Kungl. Patriotiska Sällskapets försvunna jetong

1772 fick Kungl. Patriotiska Sällskapet sina grundregler fastställda av Gustav III. Samma år började sällskapet dela ut en belöningsjetong för olika samhällsnyttiga förtjänster. En jetong är en mindre medalj, i detta fall 33,5 millimeter i diameter. Den graverades av Gustaf Ljungberger med åtsidan prydd av kungens bild och på frånsidan ett antal symboler som skulle representera sällskapets verksamhet. Bror Emil Hildebrand beskrev dessa såhär:

En grupp af bergverks- och industri-redskap m. m. (packbal, väfsked, skyttel, städ i sin kubb, stångjernshammare, plog, merkuriistaf, bok). Vid sidan den uppgående solen bak om ett berg. I bakgrunden ses ett seglande skepp på hafvet.

Dessa kom länge att gå under beteckningen ”Sällskapets sinnebilder”. I Nationalencyklopedin står om dessa att de ”visar 1700-talets entusiasm inför den samhällsnytta och ekonomiska blomstring som skulle bli resultatet av medborgarnas ansträngningar inom näringar, handel och hantverk”. Sinnebilderna skulle löpa som en röd tråd genom Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningar i 150 år.

1772 års jetong

Ljungbergers jetong från 1772. Foto: Uppsala universitets myntkabinett.

Under Gustav III delades jetongen ut utan bäranordning. 1802 gav sonen Gustav IV Adolf sällskapet rätt att dela ut den att bäras i gult och grönt band. Den kunde präglas både med kungens bild och med sinnebilderna som åtsida och frånsidan slät för ingravering av namn, årtal och ändamål, till exempel För långvarig och trogen tjänst eller För odlingsflit. Efter att Gustaf Adolf avsatts i revolutionen 1809 rensades alla bilder av honom bort och under många år präglades jetongen endast med sinnebilderna.

Enegrens jetong från 1824. Tilldelad Maria Carlsson för långvarig trogen tjänst. Foto: Ann Nordlöf, Statens historiska museer.

Först 1824 började sällskapet åter dela ut medaljer med kunglig bild. Man använde gravören Gustaf Adolf Enegrens medaljporträtt av Karl XIV Johan. Eftersom detta var något större (36 mm) än det som använts tidigare fick Enegren även utföra en ny version av sällskapets sinnebilder. Denna var närmast identisk med Ljungbergers förlaga. Från denna tid delade sällskapet ut både en medalj med kungens porträtt på åtsidan och sinnebilderna på frånsidan, och en jetong med sinnebilderna på åtsidan och slät frånsida.

Bara medaljer från 1859

Sällskapet hade delat ut andra hederbelöningar, till exempel silverskedar, hattkedjor och bägare, men med tiden ansågs dessa ha vuxit till en ohanterlig mängd. Den 30 december 1859 beslutade sällskapet därför att endast dela ut medaljer och jetonger. I samband med detta infördes en större medalj att bäras om halsen vilket innebar att antalet utmärkelser blev tre:

1. större medaljen (41 mm) med kungens bild på åtsidan och slät frånsida, i band om halsen;
2. mindre medaljen (36 mm) med kungens bild på åtsidan och sinnebilderna på frånsidan, i band på bröstet;
3. jetongen (36 mm), med sinnebilderna på åtsidan och slät frånsida, i band på bröstet.

Medaljerna och jetongen kunde delas ut i guld eller silver och bars i sällskapets gula och gröna band. Vid samma tid försågs den större och mindre medaljen med kunglig krona. På jetongen sattes istället för krona ett litet ornament.

”Tämligen smaklöst”

1923 hade antalet belöningar skjutit i höjden. Arbetsgivare som ville belöna anställda som arbetat länge vände sig ofta till Kungl. Patriotiska Sällskapet för att lösa ut en medalj eller jetong att ge som gåva för långvarig trogen tjänst. Det fanns bara ett problem. De tilltänkta mottagarna var inte särskilt förtjusta i jetongen. Enligt en intervju i Svenska Dagbladet hade sällskapet funnit att:

… allmänheten ogärna velat bära jetongen, vilken icke ansetts fylla berättigade estetiska krav på en yttre utmärkelse, utan i flesta fall föredraga att vänta till dess vederbörandes tjänsteår kunde motivera en av de högre medaljgraderna, som var försedd med konungens bröstbild och kunglig krona.

[…]

De nämnda emblemen, vilka bättre stodo i samklang med sällskapets vittomfattande verksamhet under tidigare skeden än med nutida förhållanden, hade något egendomliga proportioner. Det tämligen smaklösa ornament, det s. k. överstycket som på jetonen ersatte den kungliga kronan, var ej heller ägnat att förhöja jetonens utseende.

Efter 151 år försvann så Ljungbergers och Enegrens sinnebilder helt från sällskapets medaljer och jetonger.

Det nya systemet med tre storlekar

Lösningen blev att jetongen ersattes med en något mindre medalj med kunglig bild och krona av 8:e storleken (31 millimeter). Samtidigt fick alla tre storlekarna en enhetlig frånsida med texten ”Af Kongl. Patriotiska Sällskapet”. Sedan 1923 är Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer ordnade efter det välbekanta system med tre storlekar som finns än idag:

• 1:a storleken (41 mm) med kungens bild i band om halsen
• 2:a storleken (36 mm) med kungens bild i band på bröstet
• 3:e storleken (31 mm) med kungens bild i band på bröstet

Ordet storlek används här på ett annat sätt en den ofta använda Berchs skala där 1:a storleken är den allra minsta.

Efter Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950 infördes en ny medaljkrona, den så kallade Gustaf Adolfskronan, utformad av Léo Holmgren. Samtidigt infördes en den åtskillnaden att på sällskapets medalj För långvarig gagnande verksamhet försågs kronan med ett par ornament, medan medaljerna För långvarig trogen tjänst med flera saknade dessa. På så vis kunde sällskapets två mest utdelade medaljer skiljas åt. Dessa ornament är hämtade från det ”smaklösa överstycke” som tidigare prydde jetongen.

Idag återfinns kronornamenten också på sällskapets Näringslivsmedalj (1982), Kulturarvsmedalj (2012) och Fostrargärningsmedalj (2019). Ornamenten har dessutom spritt sig till andra medaljer, till exempel Kungl. Hovkapellets.