Kategoriarkiv: Okategoriserade

Till lågans dämpande och de olyckligas räddning

Brandkontoret.

Brandkontorets emblem på en byggnad i Gamla stan i Stockholm.

Under 1700-talet härjades svenska städer ofta av förödande eldsvådor. Ett antal försäkringsbolag grundades med kunglig stadfästelse för att ersätta skadorna, men också för att förebygga och bekämpa bränderna. Bolagen började tidigt dela ut belöningsmedaljer till de som bistått vid släckning eller på annat sett verkat för bättre brandsäkerhet. Dessa så kallade brandmedaljer har delats ut ända in i våra dagar.

Som många medaljer under 1700-talet delades dessa inte ut i band, utan att förvaras. Under 1800-talet blev det vanligare att kungen gav särskilt tillstånd för brandmedaljer att bäras i band ”till heder och uppmuntran”. Detta skedde vanligtvis när mottagaren visat särskilt mod i samband med släckandet av en brand. Den som hade räddat ett människoliv kunde komma ifråga för den kungliga livräddningsmedaljen För berömliga gärningar, men brandmedaljerna täckte upp andra rådiga gärningar.

Detta märks inte minst i biografiska verk där man kunde läsa att någon tilldelats en GMbr eller SMbr, det vill säga en brandmedalj i guld eller silver. I 1938 års adelskalender anges till exempel för Axel Svinhufvud (1867–1939) ”8GMbr”. Han innehade alltså inte mindre än åtta brandmedaljer i guld efter sin långa tid som brandchef i Stockholm. Dessutom innehade han medaljen För tapperhet i fält för tjänstgöring i Kongo. I förteckningen över förkortningar står brandmedaljen efter tapperhetsmedaljen och livräddningsmedaljen, men före kungliga förtjänstmedaljer som För medborgerlig förtjänst och Illis quorum meruere labores. Det antyder att brandmedaljerna hade viss status.

Formellt var brandmedaljerna aldrig kungliga medaljer utan kan närmast ses som en föregångare till kommunala medaljer. När de under 1800-talet försågs med band användes den kommunala murkronan som bäranordning istället för den kungliga kronan.

Brandmedaljerna är för många att avhandlas i ett inlägg. Vi börjar därför med de äldsta:

Brandkontorets medaljer

Stockholms stads brandförsäkringskontor, eller bara Brandkontoret, grundades 1746 av ett antal borgare i Stockholm med Charles Tottie som drivande kraft. Idag är Brandkontoret ett renodlat försäkringsbolag men fram till 1874 ansvarade det även för brandsläckningen i Stockholms stad.

Brandkontorets emblem, Fågel fenix, är en bekant syn för de som rör sig i Gamla stan. Det placerades nämligen ovanför porten på de byggnader som var försäkrade så att Brandkontorets brandmän i händelse av eldsvåda visste vilka hus de skulle undsätta först. Märket blev snart en självklar del av stadsbilden och omsjungs även av Bellman i Fredmans epistel nr 40: ”Fenix sitter full med glitter, ståtligt förgylld.”

Fenix är en mytologisk varelse som dör i eldslågor och återuppstår ur sin egen aska. En mycket lämplig symbol för brandförsäkring. I Brandkontorets emblem sitter den i en glob krönt av en kunglig krona omgiven av två vingar samt eldrök. Emblemet skapades av Gerhard Meijer och fastställdes den 23 april 1746.

pic_UUM_201068_rev_org

Medaljen Moesti cupiens solatia casus (avslag i brons).

Men nu till medaljerna. Redan i Brandkontorets äldsta reglemente, fastställt av kung Fredrik I år 1746, åläggs direktionen att iakttaga om någon deltagit i eldsläckning med ”särdeles flit och oförtrutenhet” eller ”med fara och äfwentyr för sin person” eftersom de då ”måge blifwa af contoiret efter omständigheterna therföre belönte och upmuntrade”. Den vanligaste belöningen till brandmännen var pengar, men 1764 blev det aktuellt att belöna en ”behjärtad och vaksam granne” som förhindrat en eld som kunde ha blivit förödande. Man beslutade därför att instifta en medalj (eller ”jetong”) av 8:e storleken att utdelas till:

hederligare personer, som vid eldsvådor något märkvärdt bidraga till lågans dämpande och de olyckligas räddning.

Medaljen ritades av Jean Eric Rehn och graverades av Gustaf Liungberger under en resa till Rom. Frånsidans motiv är hämtat ur Trojas historia och visar hur Aeneas bär sin far ur den brinnande staden. Omskriften lyder Moesti cupiens solatia casus (”längtande efter tröst för en sorglig händelse”). Åtsidan visar en ros, en symbol hämtad från ett av Stockholms äldre sigill, belagd med fågel Fenix. Tillverkningen försenades och medaljen kunde delas ut först 1767. Den utdelades flitigt i både guld och silver.

1771 lät Brandkontoret gravören Carl Johan Wikman utföra en medalj av 12:e storleken över sin grundare Charles Tottie som då hade styrt bolaget i femton år. Medaljens åtsida visade Totties bröstbild och frånsidan en bild på Trojas borg där stadens beskyddare Minerva står vakt i porten. Den Tottieska medaljen delades ut i guld till Charles Tottie och hans familj, och 20 medaljer av silver sparades för framtida behov. Medaljen kom att bli Brandkontorets mest exklusiva utmärkelse till människor som utmärkt sig vid hämmandet av eldsvådor.

Mot slutet av 1770-talet blev Brandkontoret bestulet på hela sitt lager av medaljer. Därefter delade man under ett antal år endast ut silvermedaljer. Först 1796 lät man beställa guldmedaljer av två storlekar; en större och mindre. Tyvärr går det inte att utläsa av källorna vilka utdelningar som gäller Tottiemedaljen och vilka som gäller Moesti cupiens solatia casus. Brandkontorets reglemente från 1878 anger endast att:

Åt dem, som vid elds släckning eller förekommande af elds utbredning ådalagt synnerligt nit samt sällsynt mod och rådighet, eger Direktionen utdela medaljer, jettoner och penningar. (Art II, § 14)

Åtminstone från mitten av 1800-talet började medaljerna delas ut att bäras ”uti hvitt och rödt band å bröstet”. Bandfärgerna valdes möjligtvis av traditionsskäl, för under slutet av 1700-talet skulle brandmännen i Stockholm bära vita och röda tofsar som igenkänningstecken.

Enligt den praxis som växte fram delades den Tottieska medaljen in i tre versioner: den större guldmedaljen (12:e storleken, bild här) i band som halsen, samt den mindre guldmedaljen (9:e storleken, bild här) och silvermedaljen (8:e storleken, bild här) båda i band på bröstet. De båda guldmedaljerna tycks ha delats ut sparsamt och nästan uteslutande till högre ämbets- och tjänstemän inom Brandkontoret. Den större guldmedaljen delades ut så sent som 2005. Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet utdelades årligen ett antal silvermedaljer (i särskilda fall guld) till brandmän för rådighet vid eldsläckning, men det går inte att utläsa om det är Tottiemedaljen eller Moesti cupiens solatia casus (bild här) som avses.

Den sistnämnda medaljen har dock delats ut vid ett par uppmärksammade händelser under 1900-talet. I samband med det s. k. ”stora tunnelraset” i Stockholm den 9 november 1965 utmärkte sig brandingenjör Olle Johansson och vice brandchef Carl-Otto Falk för framstående mod och rådighet vid räddningsarbetet. Året därpå fick de båda motta Moesti cupiens. Så sent som 1990 delades samma medalj ut till den 33-årige rökdykarledaren Denny Wincent. Under en brand på Östermalm hade han befunnit sig i ett trapphus då taket rasade in. Han var först helt fastklämt med lyckades med konststycket att ta sig loss med endast lindrigare brännskador och några frakturer. Brandkontorets VD Jan Ekman som till tidningarna sade att 1990 varit det värsta brandåret i Stockholm sedan Klarabranden 1751 och att medaljen var ett led i arbetet att minska antalet bränder.

Så sent som 2012 beställde Brandkontoret nya medaljer från Svenska Medalj. Jag hoppas att denna gamla och rika medaljtradition lever vidare i många år.

Lämna en kommentar

Under Brandmedaljer, Okategoriserade

Kjerstin Dellert 1925-2018

Kjerstin Dellert

Kjerstin Dellert 1925-2018.

Operasångerskan och teaterchefen Kjerstin Häggbom Dellert har idag avlidit vid en ålder av 92 år. Hon var verksam som sopran vid Stora Teatern i Göteborg och vid Kungl. Operan i Stockholm. Mest känd är hon för sitt brinnande och långvariga engagemang för Ulriksdals slottsteater, Confidencen.

Inför kungaparets bröllop 1976 anordnade  Dellert den stora galaföreställningen på Kungl. Operan inför kungaparets bröllop där bland annat ABBA uppträdde med Dancing Queen och Dellert själv sjöng O, min Carl Gustaf. Hösten samma år belönades hon med H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band.

1976 var också året hon engagerade sig i Confidencen som byggts 1753 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Efter mordet på Gustav III förföll byggnaden men under 1900-talet återuppstod intresset för den nedgångna rokokoteatern. Det var dock först med Kjerstin Dellert som arbetet med att samla in pengar och rusta upp byggnaden tog fart. Idag har den återfått stora delar av sin forna glans och kunnat hysa stora teaterproduktioner under Kjerstin Dellers chefskap.

1992 tilldelades hon medaljen För tonkonstens främjande av Kungl. Musikaliska akademien och 1992 medaljen Illis quorum meruere labores av 8:e storleken av regeringen för ”mångåriga och betydelsefulla insatser för svenskt musikliv”. Så sent som den 1 december förra året fick hon ta emot Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj För svenskt kulturarv (”Kulturarvsmedaljen”) för sitt mångåriga arbete med Confidencen.

Med anledning av Kjerstin Dellerts bortgång skriver Confidencen i ett pressmeddelande:

Vi kommer att minnas hennes brinnande engagemang, oräddhet och den värme och kärlek hon alltid visat sin omgivning.

Kjerstin Häggbom Dellerts utmärkelser:

  • H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band (1976)
  • Medaljen Illis quorum meruere labores av 8:e storleken (1994)
  • Medaljen För tonkonstens främjande (1992)
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj För svenskt kulturarv (”Kulturarvsmedaljen”, 2017)
  • Drottningholmsteaterns vänners hederstecken (se bild ovan, 1984)

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

0954072997110_max

Carl Schlyter (MP).

Idag lämnade riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) in en motion med titeln Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj! I den föreslår han att det utreds huruvida medaljer kan spela en större roll i samhällsbygget. Man kan nästan ana att han hör till Phaleristicas läsare eftersom det kom direkt efter en uppmaning i detta forum till politikerna att se över belöningsväsendet.

I sin motion beskriver Schlyter bland annat löneutvecklingen i större företag och skriver att:

Staten skulle kunna bidra till att söka andra mål som kan ge prestige, status och nya sätt att mäta framgång. Eftersom det alltid kommer finnas behov av att markera framgång hos både elit och befolkning vore det värt att utreda mer resurseffektiva belöningsformer än ständigt högre inkomster.

Hur ett belöningsväsende kan ha effekten av att hålla t. ex. VD-löner nere beskrevs i en studie av nationalekonomen Linus Siming 2012: Orders of Merit and CEO Compensation: Evidence from a Natural Experiment. Han visar hur Vasaorden delvis tjänade som en prestigefull ersättning för högre lön, vilket innebar att VD-lönerna gick upp efter 1975 då inga direktörer längre tilldelades Vasaorden.

Schlyters förslag är:

att regeringen i samarbete med talmannen utarbetar ett regelverk för att dela ut nya medaljer som skulle kunna tjäna som alternativa sätt att mäta framgång och status. Även statschefens roll i detta bör diskuteras. Då skulle även mer hållbara målsättningar än personlig vinning kunna belönas och incitament att tjäna mer allmänna mål uppvärderas.

Förespråkare av fler medaljer avfärdas ofta slentrianmässigt som högerspöken med bristfällig verklighetsförankring. Den anklagelsen kan svårligen  appliceras på Carl Schlyter som kraftigt kritiserat sitt partis regeringspolitik. Därför har hans förslag större chanser att tas på allvar och leda till något konstruktivt. Vi får hoppas!

Jag uppmuntrar alla att läsa den välavvägda motionen Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer, Okategoriserade

Den 10:e veterandagen

Veterandagen 2017

Kungen överlämnar medaljer under veterandagen.

Igår anordnades den tionde veterandagen i Sverige. Högtidlighållandet av våra civila och militära utlandsveteraner har vuxit sig allt större. Från och med nästa år kommer dagen t. o. m. att vara allmän flaggdag. Beslutet fattades av regeringen i onsdags och motiverades såhär:

Ett högtidlighållande av veterandagen som allmän flaggdag innebär att de svenska veteranerna återkommande uppmärksammas och synliggörs för den bredare allmänheten.

Det är ägnat att öka kunskapen hos befolkningen om veteranernas viktiga insatser och tjäna som en påminnelse om att militära och civila veteraner och deras insatser för fred och säkerhet är av särskild betydelse för Sverige som nation.

Märkligt nog har det gått snabbare för regeringen att hedra veteranerna med en ny flaggdag (något inte hänt sedan flaggdagarna började regleras 1982) än att genomföra det beslut som tagits både 1994 och 2010: att instifta en medalj för berömvärda insatser vid internationella uppdrag. Trots att färdiga förslag framlagts har någon medalj inte fastställts.

Nu tycker jag inte nödvändigtvis att en sådan medalj är nödvändig när det redan finns flera regeringsmedaljer; Illis quorum meruere labores, För berömliga gärningar, För medborgerlig förtjänst, m. fl., men det är talande att medaljförslag behandlas med en sådan tafatthet.

Att medaljer är uppskattade råder det dock inga tvivlet om. Kungens överlämnande av Försvarsmaktens medaljer utgör veterandagens höjdpunkt. Igår var mottagarna fyra: korpral Inge Haraldsson och menige Alexander Sjödin fick ta emot För sårade i strid för strid på Cypern 1967 respektive Afghanistan 2010. Fanjunkare Mats Svensson mottog För förtjänstfull insats i guld för att med stort personligt mod och fara för eget liv ingripit vid en olycka i Karlskrona, och kapten Staffan Bartholdson mottog samma medalj i silver för att med stor sinnesnärvaro och handlingskraft landat en helikopter efter en luftkollision i Sveg.

Jubileumsjetong

Jubileumsjetong för UNEF 1

För att särskilt uppmärksamma att det är 50 år sedan den första insatsen i Gaza (UNEF 1) inleddes fick veteranerna som deltog i denna fått en särskild inbjudan till ceremonin på Djurgården. Gensvaret var stort och över 750 har anmälde sig. De har tilldelades en särskild jubileumsjetong (se bild). Lämpligare hade kanske varit att dela ut Försvarsmaktens bärbara medalj För internationella insatser, som numera tillfaller alla deltagare i en internationell insats som tjänstgjort mer än 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

Flera medaljer delas ut retroaktivt, bl. a. För sårade i strid (så långt tillbaka som till 1957) och Grundutbildningsmedaljen/Värnpliktsmedaljen (ända från 1901), men FMintBM har av någon anledning endast delats ut för insatser som ägt rum efter 1991 då den instiftades. Kanske skulle det vara för arbetskrävande att avgöra vilka av veteranerna som uppfyller de formella kraven.

Som under tidigare år bar militär personal daglig dräkt och civila deltagare kavaj. Utmärkelser i band på bröstet uppmuntrades, men alltså inte halstecken m. m.. Det får bli ämnet för ett senare inlägg.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Obamas sista frihetsmedaljer

Frihetsmedaljen set

Amerikanska presidentens frihetsmedalj. Halstecken, miniatyr, släpspänne och clip.

I sluttampen av sitt presidentskap har Barack Obama utnämnt 21 mottagare av Frihetsmedaljen. USA:s högsta civila utmärkelse. Bland dem finns flera kända kulturpersonligheter som Bill och Melinda Gates, Tom Hanks, Robert de Niro, Ellen DeGeneres, samt inte minst Bruce Springsteen. Två av utdelningarna sker postumt. I pressmeddelandet citeras presidenten:

The Presidential Medal of Freedom is not just our nation’s highest civilian honor – it’s a tribute to the idea that all of us, no matter where we come from, have the opportunity to change this country for the better.  From scientists, philanthropists, and public servants to activists, athletes, and artists, these 21 individuals have helped push America forward, inspiring millions of people around the world along the way.

Medaljen instiftades 1963 av John F. Kennedy att delas ut för särskilt förtjänstfulla insatser för USA:s säkerhet och nationella intressen, för världsfreden, eller för kulturella eller andra allmänna eller enskilda gärningar. Den tilldelas drygt tio personer om året. Obama delar ut sina sista medaljer vid en ceremoni i Vita huset den 22 november.

Läs hela pressmeddelandet här.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Okategoriserade

Prins Alexander

Nu har Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias nyfödde son fått namn och titel:

Hans Kunglig Höghet Alexander Erik Hubertus Bertil, Prins av Sverige, Hertig av Södermanland

Att Kungen valt just hertigdömet Södermanland innebär att prinsen kommer att ha förtur att arrendera Stenhammars slott utanför Flen enligt Robert von Kræmers testamente. Fram till 1965 arrenderades det av den förre hertigen Prins Wilhelm, och sedan dess av Kung Carl Gustaf.

Den nyfödde prinsen blir även Riddare av Serafimerorden, den 874:e i ordningen, samt Riddare av Carl XIII:s orden. Ett litet ordenstecken i serafimerbandet kommer att lämnas över vid dopet, men sedan får prinsen vänta till 18-årsdagen innan han bär orden. Fler detaljer finns i inlägget om kusinen Prins Oscar.

Grattis till den lyckliga familjen!

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Spansk prinsessa förlorar medalj

Coat_of_arms_of_Infanta_Cristina_of_Spain.svg

Infantinnan Cristinas vapensköld omgiven av Karl III:s orden.

Många medaljstatuter innehåller, utöver kriterier för att tilldelas medaljen, även regler för hur medaljen kan dras tillbaka. Att bli den ”förlustig”, som det heter i äldre skrifter. Just denna möjlighet har staden Barcelona använt då man i förra veckan beslutade att dra tillbaka stadens guldmedalj som 1997 tilldelats infantinnan Cristina.

Cristina, som är dotter till ex-kung Juan Carlos I, står just nu anklagad för att vara inblandad i en korruptionshärva tillsammans med sin make. Även om ingen dom fallit är förtroendet för paret bland den spanska allmänheten förbrukat. Gator och sporthallar som uppkallats efter Cristina har fått byta namn, och rättsprocessen mot henne lär ha bidragit till faderns abdikation 2014.

I Barcelona, där infantinnan bodde 1992-2007, har man alltså gått så långt att dra tillbaka sin högsta utmärkelse.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Ordens- och medaljåret 2016

Under 2016 väntas många spännande ordens- och medaljrelaterade händelser. Allt från återkommande medaljförläningar till ridderliga ceremonier. Här är en preliminär lista över datum att hålla reda på:

  • 17 januari: Kung Harald V av Norge firar 25 år på tronen.
  • 28 januari: Karldagen, Kungen förlänar medaljer.
  • 13 mars: Visning av Ordenssalarna med Svenska Heraldiska Föreningen (länk).
  • 23 april: Stora Amaranterordens högtidssammankomst, Tom Bergroth föreläser om Kungliga jubileumsminnestecken (länk).
  • 19 maj: Kungliga Sällskapet Pro Patrias årsmöte med medaljförläning.
  • 20 maj: Johanniterordens riddardag.
  • 29 maj: Veterandagen med förläning av Försvarsmaktens medaljer.
  • 11 juni: Brittiska drottningens officiella födelsedag med tillhörande ordens- och medaljförläningar.
  • 4 juni: Finska försvarets fanfest med tillhörande ordens- och medaljförläningar.
  • 6 juni: Gustavsdagen, Kungen förlänar medaljer.
  • 21-22 oktober: Påvliga Heliga gravens orden håller investitur i Stockholm.
  • 5 november: Eugendagen, Kungen förlänar Eugen-medaljen.
  • 1 december: Kungen förlänar Carl-medaljen.

Tips på andra dagar som kan vara värda att uppmärksammas mottas tacksamt på phaleristica@gmail.com.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Bärande och straff

Den 1 oktober pensionerades den norska strafflagen från 1902 och en ny trädde ikraft. I och med detta slopas en hittills gällande regel gällande olovligt bärande av utmärkelsetecken:

§ 328. Med bøter eller med fengsel inntil 3 måneder straffes den […] som uhjemlet offentlig eller i rettsstridig øyemed tillegger seg eller bærer noen norsk eller utenlandsk titel eller ærestegn.

Istället för kriminalisering sätter man sin tilltro till ”sociala sanktioner” för att lösa sådana situationer där någon ex. köpt franska hederslegionen och bär den offentligt. Norge är ett land där utmärkelser utdelas restriktivt och tas på allvar, så kanske är det fullt tillräckligt.

Den som gör så gör dock bäst att hålla sig borta från Frankrike. Där kan olovligt bärande av statens utmärkelser fortfarande kan ge ett års fängelse.

1 kommentar

Under Okategoriserade

medaljBlogg 2 år!

Hipp hurra för medaljBlogg som fyller år idag! Tack för två år av intressant läsning om medaljer och faleristik!

medaljBlogg

party

Grattis till mig! Nu fyller medaljBlogg två år och antalet inlägg har hunnit bli en bit över 100. När jag började hade jag mina funderingar om ämnet skulle räcka till över en längre tid. Det var oro i onödan; just nu finns i utkastkorgen ett dryga tjugotal inlägg som inväntar sista handtaget.

Vad kan då läsaren av medaljBlogg förvänta sig från framtiden? Tja, ungefär samma är väl det ärligaste svaret. Om jag fick välja någon kategori av inlägg som borde ökas är det mina översatta medaljrekommendationer. De ger en närvarokänsla och sammanhang som förklarar medaljers utdelning mer än något annat. I bloggbegynnelsen hade jag mer sådana inlägg, tyvärr så tar de mycket tid att få till och faleristisk tid har spenderats på andra håll. Statistiken menar också att de inte är så populära sett till antal tittningar; å andra sidan skriver jag för mitt eget nöje – läsare är en…

View original post 81 fler ord

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade