tidigare ändamål. Vilka som belönas med vilken grad blir upp till rådet att avgöra. Närmare bestämmelser gällande ordnarna och rådet kommer att regleras i nya ordensstadgar som ska tas fram inom Kungl. Maj:ts Orden för att sedan godkännas av regeringen.

I betänkande framgår att utmärkelser inom ordensväsendet ska överlämnas utan kostnader för mottagare och återlämnas efter dennes död. Saker som inte framgår är till exempel huruvida den äldre indelningen mellan riddare (män) och ledamöter (kvinnor) ska bestå, samt om ordenskedjorna ska fortsätta användas.

Serafimerorden

Kungl. Serafimerorden är Sveriges främsta orden och har endast en grad: Riddare och kommendör av Kungl. Maj:s Orden. Ordenstecknet bärs i kedja eller ljusblått band över axeln med tillhörande kraschan.

Kungl. Serafimerorden.

Före 1975 kunde Serafimerorden tilldelas dem ”vilka genom sina tjänster för Konung och fädernesland gjort sig förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten”. 1974 blev företagsledaren Marcus Wallenberg och hovrättspresident Sten Rudholm de sista svenska icke-kungliga riddarna. Sedan 1975 har orden förlänats medlemmar av det svenska kungahuset samt utländska statschefer och därmed jämställda personer. Med det senare avses i första hand gemåler till regerande monarker.

Konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU28) står att orden Serafimerorden ”fortsatt vara förbehållen” samma kategorier som idag. Förtjänstutredningen är i sitt betänkande fåordig och gör till skillnad från KU inget kategoriskt uttalande. Att orden delas ut till icke-kungliga svenskar framöver får ses som osannolikt, men kanske inte helt uteslutet.

Svärdsorden

Kungl. Svärdsorden är en militär orden som före 1975 förlänades för ”gagnande och långvarig verksamhet” inom krigsmakten. Bandet är gult med blå kantränder. 1975 blev Svärdsorden vilande.

Kungl. Svärdsorden.

Svärdsorden hade fem grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör, riddare av 1. klass och riddare. Dessa var avsedda för officerare, den lägsta graden dock endast utländska medborgare. Underofficer kunde tilldelas Svärdstecken, och fick då titeln Svärdsman, medan manskap kunde motta Svärdsmedaljen i silver. Dessutom fanns värdigheten riddare med stora korset i två klasser avsedd för ”tapperhet eller framstående tjänster i krigstid”.

Förtjänstutredningen föreslår att Svärdsorden ska tilldelas ”militär personal som inom det militära området har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen”. Det förutses att Försvarsmakten kommer stå för en stor del av nomineringarna. Samtliga grader och utmärkelser behålls och medaljen utökas med guldvalör.

Det 1952 instiftade men aldrig utdelade Svärdsordens krigskors i tre klasser föreslås byta namn till Militärkorset. Det var ursprungligen avsett som en krigstida förtjänstutmärkelse men ska nu istället kunna ”tilldelas all militär personal för visad tapperhet under insatser i krig och fred”. Nomineringar ska beredas inom ett särskilt beredningsorgan vid Försvarsmakten med särskilt kompetens inom området. Därifrån skickas nomineringar direkt till regeringen utan att gå genom ordensrådet.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden var före 1975 avsedd ”såsom belöning för medborgerliga förtjänster, för ämbets- och tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar”. Majoriteten av mottagarna var ämbets- eller tjänstemän efter viss anställningstid. Ett mindre antal förlänades som fri orden efter individuell prövning. Mottagare var bland andra Carl von Linné och Alfred Nobel.

Kungl. Nordstjärneorden.

Före 1975 hade hade orden fyra grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör och riddare. Därefter förlänades den förlänades endast utländska medborgare som har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse. 1975 fick orden ytterligare en riddargrad och 1986 instiftades Nordstjärnemedaljen i guld.

Förtjänstutredningen föreslår att Nordstjärneorden ska tilldelas för insatser för Sverige eller för svenska intressen ”med tonvikt på insatser med anknytning till offentlig verksamhet”. Ordens fem grader föreslås kompletteras med ett nytt Nordstjärnetecken, motsvarande Svärdstecknet. Nordstjärnemedaljen föreslås delas ut i guld och silver samt kunna förses med banddekoration som belöning av ”personligt mod och rådighet visat vid insatser av t.ex. polis, kriminalvården eller tullpersonal i deras viktiga arbete med att upprätthålla lag och ordning”.

En het fråga är ordensbandet som före 1975 var svart, men som sedan ändrades till nationalfärgerna gult och blått eftersom det var avsett för utländska medborgare. Betänkandet tar inte ställning i frågan utan konstaterar kort att ”ordensbandet har förekommit i svart eller blått med gula kantränder”. Formgivaren av betänkandets fysiska omslag har rundat frågan mycket elegant genom att lägga ordensbanden på svart bakgrund där ett svart ordensband kan tolkas in. Personligen anser jag att bandet ska vara svart.

Vasaorden

Kungl. Vasaorden delades före 1975 ut ”såsom belöning för förtjänster om jordbruk, bergshantering, konst handel, industri hantverk och undervisning, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag”. Mottagare av Vasaorden var bland andra Ingvar Kamprad och Astrid Lindgren. Den lades vilande 1975.

Kungl. Vasaorden.

Vasaorden har fem grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör, riddare av 1. klass och riddare. Därutöver fanns ett Vasatecken samt medaljer av 8:e och 5:e storleken i guld och silver. Den lägre riddargraden samt Vasatecknet var endast avsedda för utländska medborgare.

Förtjänstutredningen föreslår att Vasaorden ska tilldelas för insatser för Sverige eller för svenska intressen ”företrädesvis för insatser inom privat verksamhet”. Ingen ändring föreslås gällande ordens grader, tecken eller medaljer.

Grader, tecken och medaljer

Det ingick i Förtjänstutredningens uppdrag att ”överväga vilka grader det ska finnas inom de befintliga ordnarna”. Som framgår av genomgången ovan så omfattade det svenska ordensväsendet 1974 ett stort antal ordensgrader med tillhörande tecken och medaljer. Flera av dessa var tjänsteutmärkelser för vissa personalkategorier eller avsedda endast för utländska medborgare. Jag utgick personligen från att antalet utmärkelser skulle bli färre i det nya systemet.

Kommittén har dock landat i motsatt slutsats och föreslår istället att antalet ordensutmärkelser ska utökas så att tre ordnarna får samma fem grader, tecken och medaljer (med undantag för Svärdsordens krigsutmärkelser). Varje orden får därmed åtta nivåer av utmärkelser. Om detta står i betänkandet att:

Graden inom respektive orden bör spegla den relativa vikten av den förtjänstfulla insatsen. Förtjänstfulla insatser utförda inom ett och samma verksamhetsområde eller samhällssektor kan ha olika stor betydelse och inverkan. Den grad som en mottagare erhåller återspeglar detta. […] Vi anser att det nuvarande antalet grader inom ordnarna ger stora möjligheter för att utveckla lämplig praxis som återspeglar ett skiftande belöningsvärde. Samma princip om gradering som föreslås för ordnarna tillämpas redan i dag avseende regeringens utmärkelser.

Det ska bli intressant att se hur detta system kommer att tillämpas i praktiken. Regeringens belöningsmedaljer kan idag delas in i fyra storlekar, så hur deras principer ska översättas till ordnarna är inte självklart. Ur historisk synvinkel är det förstås glädjande att man tar tillvara på det äldre systemet i dess helhet.

Om jag ska anmärka på något i betänkandet så är det ofta otydligt vad som är en beskrivning av det befintliga ordensväsendet och vad som är förslagna tillägg och ändringar. För att ta ett exempel så avbildas Svärdsmedaljen i bilagan med ett utseende den aldrig haft. Det rör sig om ett förslag till ny utformning, vilket borde ha framgått. Sådana otydligheter är tyvärr återkommande.

Sammanfattning

Förtjänstutredningens förslag till reformerat ordensväsende är mer omfattande och ambitiöst än jag vågat hoppas! Knappt någon av de historiska utmärkelserna förblir vilande utan allt tas i bruk för att fylla nutidens behov av belöningar för förtjänta människor. Dessa kommer nu att få ta emot samma ordnar som 1700-, 1800- och 1900-talets framstående svenskar.

De förslagna belöningsprinciperna samt inrättandet av ett ordensråd vid KMO är utmärkta lösningar som förhoppningsvis kommer att leda till ett väl förankrat och uppskattat system. Om det genomförs har det alla förutsättningar att fungera väl och bli framgångsrikt.

Regeringen har nu skickat betänkandet på remiss till 81 myndigheter, akademier och övriga organisationer. Dessa ska återkomma med sina synpunkter senast den 22 december. Det är även möjligt för privatpersoner att skicka in en så kallad spontanremiss. Betänkande med bilagor kan läsas här.

1 kommentar

Under Förtjänstutredningen

Pressträff om Förtjänstutredningen idag kl. 14.30

Justitiedepartementet har idag informerat om hur Förtjänstutredningen kommer att presenteras i ett pressmeddelande:

I dag, tisdag den 21 september klockan 14.30, hålls en digital pressträff med anledning av att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tar emot den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningens betänkande.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att presentera ett modernt och centralt system för att belöna förtjänstfulla insatser. Kommittén har även haft i uppdrag att se över de allmänna flaggdagarna samt redovisningen av anslaget till hovet.

På pressträffen medverkar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och Björn von Sydow, ordförande för den parlamentariska kommittén och tidigare talman.

Pressträffen kommer att direktsändas och kan ses från Regeringskansliets webbplats (här) eller via YouTube (här).

Jag kommer att kommentera direkt på Twitter (här) varefter nya inlägg kommer publiceras.

Lämna en kommentar

Under Förtjänstutredningen

Förtjänstutredningen presenteras snart

Ordenstecken och kraschan för kommendör med stora korset av Kungl. Nordstjärneorden (sedan 1975 i blått och gult band).

Inkom kort presenteras Förtjänstutredningen, eller formellt kommittén om det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet (Ju 2019:09). Utredningens uppdrag är bland annat att:

göra en bred och samlad översyn av det offentliga belöningssystemet med inriktningen att Sverige ska få ett modernt och sammanhängande system för belöning av såväl svenska som utländska medborgare för bl.a. viktiga samhällsinsatser.

I detta nya system kommer de svenska kungliga ordnarna – Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden – åter att förlänas svenska medborgare, vilket upphörde 1975 med den så kallade ordensreformen. Att föreslå hur (inte om) ordensförläningarna ska återupptas har varit en av kommitténs uppgifter.

Enligt regeringens direktiv ska Förtjänstutredningen slutredovisas senast imorgon den 15 juni. Säkra källor gör dock gällande att utredningen kommer att offentliggöras tisdagen den 21 september. Detta bekräftas av information på riksdagens hemsida enligt vilken kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter endast tjänstgör till den 20 september och ordförande Björn von Sydow till den 21.

Den politiska uppgörelsen mellan sex partier som ligger till grund för utredningen offentliggjordes redan i maj 2018 med en debattartikel och senare samma månad kom Konstitutionsutskottets formella betänkande som riksdagens ställde sig bakom. Efter valet dröjde det ända till november 2019 innan regeringen fastställde utredningens direktiv och utnämnde förre talmannen Björn von Sydow till ordförande och tillsatte övriga ledamöter.

Av direktiven framgick att utredningen bland annat skulle:

kartlägga formerna för tilldelande av regeringens och förvaltningsmyndigheternas olika offentliga belöningar och ta ställning till om dessa bör ändras,

undersöka möjligheterna för medborgare att nominera individer för offentlig belöning och ta ställning till om dessa möjligheter bör utvidgas,

undersöka och redovisa vilka ändringar av ordenskungörelsen som behövs för att återuppta tilldelandet av utmärkelser inom Vasaorden och Svärdsorden och för att utmärkelser inom dessa ordnar och inom Nordstjärneorden ska kunna tilldelas svenska medborgare,

Förtjänstutredningen bland annat begärt in underlag från ett stort antal myndigheter om vilka medaljer de eventuellt delar ut. Man har också låtit docenten vid Lunds universitet Martin Sunnqvist ta fram en omfattande rättshistorisk utredning. Utan att känna till vilka förslag som kommer att lämnas så står det klart att utredningen varit mycket grundlig.

Det ska bli mycket spännande ta del av Förtjänstutredningens förslag när det presenteras nästa vecka. De kommer givetvis att kommenteras utförligt på Phaleristica. Den 21 september finns dessutom möjlighet att delta i en diskussion som arrangeras av Societas Heraldica Scandinavica.

1 kommentar

Under Förtjänstutredningen