Phaleristica

Sedan Serafimerorden instiftades år 1748 har den stora ordensdagen firats på grundaren kung Fredrik I:s födelsedag den 28 april. Enligt det ursprungliga ceremonielet skulle dagen högtidlighållas i Riddarholmskyrkan med processioner, gudstjänst och dubbning av nya riddare. Firandet kom ganska snart att flyttas till Slottskyrkan.

Under senare delen av 1700-talet komponerades särskild musik till ordensdagen dåtidens stora tonsättare, däribland Christian Friedrich Müller, Abraham Niclas Edelcrantz och framförallt Georg Joseph Vogler.

Georg Joseph Vogler, mer känd som abbé Vogler, var en internationellt beryktad tysk tonsättare som 1786 kallades till Sverige av Gustav III för att leda musiken vid Kungliga operan. Han kom att tjänstgöra i Sverige under två perioder, 1786–91 och 1793–99. Idag är han nog mest ihågkommen för att ha tonsatt den folkkära psalmen ”Hosianna, Davids son”.

Till ordensdagen den 28 april 1795 komponerade Vogler musik för en orkester bestående av två trumpeter, timpani, två valthorn, flöjt, piccolaflöjt, två oboer, två klarinetter, två fagotter, två violiner, viola och basfiol, samt kör. Originalpartituret omfattar inte mindre än 250 sidor och förvaras idag i Musik- och teaterbiblioteket som är en del av Statens musikverk. Där finns även ordensmusiken för en mindre ensemble av pianoforte, violin och harpa som verkar ha använts flitigt. Av ordensmusikens många stycken är det framförallt ett som gått till historien – Serafimermarschen.

Serafimermarschen, eller Marche des Chevaliers de l’Ordre des Seraphims en Suéde, har en lekfull men högtidlig melodi och är avsedd att framföras maestoso, det vill säga majestätiskt. Den var en av femton utvalda stycken som Vogler även arrangerade för cembalo och vars noter trycktes i hans Pieces de Clavecin (1798) tillägnad kung Gustav IV Adolf. Inför att Vogler skulle lämna Sverige höll han ett antal avskedskonserter, bland annat i Lunds domkyrka (31 augusti 1798), Uppsala domkyrka (11 februari 1799) och i Tyska kyrkan i Köpenhamn (20 juli 1799). Vid samtliga dessa tillfällen framförde han sin Serafimermarsch som inledande stycke. Allt tyder på att det var ett verk som uppskattades mycket av sin samtid.

Hur ofta Voglers ordensmusik spelades som det var tänkt på stora ordensdagen är svårt att säga. Sista gången ordensdagen firades med procession och gudstjänst i Slottskyrkan var på drottning Desiderias namnsdag den 23 maj 1840. Serafimermarschen kom dock att användas utanför Sveriges gränser. När den tyske kejsaren, tillika Preussens kung, Vilhelm II upptog nya riddare av Svarta Örns orden 1897 spelades marschen vid intåget i kapitelsalen.

2023 lät Försvarsmusiken ta fram musik för den nya ordensförläningsceremonin, vilket jag skrivit om här. I samband med detta skrevs för Serafimermarschen för att kunna spelas av en blåsensemble. Den har framförts som intågsmusik både 2024 och 2025. Detta var inte endast en kulturgärning. Marschen är rent musikaliskt mycket passande för att inleda ceremonin och ge den en vacker och värdig inramning.

Den svenska ordensmusiken av Vogler och andra tycks aldrig blivit föremål för någon vetenskaplig studie eller artikel. Här finns en uppgift för musikhistoriker! Om man tillåter sig att drömma så vore det fantastiskt om Voglers ordensmusik kunde dokumenteras och sättas upp i sin helhet. Förslagsvis i Slottskyrkan där den ursprungligen var avsedd att framföras.

Innan det kan bli verklighet kan man glädja sig åt att Serafimermarschens klaviaturversion med fyra variationer ur Pieces de Clavecin är mycket spridd och än idag tolkas av musiker i olika länder. Bland dem kan nämnas den tyske organisten Thorsten Pirkl som framfört den på orgel (länk till YouTube) och en inspelning av ett gammalt svenskt flöjtur (länk till Spotify).

Främst måste dock nämnas den kanadensiske pianisten Anders Muskens som specialiserat sig mot 1700- och 1800-talsklaviatur, och som alldeles nyligen släppte sin tolkning av Voglers femton cembalostycken i albumet Georg Joseph Vogler – Travel Souvenirs for Keyboard. Muskens har särskilt vinlagt sig om att spela på instrument liknande de som var vanliga i Sverige på 1790-talet, och har använt en taffel från cirka 1788 och en flygel från 1806. Muskens oerhört vackra tolkning av Voglers serafimermarsch finns på Spotify här. Mer om albumet finns att läsa här och det rekommenderas varmt att lyssna på det i sin helhet.

Idag har kungen beslutat att dela ut Sveriges främsta tapperhetsutmärkelse – Svärdsordens militärkors. Det är första gången som korset förlänas, och även första gången som en utmärkelse inom Svärdsorden förlänas en kvinna (kungligheter oräknade). Fem personer tilldelas utmärkelsen som överlämnas på Veterandagen den 29 maj.

Major Anders Eckerberg och överstelöjtnant Liridona Dauti tilldelas Svärdsordens militärkors i silver, båda för ”betydelsefulla insatser under krigsliknande förhållanden i Afghanistan” under 2011. Därutöver får tre personer i skyddad befattning motta militärkorset. Ett av guld och två av silver.

Beslutet har fattats efter nominering av överbefälhavaren och förord av regeringen. Nomineringen alltså inte behandlats av ordensrådet, till skillnad från de ordensförläningar som tillkännagavs tidigare i veckan.

Kriterier

Militärkorset delas ut i guld, silver och brons enligt följande kriterier:

1. guld – för personlig tapperhet i strid under synnerlig fara för eget liv samtidigt som utomordentlig uthållighet och beslutsamhet vid fullgörandet av förelagd uppgift visats, eller för synnerligen förtjänstfull ledning av förband i strid under utomordentligt svåra förhållanden
2. silver – för personlig tapperhet eller rådighet och modig gärning utförd i strid med fara för eget liv
3. brons – för rådighet och modig gärning utförd i strid

Militärkorsets tecken är en förenklad version av Svärdsordens riddarkors liggande på ett svärd. Det bärs i Svärdsordens band prytt med ett upprätt svärd. Utformningen kan tyckas enkel i jämförelse med övriga ordenstecken. Det finns skäl till det. I händelse av krig ska militärkorset kunna produceras fort.

1952 års krigskors

När de kungliga riddarordnarnas stadgar reviderades 1952 infördes Svärdsordens krigskors i guld, silver och brons på förslag av 1951 års krigsdekorationskommitté. En vanlig missuppfattning är att krigskorset var tänkt som en tapperhetsutmärkelse eller rentav som Sveriges högsta krigsdekoration. I själva verket var krigskorset en lägre utmärkelse avsed som belöning för ”välförhållande och förtjänst” med vilket kommittén avsåg:

sådan berömvärd bedrift, som utföres inom ramen för väl fullgjorda plikter. Detta vare sig bedriften utförts inför fienden eller på grund av andra av kriget påkallade förhållanden och vare sig den utförts med risk för eget liv eller icke.

Riddarvärdigheten med stora korset av Svärdsorden och 1789 års tapperhetsmedalj i guld eller silver skulle fortsätta att vara de rikets främsta krigsutmärkelser och delas ut av kungen, medan utdelandet av krigskorset skulle delegeras till militära befälhavare. Krigskorsets första klass i guld skulle bäras efter silvermedalj för tapperhet.

Svärdsordens krigskors delades aldrig ut.

Förtjänstutredningen

Den parlamentariska förtjänstutredningen som tillsattes 2019 och lämnade sitt betänkande 2021 valde att förklara de äldre tapperhetsmedaljerna historiska och föreslog istället att Svärdsordens krigskors skulle byta namn till Svärdsordens militärkors och vara det centrala belöningssystemets utmärkelse för visad tapperhet under insatser i krig och fred.

Genom 2023 års ordensstadgar infördes militärkorset och Sverige fick en tapperhetsutmärkelse som till status och form motsvarar USA:s hedersmedalj, Storbritanniens Victoriakors, Norges Krigskors, Danmarks Tapperhetskors med flera.

Läs mer om förläningen hos Kungl. Maj:ts Orden (länk).

Idag har kungen fattat beslut om ordensförläningar till förtjänta svenskar. Totalt är det 20 personer som uppmärksammas för sina extraordinära insatser med en utmärkelse inom en kunglig riddarorden. Detta är den andra förläningen sedan det nya belöningssystemet infördes 2023.

Endast en kommendör med stora korset, tre kommendörer av första klass, fem kommendörer, sex riddare av första klassen, två riddare, två tecken och en silvermedalj.

Ordensförläningsceremoni äger rum på Kungliga slottet i Stockholm den 28 maj.

Svärdsorden

Kungl. Svärdsorden instiftades 1748 och har burits av bland andra Axel von Fersen och Folke Bernadotte. Sedan 2023 tilldelas den militär personal som inom det militära området har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen.

Svärdsorden har fem grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör, riddare av 1. klass och riddare; ett Svärdstecken och en Svärdsmedalj i guld och silver. Därutöver finns ett antal krigsdekorationer.

Överstelöjtnant Marcus Sandqvist utnämns till riddare av första klassen av Svärdsorden
för ”betydelsefulla insatser under pågående krig som bitr. försvarsattaché till Ukraina”.

Major Harald Glans utnämns till riddare av första klassen av Svärdsorden för ”betydelsefulla insatser i samband med jordbävningskatastrofen i Turkiet 2023”.

Vicekorpral Henrik Lindqvist tilldelas svärdsmedaljen i silver för ”skickligt och avgörande agerande under krigsliknande förhållanden i samband med Försvarsmaktens internationella insatser”.

Nordstjärneorden

Kungl. Nordstjärneorden instiftades 1748 och har burits av bland andra Carl von Linné och Alfred Nobel. Sedan 2023 tilldelas den personer som har gjort personliga insatser för Sverige eller svenska intressen, särskilt inom offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag.

Nordstjärneorden har fem grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör, riddare av 1. klass och riddare; samt ett Nordstjärnetecken och en Nordstjärnemedalj i guld och silver.

F.d. justitierådet Bertil Bengtsson utnämns till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden för ”en utomordentlig livsgärning inom svenskt rättsväsende”. Bengtsson har en lång karriär bakom sig som professor och domare. Han har tidigare mottagit medaljen Illis quorum meruere labores i guld av 8:e storleken (1999) och H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med Serafimerordens band (2011).

F.d. riksarkivarie Erik Norberg utnämns till kommendör av första klassen av Nordstjärneorden för ”mycket framstående insatser som riksarkivarie och inom akademiväsendet”. Norberg har varit chef för både Krigsarkivet och Riksarkivet, samt styresman för Krigsvetenskapsakademin och sekreterare i Vitterhetsakademin. Han har tidigare mottagit H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med Serafimerordens band (2006).

Läkare Agneta Wikman utnämns till riddare av första klassen av Nordstjärneorden för ”betydelsefulla insatser som transfusionsspecialist inom militär sjukvård”.

F.d. länsantikvarie Majvor Östergren utnämns till riddare av första klassen av Nordstjärneorden för ”betydelsefulla insatser för att värna det gotländska kulturarvet”.

Strategisk inköpare Sara Ålbrink utnämns till riddare av Nordstjärneorden för ”viktiga insatser för Försvarsmaktens strategiska transporter”.

Vasaorden

Vasaorden grundades 1772 och har burits av bland andra Astrid Lindgren och Ingvar Kamprad. Den kan sedan 2023 tilldelas personer som har gjort personliga insatser för Sverige eller svenska intressen, särskilt inom icke offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag.

Vasaorden har fem grader: kommendör med stora korset, kommendör av 1. klass, kommendör, riddare av 1. klass och riddare; samt ett Vasatecken och en Vasamedalj i guld och silver. Vasatecknet instiftades 1895 och var då avsett endast för utlänningar. Det gör idag premiär som utmärkelse för svenskar.

Direktör Marie Ehrling utnämns till kommendör av första klassen av Vasaorden för ”mycket framstående insatser inom svenskt näringsliv”. Ehrling har haft ett antal tunga poster inom näringslivet, bland annat som VD och ordförande för Telia. Hon har tidigare mottagit H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken (med högblått band, 2012)

Hovsångerska Nina Stemme utnämns till kommendör av första klassen av Vasaorden för ”mycket framstående insatser som operasångerska”. Stemme har tidigare mottagit medaljen Litteris et Artibus (2008), Musikaliska akademiens medalj För tonkonstens främjande (2016), samt Stockholms stads Sankt Eriksmedalj (2017).

Direktör Gunilla Ahrén utnämns till kommendör av Vasaorden för ”framstående insatser för kvinnors ledarskap”. Ahrén har tidigare mottagit H. M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken med Serafimerordens band.

F.d. operachef Ole Wiggo Bang utnämns till kommendör av Vasaorden för ”framstående insatser som ledare för Wermland Opera”. Bang har tidigare mottagit Karlstads kommuns förtjänstmedalj.

Skådespelerska Marie Göranzon Malmsjö utnämns till kommendör av Vasaorden för ”framstående insatser som skådespelerska”. Göranzon har tidigare mottagit medaljen Litteris et Artibus (1999).

Civilingenjör Håkan Lans utnämns till kommendör av Vasaorden för ”framstående insatser som uppfinnare”. Lans har tidigare mottagit H. M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken (med högblått band, 2002).

Direktör Crister Stark utnämns till kommendör av Vasaorden för ”framstående insatser inom näringslivet och jordbrukssektorn”. Stark har tidigare mottagit Kungl. Patriotiska sällskapets Näringslivsmedalj (2005) och H. M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken med Serafimerordens band (2011).

Direktör Karin Bodin utnämns till riddare av första klassen av Vasaorden för ”betydelsefulla insatser inom svenskt näringsliv”. Bodin har tidigare mottagit Kungl. Patriotiska sällskapets Näringslivsmedalj (2020).

Journalist Ulf Elfving utnämns till riddare av första klassen av Vasaorden för ”betydelsefulla insatser som journalist och programledare”.

Läkare Ingrid le Roux utnämns till riddare av Vasaorden för ”viktiga insatser för spridningen av svenskt kunnande inom hälsovård för utsatta kvinnor och barn”. Hon har tidigare mottagit ärkebiskopens Stefansmedalj (1995).

Affärsutvecklare Staffan Braw tilldelas Vasatecknet för ”stort ideellt samhällsengagemang”.

Fotograf Kim Norman tilldelas Vasatecknet för ”stort ideellt samhällsengagemang”.

Hela listan med utförliga motiveringar kan läsas här.

Det har nu gått tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion mot Ukraina. Sveriges stöd för det ukrainska folket är och förblir kompakt, vilket inte minst visat sig genom att riksdagen nyligen beslutade om ett nytt stödpaket – det artonde och största i ordningen. Förbindelserna mellan Sverige och Ukraina tar sig också uttryck i symboliska gester, till exempel i form av utmärkelser som överlämnats mellan de båda staterna. Jag ska här gå igenom några av dem.

Orliks Svärdsorden på 1700-talet

Först en historisk tillbakablick. Redan 1751 utnämndes ukrainaren Gregori Orlik (Hryhor Orlyk) till kommendör av Svärdsorden. Han var son till Filip Orlik (Pylyp Orlyk) som stått vid Karl XII:s sida under slaget vid Poltava. Efter nederlaget flydde familjen Orlik till Sverige och Gregori utbildades vid Lunds universitet. Han gick sedan i fransk tjänst och blev befälhavare över Royal-Suédois.

För ett par år sedan återskapades ordenstecknet för ett museum i Ukraina, vilket jag skrivit om här.

Kungen och drottningen på statsbesök

Efter att den moderna staten Ukraina blivit självständig 1991 instiftades ett antal ordnar av republikens andre president Leonid Kutjma, bland annat Furst Jaroslav den vises orden med fem klasser (1995), Förtjänstorden med tre klasser (1996) och Furstinnan Olgas orden (för kvinnor) med tre klasser (1997).

Vid president Kutjmas statsbesök i Sverige 1999 mottog kungen och drottningen första klassen (med kedja) av Furst Jaroslav den vises orden. Presidenten blev i sin tur riddare av Serafimerorden.

2008 instiftade det ukrainska parlamentet Frihetsorden som belöning till den som stärkt landets suveränitet och självständighet. Vid kungaparets statsbesök i Ukraina samma år blev kung Carl XVI Gustaf denna ordens förste mottagare. Drottning Silvia mottog vid samma tillfälle Förtjänstordnes första klass. Viktor Jusjtjenko blev då den andre av de två ukrainska presidenter som blivit riddare av Serafimerorden.

En stupad svensk i Ukraina

Så till det fullskaliga kriget som inleddes av Ryssland den 24 februari 2022.

Edvard Selander Patrignani från Uppsala lämnade sin anställning vid Försvarsmakten för att tjänstgöra i Ukraina som frivillig soldat. I juli 2022 tjänstgjorde han i Donetskområdet och utmärkte sig genom att bära en skadad kamrat på ryggen i en kilometer för att få vård. För detta skulle han belönas med Hjältemodets orden av tredje klass (bild här).

Edvard Selander Patrignani stupade den 18 juli endast 28 år gammal. Den förste svensk att offra sitt liv under kriget. Ordenstecknet överlämnades till hans föräldrar av Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk under en ceremoni på Nordiska museet. Av den svenske överbefälhavaren mottog föräldrarna ett så kallat coin.

Ytterligare ordensutväxlingar

Ambassadör Plachotnjuk utnämndes själv till kommendör av första klassen av Nordstjärneorden för ”det sätt varpå han vårdar de svensk-ukrainska relationerna under rådande läge”. Utrikesminister Ann Linde lämnade själv över ordenstecknen. Vanligvis motta utländska diplomater en orden först när de lämnar sin post i Sverige. Mer information här.

På Ukrainas självständighetsdag den 23 augusti 2024 förlänade president Volodymyr Zelenskyj ett antal utmärkelser till utländska medborgare för ”betydande personliga bidrag till stärkt samarbete mellan staterna som stöder Ukrainas suveränitet och territoriella integritet”. Bland dessa återfanns statsminister Ulf Kristersson som mottog Furst Jaroslav den vises orden (första klassen), och riksarkivarie Karin Åström Iko som mottog Furstinnan Olgas orden (tredje klassen). Hon skrev i en kommentar:

Jag är mycket hedrad av denna utmärkelse och det är ett erkännande för det som Riksarkivet gjort för att stötta det ukrainska arkivväsendet både innan och under den pågående invasionen. Det visar också arkivens betydelse för vårt kulturarv men också för att säkerställa samhällsviktig information i kristider.

Övriga medaljer

I media har det förekommit ett antal artiklar om svenskar som fått medaljer ”av Ukraina” för sina insatser, bland annat Ukraina ger medalj till Apotea: räddat många människors liv (Svensk Farmaci) och Sex medarbetare i Ängelholms församling har fått medalj för sina insatser för ukrainare (Kyrkans tidning). Exakt vilka dessa medaljer är eller vem som delat ut dem framgår inte alltid, men det är tydligt att ett synligt tecken i form av en utmärkelse är ett mycket uppskattat erkännande.

Uppdatering 3 april 2025

Den 31 april utnämndes riksdagens talman Andreas Norlén till Furst Jaroslav den vises orden (andra klassen).

View this post on Instagram

A post shared by Andreas Norlén (@talman.andreas.norlen)

Idag är det två år sedan kungen fastställde de nya stadgarna för de svenska kungliga riddarordnarna. De allra första ordensstadgarna fastställdes av Fredrik I den 23 februari 1748. Dessa innehöll ett stort antal bestämmelser om ceremonier som skulle äga rum i Riddarholmskyrkan, bland annat hur Serafimerordens riddare skulle dubbas och begravas där. De avslutades med en bestämmelse som rörde själva stadgarna (2 kap. 11 §):

Twenne Pärma-böcker förfärdigas, hwaruti thenne Ordens lagar skrifwas. Then ene förvaras i Ordens Cancelliet, then andre i Riddareholms Choret i et uti wäggen med kedja häftat skrin.

I enlighet med denna bestämmelse förfärdigades ett exemplar av stadgarna för att förvaras i Riddarholmskyrkan. De nedtecknades för hand på sexton pergamentsblad och fästes med guld- och silvertrådar i en pärm av blå sammet samt försågs Fredrik I:s stora sigill som placerades i en förgylld silverdosa (se bild ovan).

Stadgarna nedlades i en blå förvaringskista av järn. Denna kista är från 1700-talets mitt och kan ha tillverkats särskilt för ändamålet. Den är dock dekorerad med det lilla riksvapnet och inte med några särskilda ordenssymboler. Konstlåset i locket bestod av 26 kolvar.

Den 26 november 1751 fastställde Adolf Fredrik nya ordensstadgar som bands in på samma sätt som de första och placerades i samma kista. En signifikant skillnad är att det vidhäftade sigillet inte är kungens eget utan Serafimerordens. Detta illustrerar att befogenheterna genom dessa stadgar flyttades från riksrådet till kungen i ordenskapitlet.

När Gustav III instiftade Vasaorden vid sin kröning 1772 lät han i dess stadgar införa samma bestämmelse gällande deras förvaring. Vasaordens stadgar skrevs ned på sex pergamentsblad, bands in och förvarades i kistan. Detta skedde dock inte när Gustaf IV Adolf fastställde nya stadgar för de fyra ordnarna 1798 trots att själva bestämmelsen förnyades.

Traditionen återupplivades dock när Oscar II fastställde nya ordensstadgar den 24 november 1902. Genom dessa stadgar utgick bestämmelsen om förvaring i Riddarholmskyrkan, men icke desto mindre valde man att följa den. Stadgarna trycktes upp hos Norstedts och beseglades med Serafimerordens sigill på pressat papper. Hos Hovbokbindaren Gustaf Hedberg försågs de med ett band av brunt kalvskinn vilket dekorerades med Oscar II:s monogram guldtryck.

Så sent som 1954 hade ett antal riksklenoder fortfarande sin traditionella förvaringsplats i Riddarholmskyrkan. Skrinet med ordensstadgarna stod placerat i kyrkans kor och innehöll då en röd portfölj med de ovannämnda stadgarna från 1748, 1751, 1798 och 1902. Idag förvaras dessa föremål mer ändamålsenligt för att kunna bevaras för framtida generationer. De äldsta ordensstadgarna kan beskådas i Ordenssalarna på Kungliga slottet i Stockholm.

Källa och illustrationer: Sveriges kyrkor. Konsthistorisk inventarium. Riddarholmskyrkan del 2, Martin Olsson (1937).

På Gustaf VI Adolfs 90-årsdag den 11 november 1972 sände SVT dokumentären Till Kungen Fram. Ett TV-team under ledning av Bengt Roslund hade fått följa kungen i hans arbete under ett antal månader. Trots att det gått över 50 år sedan dokumentären sändes kan man konstatera att vissa saker går till på samma sätt idag som de gjorde då, till exempel statsbesöken och de högtidliga audienserna.

Ordenskapitlen som leddes av kungen i hans egenskap av de svenska riddarordnarnas herre och mästare såg dock annorlunda ut före 1974 års reform av ordensväsendet. I knappa 40 sekunder ger dokumentären en inblick i hur dessa brukade gå till.

Först skildras ett ordinarie ordenskapitel i Serafimerordens sal på Stockholms slott. Detta kan liknas vid ett årsmöte i Kungl. Maj:ts Orden och äger rum i anslutning till Serafimerordens högtidsdag den 28 april. Enligt de då gällande ordensstadgarna från 1952 fick riddarna av Serafimerorden samt kommendörerna med stora korset och kommendörerna av första klass av de andra ordnarna delta. 1972 års ordenskapitel tycks ha varit mycket välbesökt.

Senare får vi se ett extra ordenskapitel där kanslern vid KMO besöker kungen i hans arbetsrum och lämnar ett förslag på vilka som ska få tilldelas ordnar den 6 juni. Extra ordenskapitel hålls löpande när kungen ska göra ordensutnämningar. Under Gustaf VI Adolf ägde de så kallade ”ordensregnen” rum i anslutning till Gustavsdagen den 6 juni och kungens födelsedag den 11 november.

Idag är ordenskapitlet betydligt mindre och består av kungen, ordenskanslern och vice ordenskanslern samt ytterligare fyra ledamöter. De årliga sammanträdena äger dock rum i april och i samma sal på Stockholms slott som har varit ordenskapitlets sal sedan slottet invigdes vid 1700-talets mitt.

Dokumentären Till Kungen Fram rekommenderas i sin helhet och kan ses här.

Kronprinsessan Victoria har denna vecka fortsatt sina studier vid Försvarshögskolan. I augusti påbörjade hon särskild officersutbildning och i går inleddes grundkursen i militärstrategi.

Hovet har publicerat ett par fotografier av kronprinsessan i marinens uniform modell 1948. Som officersaspirant bär hon den så kallade kadettkronan på ärmarna och under den flottans vapenslagstecken i form av ett förgyllt ankare.

Intressantast ur ett faleristiskt perspektiv är så klart att hon bär ett litet släpspänne med fem band i miniatyrbredd. Dessa band representerar:

1. Ledamot och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden)
2. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken IV (2023)
3. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III (2016)
4. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II (2013)
5. Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken (1996)

De kungliga bär oftast endast ett urval av sina utmärkelser på släpspännet, i kronprinsessans fall Serafimerorden och kungliga minnestecken. Kungliga släpspännen är traditionellt i miniatyrband (ca 15 mm brett). Det första bandet skyms delvis av kavajslaget vilket är helt korrekt. Kronprinsessans släpspänne är på alla sätt föredömlig och elegant!

Uppdatering den 12 mars 2025:

Idag på kronprinsessans namnsdag uppträdde hon för första gången i uniform vid ceremonin på Kungliga slottets borggård. I samband med detta meddelades att hon befordrats till fänrik.

På nyårsdagen höll kung Frederik X sin första nyårsmottagning. Under kungens snart ett år på den danska tronen har en del förändringar genomförts. En av de mest uppseendeväckande är inte hans egen utan de danska socialdemokraternas. För första gången sedan 100 år tillbaka tar de nu emot kungliga ordnar.

Likt sina svenska partikamrater hade de danska socialdemokraterna länge ett principbeslut att inte ta emot ordnar. En dansk minister utnämns i regel till kommendör av Dannebrogorden efter två år, något som socialdemokrater avböjer. Denna tradition går tillbaka till Thorvald Stauning som var framgångsrik partiordförande 1910–1939 och blev Danmarks förste socialdemokratiske statsminister 1924. Stauning var grundmurat kritisk mot ordensväsendet som han betraktade som ”en ejendommelig levning fra fortiden”.

Socialdemokraterna var inte ensam om sin inställning. Även det gamla vänsterliberala partiet Radikale Venstre har av tradition avstått ordnar. Historiskt går detta tillbaka till påskkrisen 1920 då Christian X avsatte regeringen utan att ha stöd i parlamentet, något som påverkade flera partiers inställning till monarkin negativt under lång tid framöver. Händelsen kan jämföras med den svenska borggårdskrisen 1914.

Åren gick och på nyårsafton 2023 tillkännagav Christian X:s barnbarn drottning Margrethe II att hon skulle abdikera. Den tidigare socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt (S) bjöds in till TV-programmet Aftonshowet för att tala om den danska socialdemokratins relation till kungahuset. Hon kastade då fram tanken att socialdemokraterna borde ompröva sin ståndpunkt:

Vi har arbejdet rigtig tæt sammen med kongehuset som socialdemokrater, og jeg synes, vi skal indtage den plads i historien, som Socialdemokratiet har haft gennem tiden. Det er ikke noget personligt for mit vedkommende. Det er bare et spørgsmål om at vise den sidste respekt for kongehuset.

Partiet svarade omedelbart att man inte planerade att ändra sin policy. Media kunde dock rapportera att ett par socialdemokratiska folketingsledamöter och ett dussin borgmästare redan tagit emot Dannebrogorden. Efter ett gruppmöte i Folketinget den 9 januari, mindre än en vecka efter Thorning-Schmidts utspel, meddelade statsministern och partiledaren Mette Fredriksen att man rev upp den mer än hundraåriga policyn och att socialdemokrater nu själva fick bestämma om de ville ta emot en orden eller inte. På frågan om varför svarade hon:

Fordi tiden er en anden i dag, end den var for mere end 100 år siden, da den position, vi har, blev fastlagt. Vi har i dag et meget moderne kongehus og et tæt samspil mellem demokratiet og monarkiet.

Den 22 november 2024 utnämndes Mette Fredriksen själv till kommendör av första klass av Dannebrogorden och mottog ordenstecknen samma dag av kung Frederik, något hon själv skrev om på Instagram:

View this post on Instagram

A post shared by Mette Frederiksen (@mette)

På nyårsdagen bar statsminister och flera andra socialdemokratiska ministrar för första gången sina ordnar. På slottet sågs även ett par ministrar bära svenska Nordstjärneordens svarta band som de mottagit vid kung Frederiks statsbesök i Sverige i maj. En handfull S-ministrar avböjer dock alltjämt ordnar, däribland justitieministern Peter Hummelgaard som dock sa till DR att:

– Hvis nu vores nye, moderne og stærke konge skulle vælge at reformere ordenskapitlet, så vil jeg ikke afvise, at jeg også kan omvendes.

Hvad skulle det være for en reformation?

– Det kunne være, man besluttede, at almindelige mennesker i højere grad også kan få en orden. Det, vil jeg også synes, ville være moderne.

För svenskt vidkommande kan nämnas att det var den socialdemokratiska regeringen Löfven som tillsatte Förtjänstutredningen med syfte att återuppta ordensförläningar till svenska medborgare. Utredningen leddes av den tidigare socialdemokratiske ministern Björn von Sydow som idag är ordensrådets ordförande.

Kungl. Patriotiska Sällskapet har sedan en tid tillbaka en ny och innehållsrik webbplats. Sällskapet fick sina grundregler fastställda av Gustav III år 1772 och har sedan dess understött vetenskap och sociala projekt. Idag sker det genom att 15 miljoner kronor delas ut årligen till olika ändamål. På senare år har sällskapet blivit duktiga på att presentera sin verksamhet i olika kanaler och nu finns gott om information för den som vill söka medel eller bara fördjupa sig i sällskapets historia.

Sällskapet har en lång tradition av att uppmärksamma individuella insatser med medaljer och hedersbelöningar. Ett flertal medaljer delar sällskapet ut på eget initiativ, till exempel för förtjänster om näringsliv eller kulturarv. Mottagarna av dessa medaljer blir presenterade på webbplatsen. Andra medaljer kan arbetsgivare och ideella organisationer ansöka om för att belöna anställda eller förtroendevalda efter långvarig och trogen tjänst. Även här finns nu utförliga instruktioner.

Sällskapet har även en kanal på YouTube med bland annat en kort film om hur Svenska Medalj tillverkar de olika belöningsmedaljerna.

Årsberättelser

Sällskapets har även publicerat sina årsberättelser från 2018 till 2023 på Issuu. Dessa är väl värda att läsa för sina olika redogörelser av sällskapets verksamhet, personer som belönats och projekt som erhållit stöd. Dessutom finns ett antal rikt illustrerade artiklar om medaljernas historia, hantverket bakom dem, med mera.

Sedan 2023 finns en lista över den som mottagit medalj eller guldklocka från Kungl. Patriotiska Sällskapet av sin arbetsgivare efter 25 års anställning. Här återfinns offentliga arbetsgivare som Region Sörmland, Borås stad och Sala kommun, såväl som stora privata bolag som ABB och NCC. På detta sätt synliggörs möjligheten att utnyttja sällskapets belöningar, och anställda som vill få sin arbetsgivare att göra det kan hänvisa till dessa konkreta exempel.

För det fall att årsberättelserna även trycks vill jag uppmana sällskapet att förse dem med ISSN-nummer och skicka tryckta exemplar till pliktbibliotek. På så vis är de tillgängliga och bevaras för framtiden om de digitala versionerna av någon anledning inte längre skulle vara tillgängliga.

Bärandehandledning

I april 2023 gav sällskapet ut en egen bärandehandledning för att besvara de många frågor som kommer in om hur medaljer ska bäras. Handledningen omfattar nio sidor och beskriver olika klädkoder, hur ordnar och medaljer ska bäras och något om medaljvård.

Ansatsen är vällovlig, men likt många andra handledningar gör KPS misstaget att försöka vara uttömmande i alla ämnen som berörs. För en nybörjare utan förkunskaper kan texten lätt bli ogenomtränglig. Är det till exempel nödvändigt (eller ens korrekt) att upplysa läsaren om att den officiella benämningen för smoking egentligen är ”dinner-jacket”? Dessutom anas en förkärlek för föråldrade termer (kraschan = stjärna). Man kan överhuvudtaget fråga sig om det är KPS uppgift att instruera hur ordnar ska bäras. En hänvisning till Kungl. Maj:t Orden hade varit enklare och bäddat för färre missförstånd.

Ett stort antal avstavningar har hamnat på samma rad (kung-liga, in-signier, flu-gans med flera) och texten skulle må bra av en korrekturläsning.

I torsdags beslutade regeringen att dela ut sin belöningsmedalj Illis quorum meruere labores. Denna medalj instiftades av Gustav III år 1785 och är en av de kungliga medaljer som regeringen förfogar över. Den latinska inskriptionen betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”.

När ordensintendent Christian Thorén intervjuades i podden Slott och krona häromdagen framhävde han att detta är den näst äldsta belöningsmedaljen i världen som fortfarande delas ut. Endast den svenska Serafimermedaljen, instiftad 1748, är äldre.

Medaljen delas ut i guld i fyra storlekar: artonde storleken som bärs i kedja om halsen, tolfte storleken som bärs i högblått band med gula kantränder om halsen, samt åttonde och femte storlekarna som båda bärs i högblått band med gula kantränder på bröstet.

De sju mottagarna kommer att få ta emot sina medaljer vid en gemensam ceremoni i början av 2025. Då kommer även Christina Schollin och Jonas Gardell ta emot de medaljer som de tilldelades av regeringen tidigare i år.

Mottagarna

Artonde storleken

Alf Svensson för hans ”mångåriga och betydelsefulla insatser på skilda områden inom svenskt samhällsliv”. 2007 mottog Alf Svensson H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i kedja.

Tolfte storleken

Tidigare generaldirektören Inga-Britt Ahlenius för hennes ”mångåriga och betydelsefulla insatser inom svensk statsförvaltning och för hennes internationella arbete mot korruption.” 2012 mottog Inga-Britt Ahlenius H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Tidigare styrelseordföranden Anitra Steen för hennes ”betydande och mångåriga insatser för svenska staten och för svenskt näringsliv.” 2010 mottog Anitra Steen H. M. Konungens medalj 12:e storleken i Serafimerordens band.

Åttonde storleken

F. d. överåklagaren Gunnel Lindberg för hennes ”mångåriga och betydelsefulla insatser för utvecklingen av rättsväsendet”.

F. d. förvaltningschefen Cecilia Grefve Lang för hennes ”betydande insatser inom socialtjänstens område. Cecilia Grefve Lang har sett och lyssnat till barn och unga och hon har varit en tongivande person i arbetet med en förebyggande och moderniserad socialtjänst.”

Lena Jersenius för hennes ”mångåriga arbete med att utbilda svenska högstadieelever och lärare om Förintelsen, nazismens brott och antisemitism. Hennes outtröttliga arbete för studieresor till Förintelsens platser i Polen och andra delar av Europa har bidragit till att kunskapen om Förintelsen förs vidare.”

F. d. ordföranden och agronomie hedersdoktor Bo Dockered för hans ”utomordentliga insatser inom de gröna näringarna”. 1996 mottog Bo Dockered H. M. Konungens medalj 12:e storleken i Serafimerordens band.

Några reflektioner

Oavsett partifärg har regeringarna varit ganska bra på att utnyttja belöningsmedaljen Illis quorum. Ett uppsving kan dock urskönjas efter att det nya belöningssystemet började utredas. Enligt förordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser är ordensutmärkelserna samt regeringens utmärkelser rikets främsta. Regeringen Kristersson har delat ut ett stort antal medaljer.

Att regeringens historiska medaljer utnyttjas är förstås mycket bra! Det kan dock noteras att tre av de sju mottagarna redan tilldelats H. M. Konungens medalj av motsvarande ”grad”, och en fjärde har rentav mottagit en finare. Man slås av tanken att en ordensutmärkelse kanske hade varit lämpligare i dessa fall, istället för en ny kunglig medalj i ett annat band än den förra.

Ordningen för att dela ut de kungliga riddarordnarna togs fram av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen vilket resulterade i en proposition från regeringen och beslut i riksdagen: Vem som helst kan skicka en nominering till Kungl. Maj:ts Orden, denna behandlas sedan av ordensrådet som lämnar ett yttrande till regeringen. Som alla regeringsärende bereds dessa inom respektive departement innan regeringen beslutar om förord. Därefter beslutar kungen om ordensförläning i extra ordenskapitel.

Parallellt med detta system har kungen, riksdagen och regeringen egna medaljer som inte är beroende av en nomineringsprocess eller beredning av ett självständigt råd. Kungens och regeringens utmärkelser har en lång historia, men riksdagen instiftade nyligen en egen förtjänstmedalj som delas ut på beslut av talmannen. Även de myndigheter och organisationer som traditionellt nominerat till dessa utmärkelser har idag utvecklat egna belöningssystem.

Att parallella system finns behöver förstås inte vara negativt. Tvärtom har olika ordnar och medaljer samexisterat under lång tid i Sverige. Samtidigt är det värt att peka på det faktum att riksdag och regering beslutat om en ganska omständlig process för att ordnarna ska kunna delas ut, samtidigt som de förbehållit sig rätten att dela ut sina egna utmärkelser utan utomstående inblandning.

Detta behöver inte vara ett problem. Men man bör kunna kräva att riksdagen och regeringen visar samma entusiasm för det nya ordenssystem de beslutat om, som de gör för sina egna medaljer.