Kategoriarkiv: Okategoriserade

Polisen belönar modiga medborgare

Polismyndighetens medalj För rådigt ingripande (medborgarmedaljen).

Polisregion öst har delat ut medaljer till fyra medborgare för deras civilkurage. Polisens medalj För rådigt ingripande (medborgarmedalj) kan tilldelas personer som visat särskild rådighet vid ett ingripande som skett för att hjälpa polisen att utföra en arbetsuppgift eller visat särskild rådighet genom att avvärja fara för liv, hälsa eller värdefull egendom.

De fyra som fått motta medaljen har bistått polisen genom att rädda en man från att drunkna, stoppat en alkoholpåverkad förare, identifierat gärningsmannen bakom ett knivdåd, samt bistått ett offer för ett rån. Dessa insatser beskrivs utförligare i polisens pressmeddelande.

Polisregionen har också tillkännagivit att två personer kommer att nomineras till det nya belöningssystemet som ska träda i kraft vid årsskiftet:

Ytterligare två medborgare som gjort extraordinära insatser uppmärksammades av polisregion Öst. Polismyndighetens inriktning är att nominera  dessa två i enlighet med ett nytt belöningssystem där Kungl. Maj:ts Orden och regeringen i framtiden kommer vara de som utdelar bärbara medaljer för rikets högsta utmärkelser.

Det rör en person som gått emellan och försökt avbryta ett knivmord, samt en person som räddat en annan ur en brinnande bil.

Traditionellt är det medaljen För berömliga gärningar som delas ut för sådana modiga handlingar. Den ingår idag i regeringens belöningsmedaljer och har inte delats ut på många år. I samband med Förtjänstutredningens förslag har regeringen uttalat att dessa medaljer åter ska delas ut, men några detaljer har inte presenterats. Däremot har ordensväsendets grader och medaljer presenterats utförligt och det är möjligt att någon utmärkelse inom ordnarna kan bli aktuell.

Det är mycket glädjande att polisen valt att nominera dessa båda mycket förtjänta personer till utmärkelser inom det nya belöningssystemet. En farhåga har varit att statliga myndigheter som har egna medaljer skulle föredra att dela ut dessa och inte nominera till det nya systemet. Polismyndigheten visar här hur rikets främsta utmärkelser och myndigheternas egna medaljer kan användas för olika nivåer av insatser och därmed komplettera varandra. Förhoppningsvis följer fler myndigheter efter.

Hela pressmeddelandet med beskrivning av de olika insatserna finns här.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Ukrainas ambassadör har förlänats Nordstjärneorden

Foto: Taimi Köster/Regeringskansliet.

Utrikesminister Ann Linde överlämnade idag Kungl. Nordstjärneordens insignier till Ukrainas ambassadör i Sverige herr Andrii Plakhotniuk. Han har på förslag av utrikesdepartementet utnämnts till kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden av kung Carl XVI Gustaf. Motiveringen löd:

Med hänsyn till det sätt varpå han vårdar de svensk-ukrainska relationerna under rådande läge.

Det är vanligt att ambassadörer och andra diplomater i Sverige får motta Nordstjärneorden. Det sker dock nästan uteslutande i samband med att de lämnar sina uppdrag efter ett antal års tjänstgöring. Att ambassadören fått motta orden redan nu med särskild motivering utgör en extraordinär vänskapsgest från Sverige till Plakhotniuk och hans hemland.

Insignierna utgörs av ett ordenstecken som bärs i ett gult och blått band om halsen samt en kraschan som bärs på bröstet. Med dem följer ett ordensbrev.

Ambassadören skriver i en kommentar:

1 kommentar

Under Okategoriserade

Får man bära miniatyrer i kungens närvaro?

I helgen deltar kungen och drottningen på en militärbal för att fira den svenska marinens 500-årsjubilum. Flera av deltagarna har hört av sig och undrat hur de ska bära sina utmärkelser. Den vanligaste frågan är kan jag bära utmärkelser i miniatyr, trots att kungaparet närvarar?

Det traditionella svaret är: ja. Till stor mässdräkt bärs dekorationer i miniatyr på mässjackans vänstra slag. Övriga deltagare bär civil högtidsdräkt, antingen frack (med miniatyrer på slaget) eller långklänning (med miniatyrer under halsöppningen eller motsvarande plats). Till civil högtidsdräkt är det även tillåtet att bära originaldekorationerna på bröstet vilket dock inte rekommenderas om de är många.

Kungens och drottningens närvaro har traditionellt inte påverkat valet mellan miniatyr och original. De officiella regelverk som utfärdats under 1900-talet innehåller inga sådana bestämmelser. Medlemmarna av det svenska kungahuset och andra europeiska furstehus har alltid burit miniatyrer till frack, långklänning och mässdräkt, oavsett om statsöverhuvudet närvarat eller inte.

Utmärkelser i originalstorlek har varit reserverade för statsceremonier och andra ceremoniella tillfällen. Vid sådana arrangemang som ofta äger rum dagtid bär militärer paraduniform (högtidsdräkt, A1) med stora dekorationer, och närvarande civila som burit högtidsdräkt har även de burit original. Sådana tillfällen är idag sällsynta. Utmärkelser bärs i första hand vid festligare aftonstillställningar och då företrädesvis i miniatyr.

Att det idag finns en osäkerhet på denna punkt beror på att de svenska regelverken ändrades på 2010-talet. Sedan dess anges att originaldekorationerna ska bäras då kungen eller drottningen närvarar. Detta gäller även mässdräkt till vilken original inte tidigare burits. Se mitt inlägg om Utmärkelser till mässdräkt. Tyvärr har detta lett till en utbredd förvirring om när original ska bäras, var de ska placeras m. m.

Under tidigt 1900-tal var det flera författare som rekommenderade att originaldekorationerna skulle bäras i kungens närvaro. Dessa var ju de som förlänats medan miniatyrerna införskaffats hos hovjuvelerare Carlman. Redan då var dessa rekommendationer föråldrade och gick stick i stäv med de bestämmelser som kungen utfärdat för hovet och militären enligt vilka miniatyrer skulle bäras till civil högtidsdräkt, hovets chifferfrack och militär mässdräkt. På 1950-talet utfärdades bärandeanvisningar av sekreteraren vid Kungl. Maj:ts Orden som förtydligade att miniatyrer var tillåtna om det inte var riksceremoni.

Sedan ett tiotal år tillbaka har vi alltså en situation där de officiella reglerna står i konflikt med traditionen och praxis inom kungahuset. Jag vet att många lyfter fram de kungligas exempel och menar att de som gör likadant och bär miniatyr inte gör fel. Själv kan jag dock inte rekommendera någon att bryta mot uniformsbestämmelserna.

För framtiden vill jag dock lyfta fram att det finns en internationell och hundraårig praxis kring bärandet av miniatyrer som följs av kungahuset. Det vore mycket önskvärt om de officiella anvisningarna åter kunde överensstämma med dessa.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Låt även Serafimerorden delas ut för förtjänstfulla insatser!

I dagarna har vi kunnat glädja oss åt det förslag som lagts på riksdagens bord om att de svenska kungliga riddarordnarna åter ska kunna delas ut. Samtliga endast för förtjänstfulla insatser och utan inslag av automatik. Svärdsorden inom militär verksamhet, Nordstjärneorden inom offentlig verksamhet, och Vasaorden för privat verksamhet. Serafimerorden, landets högsta utmärkelse sedan 1748, ingår dock inte i förslaget. Något som jag hoppas att riksdagen rättar till.

Enligt förslaget ska ordnarna i första hand delas ut för förtjänstfulla insatser enligt de principer som arbetats fram inom den parlamentariska Förtjänstutredningen under Björn von Sydows ordförandeskap. Inga ordnar ska delas ut per automatik och förläningar till politiker ska ske mycket restriktivt. Däremot ska ordnarna kunde delas ut till utländska medborgare som en vänskapsgest vid till exempel statsbesök. Enligt förslaget blir Serafimerorden en anomali inom belöningssystemet eftersom den endast kommer att förlänas av protokollära skäl och aldrig för förtjänstfulla insatser. Är det lämpligt att de övergripande principer om förtjänst som ska vägleda ordensväsendet i övrigt inte ska gälla Sveriges högsta utmärkelse?

Serafimerorden har endast en grad – riddare (eller ledamot) och kommendör av Kungl. Maj:ts orden – eller bara riddare/ledamot. Vid ordens instiftande var den endast avsedd för kungligheter och höga ämbetsmän. Sedan 1975 delas den endast ut till utländska statschefer och därmed jämställda, samt efter 1995 även till medlemmar av det svenska kungahuset. Orden har dock mycket goda förutsättningar att fungera som belöning även till ”vanliga medborgare” i exceptionella fall.

Inom Serafimerorden har det alltid funnits en stark humanitär tradition. I de äldsta ordensstadgarna stod att: ”Riddares plikt ware, at sielfmante åtaga sig öfwerinseende wid Siuk- och Fattighus”. Redan 1748 understödde riddarna projektet att anlägga Sveriges första sjukhus som fick namnet Serafimerlasarettet. Från 1773 till 1888 utövades överstyrelsen av rikets sjukvård av serafimerriddare. Om detta har jag skrivit i inlägget Serafimerorden och sjukvården.

Denna tradition lever vidare genom Serafimermedaljen (instiftad 1748) som idag delas ut till den som genom ”humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt”. Medaljen har alltid delas ut utan hänsyn till rang eller ställning. 1919 gavs den till den 31-åriga sjuksköterskan Elsa Brändström, och jämt hundra år senare till den 95-åriga författaren, psykologen och förintelseöverlevanden Hédi Fried. Medaljen har idag endast fyra levande innehavare.

Det är rimligt att ett modernt belöningssystem innehåller en utmärkelse för extraordinära humanitära insatser, och vad passar bättre än att använda rikets främsta orden som har just en sådan tradition? Det skulle bli en oerhört sällsynt utmärkelse och på hundra år kanske antalet belönades svenska och utländska medborgare bli färre än tio. Men i de fallen lär inga andra utmärkelser kunna komma ifråga.

Danska Elefantorden som på många sätt liknar Serafimerorden har under 1900-talet endast förlänats fem danskar och tre utlänningar som inte varit kungligheter eller statschefer. Bland dem den danske fysikern och nobelpristagaren Niels Bohr (1947) och den brittiske premiärministern Winston Churchill (1950). Även från Norge finns inspiration att hämta. Sankt Olavs orden ska nämligen förlänas som belöning för ”utmerkede fortjenester for Norge og menneskeheten”. Att innefatta förtjänstfulla insatser för mänskligheten i belöningssystemet är onekligen beundransvärt och ett bra ändamål för rikets högsta utmärkelse.

I sin proposition resonerar regeringen kortfattat Serafimerorden mot bakgrund av att flera remissinstanser föreslagit att Serafimerorden åter skulle komma i bruk. Regeringen skriver bland annat att orden inte ska kopplas till samhällsställning, vilket det torde finnas fullständig enighet kring, men också att man inte vill ändra Serafimerordens nuvarande tillämpningsområde eftersom ordnarna i belöningssystemet ska vara likvärdiga. Detta är ett märkligt argument eftersom ordnarna är indelade i olika ”fina” grader och Förtjänstutredningen har rentav föreslagit att antalet grader ska blir fler. En hierarki existerar alltså redan inom systemet.

Jag föreslår därför att riksdagen beslutar att rikets högsta utmärkelse Serafimerorden ska ingå i det nya belöningssystemet som en utmärkelse för extraordinära insatser för Sverige och mänskligheten och att hela systemet därmed genomsyras av principerna om belöning för förtjänstfulla insatser.



1 kommentar

Under Okategoriserade

Briljanterade medaljer I: Minnesmedaljer

Den 6 juni förlänades prinsessan Christina H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med briljanter och kedja med motiveringen ”för stora ideella samhällsinsatser på flera områden”. Denna mycket höga utmärkelse har endast utdelats en gång tidigare – till prins Bertil på hans 75-årsdag 1987. Det är just tillägget med briljanter (alltså slipade ädelstenar) som gör utmärkelsen så speciell.

Redan under 1700-talet dekorerades ordenstecken med briljanter för att kunna bäras vid festliga tillfällen för att matcha andra briljanterade smycken och klädesdetaljer. Under tidigt 1800-talet började Karl XIV Johan efter kontinentalt mönster förläna ordenstecken med briljanter som en särskild utmärkelse vilken skulle ses om ett personligt tacksamhetsbevis från kungen. Briljanterna bekostades av kungen personligen. Ordenstecknen fick bäras även efter upphöjande i högre grad och behövde inte återställas efter mottagarens död.

Från 1800-talets slut förekommer även medaljer som förlänats med briljanterad krona. Det rör sig om kungliga enskilda medaljer. Vid denna tid kunde även drottningarna och prinsarna dela egna belöningsmedaljer. Ett exempel är Litteris et artibus som började som kronprins Karls (XV) enskilda medalj och vid hans tronbestigning blev en permanent kunglig belöning. De icke-regerande kungligheternas medaljer delades vanligtvis ut att förvaras, men kunde vid mycket särskilda tillfällen förlänas med Serafimerordens band och en briljanterad krona.

Nedan ska jag redogöra för briljanterade medaljer förlänade vid tre särskilda tillfällen. I framtida inlägg återkommer jag till mer regelbundet förlänade medaljer med briljanter.

Drottning Lovisas minnesmedalj (1871)

Drottning Lovisas minnesmedalj (längst till höger) som tillhört Nils Claes Brahe. Foto: Gösta Sandell, Livrustkammaren.

Den äldsta briljanterade medalj jag kunnat hitta är den som delades ut vid drottning Lovisas död 1871. Under sin livstid hade drottningen delat ut olika belöningsmedaljer i den större 12:e storleken och den mindre 7½ storleken. Åtsidan visade hennes porträtt med diadem och pärlhalsband samt namn och titel på latin: Ludovica Regina Sveciae et Norvegiae.

Efter att drottningen gått borde delade hennes make Karl XV ut hennes mindre medalj i Serafimerordens band och med briljanterad krona som minnesgåva till medlemmarna av drottningens hov. Mottagarens namn graverades på den släta frånsidan. Enligt Hildebrand ska drottningens medaljer har hittats ”i hennes gömmor” men andra källor hävdar att de präglats på kungens befallning.

I detta fall är det inte själva kronan som försetts med briljanter. Istället har särskilda briljanterade ornament lagts till på kronans båda sidor.

Drottning Josefinas minnesmedalj (1873)

Drottning Josefinas minnesmedalj som tillhört greve Adolf von Rosen. Foto: Nordiska museet.

Josefina av Leuchtenburg anlände till Stockoholm den 13 juni 1823 på linjeskeppet Carl XIII för att gifta sig med Sveriges kronprins Oscar (I). Redan som kronprinspar delade Oscar och Josefina ut egna belöningsmedaljer vilket de gjorde även efter tronbestigningen 1844. I likhet med de kungliga medaljerna pryddes åtsidan av Josefinas porträtt och titel medan frånsidan bar en devis. Efter Oscars död 1859 ändrades hennes titel till Enkedrottning af Sverige o. Norige.

Den 13 juni 1873 högtidlighölls 50-årsminnet av änkedrottningens ankomst till Sverige. För denna festlighet präglades ett antal minnesmedaljer av Myntverkets gravör Lea Ahlborg . Den minsta av dessa medaljer var också den enda bärbara och mest exklusiva. Den präglades i guld av 3:e storleken (18,5 mm.) och delades ut med Serafimerordens band och briljanterad krona till de kvarlevande sjöofficerarna som tjänstgjort under prinsessan Josefinas resa till Sverige.

Uppgifterna går isär om huruvida fem eller åtta medaljer förlänades och huruvida mottagarna endast tjänstgjort på Carl XIII eller i hela eskadern. Bland mottagarna fanns dock med säkerhet greve Adolf von Rosen vars medalj idag ingår i Nordiska museets samlingar (bild ovan). Den briljanterade medaljkronan är av vitt guld, sannolikt för att matcha ädelstenarna.

Oscar II:s och drottning Sofias silverbröllopsmedalj (1882)

Bland svenska kungliga jubileums- och minnestecken bortses ofta från Oscar II:s och drottning Sofias silverbröllopsmedalj från 1882. Skälet är ett detta i huvudsak var en icke-bärbar medaljer, men i likhet med medaljerna ovan delades den ut i ett fåtal briljanterade exemplar att bäras i Serafimerordens band. Mottagarna var de som tjänstgjort hus kungaparet sedan bröllopet 1857. Fyra av dessa personer är kända: Claes Cronstedt, Axel von Arbin, Ferdinant d’Orchimont och Sven Lagerberg.

1 kommentar

Under Okategoriserade

Magnus Uggla och Lena Philipsson får medalj av kungen

H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band med tillhörande medaljrosett.

Idag på Karldagen tillkännages traditionsenligt vilka som ska få ta emot medalj av kungen. Dagens lista omfattar 62 personer från olika delar av samhället som belönas från allt från biståndsarbete till fiolbyggande. Listan omfattar såväl ambassadörer och forskare som folkkära artister och skådespelare som Magnus Uggla, Lena Philipsson och Pia Johansson.

En av mottagarna Bo Forsberg, tidigare generalsekreterare för biståndsstiftelsen Diakonia, har redan hunnit intervjuas om medaljen i tidningen OmVärlden. Han säger såhär:

Det är roligt, av två skäl. Det känns som ett erkännande och uppmuntrande för allt slit och arbete. Det är en personlig utmärkelse, men den är framför allt till alla de människor som står där ute i kampen, som med livet som insats jobbat för att förändringar ska ske. Jag har goda vänner som mördats och sitter i fängelse. Det är deras medalj.

Överlämningsceremonin som vanligtvis äger rum på Stockholms slott i närvaro av kungaparet måste på grund av pandemin ske vid ett senare tillfälle. Det gäller även de förläningar som tillkännagavs på den 6 juni 2020.

Nedan följer ett sammanfattande urval av dagens mottagare. Den fullständiga listan med motiveringar kan läsas i sin helhet här.

H. M. Konungens medalj

54 personer får motta H.M. Konungens medalj. 25 av dem får medaljen för sina olika samhällsinsatser och 29 för förtjänstfulla insatser inom hovstaterna.

12:e storleken med kedja

Tilldelas överhovmästarinnan Kirstine von Blixen-Finecke och förutvarande riksmarskalken Svante Lindqvist.

12:e storleken i Serafimerordens band

Tilldelas Peter Kleenm generaldirektör för Kommerskollegium 1992–2004, Gerald Nagler, grundare av Civil Rights Defenders (tidigare Helsingforskommittén) för ”betydande och mångåriga insatser för att främja mänskliga rättigheter”, samt Sveriges tidigare FN-ambassadör Olof Skoog.

Inom hovstaterna belönas överhovpredikant Johan Dalman, statsfru Anna Hamilton och ståthållaren Staffan Larsson.

12:e storleken i högblått band

Tilldelas före detta riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) som innehaft flera tunga uppdrag bland annat som ordförande för Konstitutionsutskottet och Utrikesutskottet, samt författaren och samhällsdebattören Anders Wijkman ”för förtjänstfulla insatser rörande frågor inom tillväxt och miljö”.

Direktörerna Jacob de Geer, Stig Engström, Gerteric Lindquist och Magnus Nilsson belönas för ”betydande insatser inom svenskt näringsliv”.

8:e storleken i Serafimerordens band

Tilldelas för olika vetenskapliga insatser professorerna Deliang Chen (klimatforskning), Gunnar C. Hansson (medicinsk forskning), Margaretha Rossholm Lagerlöf (konstvetenskap) och Barbro Åsman (fysik), samt vetenskapsjournaliserna Henrik Ekman och Emma Frans. Konstvetare Isabella Nilsson belönas för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsende”.

Före detta kommunalrådet i Aneby Lars-Erik Fälth (C) belönas ”för framstående kommunalpolitiska insatser” och direktör Per Lundberg ”för förtjänstfulla insatser som styrelseordförande i Sophiahemmet och Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem”.

Inom hovstaterna får 11 personer motta medaljen.

8:e storleken i högblått band

Tilldelas ordföranden i föreningen Internationell kamp för kvinnors rättigheter (IKKR) Mariam Afrasiabpour ”för betydelsefulla insatser för att underlätta invandrarkvinnors inträde på arbetsmarknaden och motverka hedersförtyck”.

Tidigare generalsekreteraren för Diakonia Bo Forsberg belönas ”för framstående insatser inom kyrkligt biståndsarbete” och kontraktsprosten Lisa Tegby ”för betydande insatser inom svenskt kyrkoliv”. Den svensk-norske teaterregissören Alexander Mørk-Eidem belönas ”för innovativa insatser inom svensk scenkonst”.

Inom hovstaterna får 13 personer motta medaljen.

5:e storleken i högblått band

Tilldelas Mia Spendrup ”för betydande insatser inom svensk besöksnäring med kulturarvsprofil”, Peter Westerlund ”för framstående insatser som violinmakare” och Magnus Wetterholm ”för framstående insatser inom kulturlivet i Bergslagen”.

Litteris et Artibus

Bland de åtta personer får motta medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser återfinns Daniel Johansson (operasångare), Mats Larsson Gothe (tonsättare), Alexander Ekman (koreograf) och Pia Johansson (skådespelare).

Gun-Britt Sundström belönas för insatser inom svensk litteratur och översättningskonst och Ragnar Håkanson för insatser som musiker och främjare av den svenska kyrkomusiken.

Artisterna Lena Philipsson och Magnus Uggla belönas båda ”för framstående konstnärliga insatser inom svenskt musikliv”.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Livgardet 500 år

Idag firar Livgardet 500 år. Regementet leder sin historia tillbaka till den 14 januari 1521 då Gustav Vasa valdes till hövitsman i Mora och 16 ”smocke unge karler” utsågs att vara hans livvakt under det kommande upproret mot kung Kristian. Sedan Gustav valts till kung och tågat in i Stockholm på midsommardagen 1523 har Livgardet skyddat kungen och slottet. Dagens organisation Livgardet (LG) bildades år 2000 genom en sammanslagning av Svea livgarde (I 1) och Livgardets dragoner (K 1).

Oräkneliga utmärkelser har tillfallit livgardisterna under deras långa historia. Vid den första förläningen av Kungl. Svärdsorden den 26 september 1748 blev överstelöjtnanten Pehr Pfeiff vid livgardet en av de första riddarna. Överste vid denna tid var kronprins Adolf Fredrik. Efter att livgardet tidigt stöttat Gustav III i 1772 års statskupp mottog underofficerarna kungens revolutionsmedalj av silver att bäras i vitt band. Livgardet deltog dessutom i sjöslaget vid Svensksund som marininfanteri och rorsmän. Där dekorerades bland annat Brita Hagberg, som tagit värvning under falskt namn, med medaljen För tapperhet till sjöss. Mer om henne här.

Livgardet har idag tre förtjänstmedaljer numrerade I, II och III som kan delas ut till person, civil eller militär, som på ett mycket förtjänstfullt (guld) eller förtjänstfullt (silver) sätt utfört tjänst, gärning eller prestation som gagnat Livgardet. Medaljerna kan förses med lagerkrans då de tilldelas för insats av livräddande karaktär och/eller med fara för eget liv.

Svea livgardes förtjänstmedalj

Livgardets förtjänstmedalj I i silver (LGISM).

Denna medalj instiftades 1999 som Svea livgardes och Livgardesbrigadens förtjänstmedalj (SvealivgLivgbrigGM/SM). Den visade lilla riksvapnet med tre kronor, krönt med kunglig krona och omgiven av Serafimerordens kedja. Runt vapnet syns det latinska mottot Possunt nec posse videntur, ‘de gör det till synes omöjliga’. Bandet är gult med en vit rand på vardera sidan vilka på båda sidor åtföljs av ett blått streck. Gult var Svea livgardes traditionsfärg.

Organisationen avvecklades redan den 30 maj 2000 med både mottot och medaljen övertogs av Livgardet som sattes upp den 1 juni. Idag betecknas denna medalj officiellt som Livgardets förtjänstmedalj I (LGIGM/SM). Den delas vanligen ut den 14 januari eller i anslutning till regementets sommarsamling.

Livgardets dragoners förtjänstmedalj

Livgardets förtjänstmedalj II i guld (LGIIGM).

Denna medalj instiftades 1993 som Livgardets dragoners förtjänstmedalj (LGDGM/SM). Den har den ovanliga formen av ett malterserkors med Sveriges tre kronor i mittgloben (och borde därför kanske kallas förtjänstkors istället för medalj). Bandet är blått med vita kantränder. Blått och vitt var Livgardets dragoners traditionsfärger.

Idag betecknas denna medalj officiellt som Livgardets förtjänstmedalj II (LGIIGM/SM). Den delas vanligtvis ut i samband med högtidlighållandet av Livgardets dragoners högtidsdag den 4 december.

Livgardets förtjänstmedalj för internationell utbildningsverksamhet

Livgardets förtjänstmedalj III i guld och silver (LGIIIGM/SM).

Slutligen ska nämnas Livgardets medalj för internationell utbildningsverksamhet eller Livgardets förtjänstmedalj III (LGIIIGM/SM). Denna medalj instiftades 2004 efter att Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) uppgått i Livgardet. Medaljen visar Swedints vapen lagd på en femhörning inom en lagerkrans. Guldmedaljens band är blått med gula ränder och silvermedaljens gult med blå ränder. Något som blivit vanligt för guld- och silvermedaljer.

Läs mer om Livgardets 500-årsjubileum här och lyssna på Vetenskapsradions reportage här.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Återkallade ordnar

I fredags meddelades att drottning Elizabeth II har återkallat den brittiska Imperieorden som 2004 förlänades Harvey Weinstein sedan den amerikanske regissören blev dömd för våldtäkt tidigare i år. Sådana fall är ovanliga men förekommer. Bara det senaste året har det inträffat tre uppmärksammade fall i vart och ett av de skandinaviska länderna. I samtliga fall har en kunglig orden återkallats sedan mottagaren dömts för brott.

Till skillnad från en medalj, som oftast utgör en gåva till mottagaren och blir dennes egendom, är en ordensvärdighet närmast att jämföra vid ett symboliskt medlemskap i ett samfund med statschefen som överhuvud i vilket förtjänta medborgare ingår. Skulle någon som utnämnts till en ordenvärdighet visa sig ovärdig, genom att t.ex. dömas för brott, återkallas utnämningen. Det synliga tecknet på värdigheten, ordenstecknet, tillhör orden och ska då lämnas tillbaka. Det är också fallet när mottagaren avlider.

En orden återkallas inte som straff. Den återkallas för att värna om den utmärkelse som den utgör och som kommer av att de som ingår i orden är ansedda människor. Som det heter i Pyttans A–B och C–D-lära från 1896: ”Vasens värde såsom orden, det beror på den, som får den.”

Jean-Claude Arnault

I samband med att Jean-Claude Arnault åtalades för våldtäkt 2018 väcktes frågan: Kan man återkalla en orden? Arnault hade nämligen utnämnts till riddare av 1:a klass av Nordstjärneorden 2015 på förord av regeringen och mottagit ordenstecknet ur kulturministerns hand. Ministern själv verkade inte veta hur det låg till med ett eventuellt återkallande.

Det visste dock kungen. Samma dag som den fällande domen mot Arnault vann laga kraft i maj 2019 meddelade kungen sitt beslut att återkalla orden med hänvisning till ordensstadgarnas 5§ enligt vilken ordenskapitlet ”äger förklara innehavaren av orden densamma förlustig”. Denna paragraf hade inte åberopats sedan ordensreformen trädde ikraft 1975. Tidigare hade bland annat den spiondömde Stig Wennerström blivit av med sinar ordnar.

Tillämpningen av möjligheten att dra tillbaka en ordensförläning är en av de frågor som Förtjänstutredningen har i uppdrag att undersöka.

Christian Kjær

Samma år blev den danske advokaten Christian Kjær dömd till fängelse i 30 dagar för att ha kört på en volontär under ett cykellopp. Domen ledde till drog tillbaka Kjærs titlar som kammarherre och hovjägmästare, samt riddarvärdigheten av Dannebrogorden 1:a klass som han innehaft sedan 2000. Experten Nils Bartholdy förklarade i en intervju med DR:

Det er nemlig normen, at den slags hædersbevisninger bliver inddraget, når indehaveren overtræder landets love i en grad, så det ikke længere ligger under bagatelgrænsen, forklarer Nils Bartholdy.

Sådan må det være. Han skal godt nok ikke bag tremmer, men han har fået en betinget fængselsstraf, og det synes dronningen altså var nok til at tage det hele fra ham, siger han.

Av intervjun framgår också att domstolarna är skyldiga att underrätta ordenskapitlet om en innehavare av Dannebrogorden åtalas för något brott. Tidigare gällde detta även i Sverige.

Dannebrogorden har återkallats ytterligare ett par gånger sedan 1990-talet samt efter andra världskriget då godsägaren Jørgen Sehested dömdes för landsförräderi i samband med den tyska ockupationen under andra världskriget.

Svein Ludvigsen

Kort efter rättegången mot Christian Kjær avslutats så åtalades den norske politikern Svein Ludvigsen för att ha begått övergrepp när han var fylkesman i Troms. Han hade utnämnts till kommendör av Sankt Olavs orden under sin tid som minister i den norska regeringen. Enligt ordensstatuternas 16 § kan utnämningen upphävas ”på grunn av uverdige forhold”.

Sedan domen i början av 2020 vunnit laga kraft meddelades att kungen formellt återkalla Ludvigsens. Hans advokat meddelade då att ordentecknen skickats tillbaka redan under hösten.

I Norge är det även möjligt att upphäva förläningen av medaljer. Detta visade sig 2012 när Trond Ali Linstad skulle motta kungens förtjänstmedalj. Sedan flera antisemitiska uttalanden uppmärksammats beslutades att medaljen inte skulle delas ut.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade