Kategoriarkiv: Okategoriserade

Briljanterade medaljer I: Minnesmedaljer

Den 6 juni förlänades prinsessan Christina H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med briljanter och kedja med motiveringen ”för stora ideella samhällsinsatser på flera områden”. Denna mycket höga utmärkelse har endast utdelats en gång tidigare – till prins Bertil på hans 75-årsdag 1987. Det är just tillägget med briljanter (alltså slipade ädelstenar) som gör utmärkelsen så speciell.

Redan under 1700-talet dekorerades ordenstecken med briljanter för att kunna bäras vid festliga tillfällen för att matcha andra briljanterade smycken och klädesdetaljer. Under tidigt 1800-talet började Karl XIV Johan efter kontinentalt mönster förläna ordenstecken med briljanter som en särskild utmärkelse vilken skulle ses om ett personligt tacksamhetsbevis från kungen. Briljanterna bekostades av kungen personligen. Ordenstecknen fick bäras även efter upphöjande i högre grad och behövde inte återställas efter mottagarens död.

Från 1800-talets slut förekommer även medaljer som förlänats med briljanterad krona. Det rör sig om kungliga enskilda medaljer. Vid denna tid kunde även drottningarna och prinsarna dela egna belöningsmedaljer. Ett exempel är Litteris et artibus som började som kronprins Karls (XV) enskilda medalj och vid hans tronbestigning blev en permanent kunglig belöning. De icke-regerande kungligheternas medaljer delades vanligtvis ut att förvaras, men kunde vid mycket särskilda tillfällen förlänas med Serafimerordens band och en briljanterad krona.

Nedan ska jag redogöra för briljanterade medaljer förlänade vid tre särskilda tillfällen. I framtida inlägg återkommer jag till mer regelbundet förlänade medaljer med briljanter.

Drottning Lovisas minnesmedalj (1871)

Drottning Lovisas minnesmedalj (längst till höger) som tillhört Nils Claes Brahe. Foto: Gösta Sandell, Livrustkammaren.

Den äldsta briljanterade medalj jag kunnat hitta är den som delades ut vid drottning Lovisas död 1871. Under sin livstid hade drottningen delat ut olika belöningsmedaljer i den större 12:e storleken och den mindre 7½ storleken. Åtsidan visade hennes porträtt med diadem och pärlhalsband samt namn och titel på latin: Ludovica Regina Sveciae et Norvegiae.

Efter att drottningen gått borde delade hennes make Karl XV ut hennes mindre medalj i Serafimerordens band och med briljanterad krona som minnesgåva till medlemmarna av drottningens hov. Mottagarens namn graverades på den släta frånsidan. Enligt Hildebrand ska drottningens medaljer har hittats ”i hennes gömmor” men andra källor hävdar att de präglats på kungens befallning.

I detta fall är det inte själva kronan som försetts med briljanter. Istället har särskilda briljanterade ornament lagts till på kronans båda sidor.

Drottning Josefinas minnesmedalj (1873)

Drottning Josefinas minnesmedalj som tillhört greve Adolf von Rosen. Foto: Nordiska museet.

Josefina av Leuchtenburg anlände till Stockoholm den 13 juni 1823 på linjeskeppet Carl XIII för att gifta sig med Sveriges kronprins Oscar (I). Redan som kronprinspar delade Oscar och Josefina ut egna belöningsmedaljer vilket de gjorde även efter tronbestigningen 1844. I likhet med de kungliga medaljerna pryddes åtsidan av Josefinas porträtt och titel medan frånsidan bar en devis. Efter Oscars död 1859 ändrades hennes titel till Enkedrottning af Sverige o. Norige.

Den 13 juni 1873 högtidlighölls 50-årsminnet av änkedrottningens ankomst till Sverige. För denna festlighet präglades ett antal minnesmedaljer av Myntverkets gravör Lea Ahlborg . Den minsta av dessa medaljer var också den enda bärbara och mest exklusiva. Den präglades i guld av 3:e storleken (18,5 mm.) och delades ut med Serafimerordens band och briljanterad krona till de kvarlevande sjöofficerarna som tjänstgjort under prinsessan Josefinas resa till Sverige.

Uppgifterna går isär om huruvida fem eller åtta medaljer förlänades och huruvida mottagarna endast tjänstgjort på Carl XIII eller i hela eskadern. Bland mottagarna fanns dock med säkerhet greve Adolf von Rosen vars medalj idag ingår i Nordiska museets samlingar (bild ovan). Den briljanterade medaljkronan är av vitt guld, sannolikt för att matcha ädelstenarna.

Oscar II:s och drottning Sofias silverbröllopsmedalj (1882)

Bland svenska kungliga jubileums- och minnestecken bortses ofta från Oscar II:s och drottning Sofias silverbröllopsmedalj från 1882. Skälet är ett detta i huvudsak var en icke-bärbar medaljer, men i likhet med medaljerna ovan delades den ut i ett fåtal briljanterade exemplar att bäras i Serafimerordens band. Mottagarna var de som tjänstgjort hus kungaparet sedan bröllopet 1857. Fyra av dessa personer är kända: Claes Cronstedt, Axel von Arbin, Ferdinant d’Orchimont och Sven Lagerberg.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Magnus Uggla och Lena Philipsson får medalj av kungen

H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band med tillhörande medaljrosett.

Idag på Karldagen tillkännages traditionsenligt vilka som ska få ta emot medalj av kungen. Dagens lista omfattar 62 personer från olika delar av samhället som belönas från allt från biståndsarbete till fiolbyggande. Listan omfattar såväl ambassadörer och forskare som folkkära artister och skådespelare som Magnus Uggla, Lena Philipsson och Pia Johansson.

En av mottagarna Bo Forsberg, tidigare generalsekreterare för biståndsstiftelsen Diakonia, har redan hunnit intervjuas om medaljen i tidningen OmVärlden. Han säger såhär:

Det är roligt, av två skäl. Det känns som ett erkännande och uppmuntrande för allt slit och arbete. Det är en personlig utmärkelse, men den är framför allt till alla de människor som står där ute i kampen, som med livet som insats jobbat för att förändringar ska ske. Jag har goda vänner som mördats och sitter i fängelse. Det är deras medalj.

Överlämningsceremonin som vanligtvis äger rum på Stockholms slott i närvaro av kungaparet måste på grund av pandemin ske vid ett senare tillfälle. Det gäller även de förläningar som tillkännagavs på den 6 juni 2020.

Nedan följer ett sammanfattande urval av dagens mottagare. Den fullständiga listan med motiveringar kan läsas i sin helhet här.

H. M. Konungens medalj

54 personer får motta H.M. Konungens medalj. 25 av dem får medaljen för sina olika samhällsinsatser och 29 för förtjänstfulla insatser inom hovstaterna.

12:e storleken med kedja

Tilldelas överhovmästarinnan Kirstine von Blixen-Finecke och förutvarande riksmarskalken Svante Lindqvist.

12:e storleken i Serafimerordens band

Tilldelas Peter Kleenm generaldirektör för Kommerskollegium 1992–2004, Gerald Nagler, grundare av Civil Rights Defenders (tidigare Helsingforskommittén) för ”betydande och mångåriga insatser för att främja mänskliga rättigheter”, samt Sveriges tidigare FN-ambassadör Olof Skoog.

Inom hovstaterna belönas överhovpredikant Johan Dalman, statsfru Anna Hamilton och ståthållaren Staffan Larsson.

12:e storleken i högblått band

Tilldelas före detta riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) som innehaft flera tunga uppdrag bland annat som ordförande för Konstitutionsutskottet och Utrikesutskottet, samt författaren och samhällsdebattören Anders Wijkman ”för förtjänstfulla insatser rörande frågor inom tillväxt och miljö”.

Direktörerna Jacob de Geer, Stig Engström, Gerteric Lindquist och Magnus Nilsson belönas för ”betydande insatser inom svenskt näringsliv”.

8:e storleken i Serafimerordens band

Tilldelas för olika vetenskapliga insatser professorerna Deliang Chen (klimatforskning), Gunnar C. Hansson (medicinsk forskning), Margaretha Rossholm Lagerlöf (konstvetenskap) och Barbro Åsman (fysik), samt vetenskapsjournaliserna Henrik Ekman och Emma Frans. Konstvetare Isabella Nilsson belönas för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsende”.

Före detta kommunalrådet i Aneby Lars-Erik Fälth (C) belönas ”för framstående kommunalpolitiska insatser” och direktör Per Lundberg ”för förtjänstfulla insatser som styrelseordförande i Sophiahemmet och Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem”.

Inom hovstaterna får 11 personer motta medaljen.

8:e storleken i högblått band

Tilldelas ordföranden i föreningen Internationell kamp för kvinnors rättigheter (IKKR) Mariam Afrasiabpour ”för betydelsefulla insatser för att underlätta invandrarkvinnors inträde på arbetsmarknaden och motverka hedersförtyck”.

Tidigare generalsekreteraren för Diakonia Bo Forsberg belönas ”för framstående insatser inom kyrkligt biståndsarbete” och kontraktsprosten Lisa Tegby ”för betydande insatser inom svenskt kyrkoliv”. Den svensk-norske teaterregissören Alexander Mørk-Eidem belönas ”för innovativa insatser inom svensk scenkonst”.

Inom hovstaterna får 13 personer motta medaljen.

5:e storleken i högblått band

Tilldelas Mia Spendrup ”för betydande insatser inom svensk besöksnäring med kulturarvsprofil”, Peter Westerlund ”för framstående insatser som violinmakare” och Magnus Wetterholm ”för framstående insatser inom kulturlivet i Bergslagen”.

Litteris et Artibus

Bland de åtta personer får motta medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser återfinns Daniel Johansson (operasångare), Mats Larsson Gothe (tonsättare), Alexander Ekman (koreograf) och Pia Johansson (skådespelare).

Gun-Britt Sundström belönas för insatser inom svensk litteratur och översättningskonst och Ragnar Håkanson för insatser som musiker och främjare av den svenska kyrkomusiken.

Artisterna Lena Philipsson och Magnus Uggla belönas båda ”för framstående konstnärliga insatser inom svenskt musikliv”.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Livgardet 500 år

Idag firar Livgardet 500 år. Regementet leder sin historia tillbaka till den 14 januari 1521 då Gustav Vasa valdes till hövitsman i Mora och 16 ”smocke unge karler” utsågs att vara hans livvakt under det kommande upproret mot kung Kristian. Sedan Gustav valts till kung och tågat in i Stockholm på midsommardagen 1523 har Livgardet skyddat kungen och slottet. Dagens organisation Livgardet (LG) bildades år 2000 genom en sammanslagning av Svea livgarde (I 1) och Livgardets dragoner (K 1).

Oräkneliga utmärkelser har tillfallit livgardisterna under deras långa historia. Vid den första förläningen av Kungl. Svärdsorden den 26 september 1748 blev överstelöjtnanten Pehr Pfeiff vid livgardet en av de första riddarna. Överste vid denna tid var kronprins Adolf Fredrik. Efter att livgardet tidigt stöttat Gustav III i 1772 års statskupp mottog underofficerarna kungens revolutionsmedalj av silver att bäras i vitt band. Livgardet deltog dessutom i sjöslaget vid Svensksund som marininfanteri och rorsmän. Där dekorerades bland annat Brita Hagberg, som tagit värvning under falskt namn, med medaljen För tapperhet till sjöss. Mer om henne här.

Livgardet har idag tre förtjänstmedaljer numrerade I, II och III som kan delas ut till person, civil eller militär, som på ett mycket förtjänstfullt (guld) eller förtjänstfullt (silver) sätt utfört tjänst, gärning eller prestation som gagnat Livgardet. Medaljerna kan förses med lagerkrans då de tilldelas för insats av livräddande karaktär och/eller med fara för eget liv.

Svea livgardes förtjänstmedalj

Livgardets förtjänstmedalj I i silver (LGISM).

Denna medalj instiftades 1999 som Svea livgardes och Livgardesbrigadens förtjänstmedalj (SvealivgLivgbrigGM/SM). Den visade lilla riksvapnet med tre kronor, krönt med kunglig krona och omgiven av Serafimerordens kedja. Runt vapnet syns det latinska mottot Possunt nec posse videntur, ‘de gör det till synes omöjliga’. Bandet är gult med en vit rand på vardera sidan vilka på båda sidor åtföljs av ett blått streck. Gult var Svea livgardes traditionsfärg.

Organisationen avvecklades redan den 30 maj 2000 med både mottot och medaljen övertogs av Livgardet som sattes upp den 1 juni. Idag betecknas denna medalj officiellt som Livgardets förtjänstmedalj I (LGIGM/SM). Den delas vanligen ut den 14 januari eller i anslutning till regementets sommarsamling.

Livgardets dragoners förtjänstmedalj

Livgardets förtjänstmedalj II i guld (LGIIGM).

Denna medalj instiftades 1993 som Livgardets dragoners förtjänstmedalj (LGDGM/SM). Den har den ovanliga formen av ett malterserkors med Sveriges tre kronor i mittgloben (och borde därför kanske kallas förtjänstkors istället för medalj). Bandet är blått med vita kantränder. Blått och vitt var Livgardets dragoners traditionsfärger.

Idag betecknas denna medalj officiellt som Livgardets förtjänstmedalj II (LGIIGM/SM). Den delas vanligtvis ut i samband med högtidlighållandet av Livgardets dragoners högtidsdag den 4 december.

Livgardets förtjänstmedalj för internationell utbildningsverksamhet

Livgardets förtjänstmedalj III i guld och silver (LGIIIGM/SM).

Slutligen ska nämnas Livgardets medalj för internationell utbildningsverksamhet eller Livgardets förtjänstmedalj III (LGIIIGM/SM). Denna medalj instiftades 2004 efter att Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) uppgått i Livgardet. Medaljen visar Swedints vapen lagd på en femhörning inom en lagerkrans. Guldmedaljens band är blått med gula ränder och silvermedaljens gult med blå ränder. Något som blivit vanligt för guld- och silvermedaljer.

Läs mer om Livgardets 500-årsjubileum här och lyssna på Vetenskapsradions reportage här.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Återkallade ordnar

I fredags meddelades att drottning Elizabeth II har återkallat den brittiska Imperieorden som 2004 förlänades Harvey Weinstein sedan den amerikanske regissören blev dömd för våldtäkt tidigare i år. Sådana fall är ovanliga men förekommer. Bara det senaste året har det inträffat tre uppmärksammade fall i vart och ett av de skandinaviska länderna. I samtliga fall har en kunglig orden återkallats sedan mottagaren dömts för brott.

Till skillnad från en medalj, som oftast utgör en gåva till mottagaren och blir dennes egendom, är en ordensvärdighet närmast att jämföra vid ett symboliskt medlemskap i ett samfund med statschefen som överhuvud i vilket förtjänta medborgare ingår. Skulle någon som utnämnts till en ordenvärdighet visa sig ovärdig, genom att t.ex. dömas för brott, återkallas utnämningen. Det synliga tecknet på värdigheten, ordenstecknet, tillhör orden och ska då lämnas tillbaka. Det är också fallet när mottagaren avlider.

En orden återkallas inte som straff. Den återkallas för att värna om den utmärkelse som den utgör och som kommer av att de som ingår i orden är ansedda människor. Som det heter i Pyttans A–B och C–D-lära från 1896: ”Vasens värde såsom orden, det beror på den, som får den.”

Jean-Claude Arnault

I samband med att Jean-Claude Arnault åtalades för våldtäkt 2018 väcktes frågan: Kan man återkalla en orden? Arnault hade nämligen utnämnts till riddare av 1:a klass av Nordstjärneorden 2015 på förord av regeringen och mottagit ordenstecknet ur kulturministerns hand. Ministern själv verkade inte veta hur det låg till med ett eventuellt återkallande.

Det visste dock kungen. Samma dag som den fällande domen mot Arnault vann laga kraft i maj 2019 meddelade kungen sitt beslut att återkalla orden med hänvisning till ordensstadgarnas 5§ enligt vilken ordenskapitlet ”äger förklara innehavaren av orden densamma förlustig”. Denna paragraf hade inte åberopats sedan ordensreformen trädde ikraft 1975. Tidigare hade bland annat den spiondömde Stig Wennerström blivit av med sinar ordnar.

Tillämpningen av möjligheten att dra tillbaka en ordensförläning är en av de frågor som Förtjänstutredningen har i uppdrag att undersöka.

Christian Kjær

Samma år blev den danske advokaten Christian Kjær dömd till fängelse i 30 dagar för att ha kört på en volontär under ett cykellopp. Domen ledde till drog tillbaka Kjærs titlar som kammarherre och hovjägmästare, samt riddarvärdigheten av Dannebrogorden 1:a klass som han innehaft sedan 2000. Experten Nils Bartholdy förklarade i en intervju med DR:

Det er nemlig normen, at den slags hædersbevisninger bliver inddraget, når indehaveren overtræder landets love i en grad, så det ikke længere ligger under bagatelgrænsen, forklarer Nils Bartholdy.

Sådan må det være. Han skal godt nok ikke bag tremmer, men han har fået en betinget fængselsstraf, og det synes dronningen altså var nok til at tage det hele fra ham, siger han.

Av intervjun framgår också att domstolarna är skyldiga att underrätta ordenskapitlet om en innehavare av Dannebrogorden åtalas för något brott. Tidigare gällde detta även i Sverige.

Dannebrogorden har återkallats ytterligare ett par gånger sedan 1990-talet samt efter andra världskriget då godsägaren Jørgen Sehested dömdes för landsförräderi i samband med den tyska ockupationen under andra världskriget.

Svein Ludvigsen

Kort efter rättegången mot Christian Kjær avslutats så åtalades den norske politikern Svein Ludvigsen för att ha begått övergrepp när han var fylkesman i Troms. Han hade utnämnts till kommendör av Sankt Olavs orden under sin tid som minister i den norska regeringen. Enligt ordensstatuternas 16 § kan utnämningen upphävas ”på grunn av uverdige forhold”.

Sedan domen i början av 2020 vunnit laga kraft meddelades att kungen formellt återkalla Ludvigsens. Hans advokat meddelade då att ordentecknen skickats tillbaka redan under hösten.

I Norge är det även möjligt att upphäva förläningen av medaljer. Detta visade sig 2012 när Trond Ali Linstad skulle motta kungens förtjänstmedalj. Sedan flera antisemitiska uttalanden uppmärksammats beslutades att medaljen inte skulle delas ut.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade