Kategoriarkiv: Belöningsmedaljer

Ny kunglig medalj för idrottsförtjänster


OS-guldmedaljörerna i curling: Anna Hasselborg, Sara McManus, Agnes Knochenhauer och Sofia Maberg.

På Karldagen den 28 januari offentliggörs vilka som kungen beslutat tilldela Serafimermedaljen, H.M. Konungens medalj och medaljen Litteris et artibus. I år tillkännagavs en nyhet, nämligen att 14 idrottare tilldelats den nyinförda H.M. Konungens medalj för förtjänster om svensk idrott i guld av 5:e storleken. Dessa medaljer, som skiljer sig från den vanliga Konungens medalj genom att det högblå bandet pryds av en lagerkvist, överlämnades för första gången igår vid en ceremoni på Stockholm slott.

Internationellt är det vanligt att idrottare eller hela idrottslag belönas med en orden eller medalj efter särskilda framgångar. Vanligtvis efter VM- och OS-guld eller motsvarande. I vissa länder finns särskilda utmärkelser eller tilläggstecken för detta ändamål. I Finland kan t. ex. riddartecknet av Finlands Lejons orden förses med ett spänne föreställande de olympiska ringarna som förlänas den finländare som vinner en olympisk guld- eller silvermedalj.

För svenskt vidkommande har jag skrivit tidigare om när det svenska herrlandslaget i fotboll fick medaljen För berömliga gärningar av regeringen efter silvret 1958 . Ett märkligt beslut eftersom den medaljen vanligtvis belönar livräddning men det skedde på initiativ av handelsministern Gunnar Lange som dessutom var ordförande i Svenska Fotbollförbundet och illustrerar närmast att någon tradition att dekorera idrottare då ännu inte etablerats i Sverige.

En ny tradition inleddes 1975 när H.M. Konungens medalj gavs en ny roll som allmän kunglig belöningsmedalj för att till viss del ersätta ordensväsendet som precis lagts i träda. Bland mottagarna detta år fanns bordtennisspelarna Stellan Bengtsson och Kjell Johansson, samt ishockeyspelaren Leif ”Honken” Holmqvist som alla fick medaljen av 8:e storleken i högblått band. Året därpå gick samma medalj till simhopparen Ulrika Knape och till de fem tennisspelare som vunnit Davis Cup. Året därefter fick de nio svenskar som tagit guldmedalj i OS i Montréal motta medaljen.

Sedan dess har medaljen tillfallit svenska idrottare i princip varje år. Ofta med motiveringen ”för idrottsbragd”. Denna tradition har nu formaliserats i den nya medaljen. Den är visserligen något mindre, 5:e storleken (24 mm.) istället för 8:e storleken (33 mm.), men får istället ett eget utdelningstillfälle och ett eget kännetecken: segrarens lager. Med medaljen kommer dessutom en liten rosett som kan bäras vid mindre formella sammanhang. Förhoppningsvis får vi se fler sådana på Idrottsgalan.

Namnen på mottagarna och bild på medaljen finns här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Svensk Bergsmans Hedersmärke

Svensk bergsmans hedersmärke för snille och flit (frånsida).

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den statliga myndighet som ansvarar för frågor om berg, jord och grundvatten. SGU delar också ut en av Sveriges äldsta belöningsmedaljer: Svensk bergsmans hedersmärke för snille och flit som instiftades redan 1756. På 1700-talet betydde ”snille” ungefär uppfinningsrikedom och nytänkande och så sent som i förra veckan delades medaljen ut för att belöna just detta:

Hans [Wahlquist] och Mikael [Nyström] har med nytänkande, affärsmässighet och starkt engagemang drivit fram innovativa och högteknologiska lösningar som bidragit till märkbart ökad säkerhet och höjd effektivitet i gruvorna.

Dessa båda blev de senaste av det dryga 80-tal som fått ta emot hedersmärket för insatser inom gruvnäringen. Gruvmedaljen som den numera kallas är en anrik, exklusiv och intressant utmärkelse. Den härrör från det svenska medaljväsendets allra tidigaste år och är en av få medaljer som har delats ut kontinuerligt sedan denna tid.

Det var i ett kungligt brev den 19 november 1756 som Bergskollegium fick uppdraget att främja gruvdriften genom dela ut medaljer till dem som kunde ”wisa någon ny upfinning eller werkelig förbättring”. Kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika hade själva instiftat flera medaljer för olika näringar de ville uppmuntra, allt från spinnslöjd till mullbärsodling, men detta var första gången som ett statligt verk fick uppdraget att ta fram en belöningsmedalj och själv dela ut den.


Svensk bergsmans hedersmärke för snille och flit (åtsida).

Kollegiet gav uppdraget att utforma medaljen åt gravören Daniel Fehrman som tidigare utfört kungaparets näringsmedaljer. Den medalj han formgav åt Bergskollegium har kallats en av Sveriges bästa. Åtsidan visar ett ymnighetshorn ur vilket olika mineraler faller. Den är omgiven av olika bergsmansverktyg som blåsbälg, gruvbloss, hammare, slägga och bergjärn. En urna ur vilken det strömmar vatten och en avbruten gran visar vattnets respektive kolets betydelse för gruvdriften.

Enligt det kungliga brevet skulle medaljen delas ut i silver till ”Arbetare wid Grufwedriften” och skulle alltså tillfalla lägre befattningshavare vid gruvorna. Dessa bestämmelser följdes oftast men redan 1769 gjordes ett undantag då man lät prägla en medalj i guld och dela ut den till vetenskapsmannen Sven Rinman, känd som den svenska bergshanteringens fader. Endast fyra medaljer av guld har delats ut.

I allmänhet delade Bergskollegium ut medalj till den som under lång tid i gruvorna visat sig vara särskilt skickliga i sitt yrke efter nomineringar från bergsmännen. Det krävdes att meriterna var tillräckligt styrkta annars kunde det bli avslag. Mottagarna hade titlar som spiksmedsmästare, översmältare eller gruvfogde. Från den första utdelningen 1767 till att Bergskollegium lades ned 1857 känner man till drygt ett 60-tal utdelningar.

Därefter överfördes medaljen till Bergsbyrån på Kommerskollegium som inte delade ut den lika flitigt. Det kunde dröja decennier mellan utdelningarna. 1973 överfördes medaljen till Mineralbyrån på Statens Industriverk där den blev utdelad ett par gånger. 1982 fördes den vidare till SGU där fyra medaljer delades ut 1991 till 2004. Därefter föll den i glömska.

2012 återfanns det kungliga brevet tillsammans med några medaljer i ett kassaskåp på SGU i Uppsala. Myndigheten såg en möjlighet att utnyttja den till fullo som belöning inom gruvsektorn. Kriterierna uppdaterades, en jury tillsattes och allmänheten uppmuntrades att lämna förslag. Redan samma år kunde generaldirektören dela ut två medaljer.

Vi ser hedersmärket som ett sätt att belysa och belöna enskilda personers goda insatser för en näring i stark utveckling. Det kan handla om innovationer, entreprenörskap, samverkan eller utvecklingsarbete i vid bemärkelse.

Det hedrar myndigheten att man så grundligt tar till vara på denna historiska och uppskattade utmärkelse. Fler myndigheter och privata samfund borde leta igenom sina kassaskåp efter medaljer att återuppväcka.


Byggmästaren Gustaf Hjalmar Jansson tilldelades medaljen 1942 och bär den korrekt i knapphålet.

Svensk bergsmans hedersmärke har den säregen bäranordning. Den bärs inte i band utan i så kallad dubbellänk eller knapphålskedja vilket var det vanliga sättet att bära medaljer under 1700-talet. I ett litet fåtal medaljer har detta skick bevarats in i våra dagar. Mer om detta i kommande inlägg.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Polisen delar ut Medborgarmedalj i guld

Size1000

Karl Göran Hallqvist mottar Medborgarmedaljen av rikspolischefen. Foto: Polisen.

Polisen har inte bara till uppgift att bekämpa brott och hålla ordning. Enligt en särskild förordning (1988:842) ska polisen dessutom belöna privatpersoner som med särskild rådighet bistår polisen. Som ett led i detta instiftade den nya Polismyndigheten tre nya medaljer 2017. En av dessa, medaljen För rådigt ingripande eller Medborgarmedaljen, är avsedd som belöning för sådan rådighet.

För guldmedalj krävs synnerlig rådighet och utdelning sker endast efter beslut av rikspolischefen. Igår ägde den första utdelningen rum och rikspolischef Anders Thornberg överlämnade medaljen till Karl Göran Hallqvist med följande motivering:

Karl Göran Hallqvist har visat synnerlig rådighet genom att snabbt överta styrningen av en buss i hög hastighet när chauffören svimmat. Bussen, med flera passagerare, färdades på motorvägen när den okontrollerat började åka mot en rastplats. Med stor skicklighet manövrerade Hallqvist bussen och stannade den utan att någon kom till skada. Tack vare sin rådighet räddade Hallqvist flera liv och värdefull egendom i Uppsala den 22 oktober 2017.

Sveriges sju regionpolischefer kan fatta beslut om utdelning av medaljen i silver. Den första utdelningen ägde rum i september i polisregion Väst då fem personer mottog silvermedaljen efter olika typer av ingripanden.

Universitas regia Upsaliensis

Polismyndighetens medalj För rådigt ingripande i guld.

Utdelningen av polisens nya medaljer har fått vänta lite eftersom tillverkningen upphandlats. Under tiden har man sett till att medaljerna För förtjänstfulla insatser och För rådigt ingripande fått bärandetillstånd till militär uniform. De har upptagits i bestämmelserna med förkortningarna PolismGM och PolismMedborgGM.

Som alltid när någon välförtjänt medaljeras för att ha räddat någon annans liv påpekar jag och andra att vi har en mycket förnäm medalj för detta ändamål i Sverige nämligen regeringens belöningsmedalj För berömliga gärningar, instiftad 1832 och avsedd för personer ”som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. 1991 delades den ut för en närmast identisk händelse där en passagerare förhindrade en bussolycka sedan chauffören somnat:

Hõbeankur

Notis i SvD den 17 augusti 1991.

Tyvärr har medaljen inte delats ut sedan 1998. Kriterierna har inte förändrats. Inte heller har polisens uppdrag att belöna enligt förordningen utökats. Exemplet illustrerar hur ansvaret att belöna privatpersoners hjältedåd flyttats utan att något egentlig beslut verkar ha fattats. Myndighetsmedaljer som borde vara ett komplement till regeringsmedaljerna riskerar att ersätta dem.

Denna utveckling kan dock stoppas. Den parlamentariska utredning, som bland annat ska se över ordensväsendet, ska även omfatta regeringens och Polismyndighetens medaljer. En övergripande översyn vore mycket välkommet och skulle resultera i att fler kan få medalj för modiga och rådiga ingripanden.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Hassan Zubier får Georgsmedaljen

Georgemedaljen

Georgemedaljen.

Hassan Zubier som tidigare tilldelats den finska Livräddningsmedaljen av president Sauli Niinistö för sitt modiga ingripande under knivattacken i Åbo i augusti 2017 hedras nu av ytterligare en statschef. Han har nämligen tilldelats brittiska Georgsmedaljen av drottning Elizabeth II för sitt hjältedåd. Zubier, som är född i Storbritannien, var en av fyra mottagare i årets Civilian Gallantry List. I motiveringen anges bland annat att:

Hassan Zubier was aware of the danger to others and to himself, as he knew the attacker was armed when he went to help. But he was determined to assist the victim, despite the attacker returning and attacking him several times.

Georgsmedaljen instiftades 1940 av kung George VI under de pågående bombningarna av London och var främst avsedd för civilister av alla slag som utmärkt sig ”not in the face of the enemy”. Vid samma tillfälle instiftades det högre Georgskorset. Sedan instiftandet har medaljen delats ut uppskattningsvis 2 100 gånger.

Zubier tar emot medaljen vid en ceremoni i höst. På sin Facebook-sida har han skrivit att han tar emot medaljen med stor ödmjukhet. Läs hela motiveringen här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Hans Blix hedrad med Illis quorum av 18:e storleken

Hans Blix

Hans Blix.

Igår fyllde diplomaten Hans Blix 90 år. Detta uppmärksammade regeringen genom att samma dag tilldela honom medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken. Denna utmärkelse, som instiftades av Gustav III 1785 och bärs i en guldkedja om halsen, är den allra finaste som regeringen kan dela ut. Motiveringen löd:

för hans mångåriga, oförtröttliga och världen över uppmärksammade gärning för fred, nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen, både som företrädare för Sverige och för Förenta nationerna och dess institutioner.

Hans Blix är i grunden jurist och gjorde karriär på Utrikesdepartementet. I regeringen Ullsten 1978-79 var han utrikesminister och inledde därefter en karriär inom FN. Han var länge generaldirektör för FN:s atomenergiorgan och fick efter att han frånträtt sin post motta Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band 1998. Därefter blev han chef för FN:s inspektionskommission. I sitt pressmeddelande skriver regeringen: ”Den uppgiften satte honom i ett globalt sökarljus som krävde en osviklig integritet och oväld.” 2004 tilldelade kungen Hans Blix den sällsynta Serafimermedaljen ”för synnerligen förtjänstfull samhällsgagnande gärning”. Samma år utnämndes han till kommendör av franska Hederslegionen.

Illis quorum meruere labores betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Medaljen delas ut i guld i fyra storlekar. Den 18:e storleken är den största och delas ut oerhört sparsamt. Efter 1975 har den, tillsammans med Konungens medalj av 12:e storleken, i praktiken ersatt Serafimerorden som rikets högsta utmärkelse. 1984 likställdes innehavarna av dessa medaljer med serafimerriddarna i hovets placeringslista. Under 2000-talet har medaljen endast delats ut tre gånger. Talmannen Birgitta Dahl mottog den 2003 och diplomaten Jan Eliasson 2016. Andra levande mottagare är centerledaren Olof Johansson och talmannen Thage G. Peterson.

Hans Blix är den förste sedan Jacob Wallenberg d. ä. att motta både denna utmärkelse och Serafimermedaljen.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Finsk livräddningsmedalj till Åbo-hjälte

Livräddningsmedaljen

Finska Livräddningsmedaljen.

Igår välkomnades svenske Hassan Zubier till den finske ambassadörens residens för att som förste utlänning någonsin få ta emot den finska Livräddningsmedaljen. President Sauli Niinistö förlänade honom medaljen för Zubiers rådiga ingripande i Åbo förra året Finlands ambassad skriver:

Hassan Zubier agerade synnerligen modigt då han den 18 augusti 2017 ingrep för att försöka rädda livet på en knivhuggen kvinna trots att gärningsmannen var kvar på plats. Zubier räddade även en annan kvinna genom att leda gärningsmannens uppmärksamhet mot sig själv och hindra dennes framfart. Zubier mottog flera knivhugg och skadades svårt.

Det var Finlands förste president Kaarlo Juho Ståhlberg som instiftade medaljen 1923. Den delas ut för synnerliga modiga och rådiga handlingar, eller för handlingar som utförts med fara för eget liv och som räddat en annan människas liv. Förslag om tilldelning av medaljen bereds av Regionförvaltningsverket där det finns en särskild Livräddningsmedaljnämndens sekreterare. Detta år kom det in 89 nomineringar varav 12 förordades.

IMG_0982-netti

Hassan Zubier. Foto: Finlands ambassad i Sverige.

Livräddningsmedaljen är mycket vacker och visar en hand som håller i en eldslåga.

I Sverige instiftades en motsvarande medalj av Kungl. Maj:t 1805 med inskriptionen Sui memores alios fecere merendo (”Åt dem som genom välgärningar befästat sitt minne hos andra”) som delades ut för behjärtansvärda räddningsbragder. 1832 ändrades inskriptionen till För berömliga gärningar, men i och med att medaljer som förlänades utländska medborgare försågs med den äldre latinska inskriptionen uppstod i praktiken två medaljer; en för svenskar och en för utlänningar. Som huvudregel delades medaljerna ut till de som räddat människoliv, men flera undantag finns t. ex. när medaljen gick till fotbollslandslaget efter VM 1958.

Praxis efter andra världskriget var att den som riskerat sitt eget liv för att rädda en annan människa tilldelades medalj i guld av 5:e storleken. Den som utan att riskera sitt eget liv bistod med hjälpinsatser fick medalj i silver av 8:e storleken. Sedan 1940-talet har För berömliga gärningar delats ut 116 gånger i guld (senast 1998) och 75 gånger i silver (senast 1966). Sui memores har under samma period delats ut 20 gånger i guld (senast 1973) och åtta gånger i silver (senast 1965).

Det vore mycket glädjande om den parlamentariska utredning som ska se över det offentliga belöningssystemet ser till att dessa medaljer börjar delas ut igen. I Finland har vi en god förebild.

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer, Finland

26 får kunglig medalj på nationaldagen

hmks-medaljer-390-262

H. M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus.

Idag på Sveriges nationaldag, eller Gustavsdagen, tillkännages traditionsenligt vilka som förlänats H. M. Konungens medalj för särskilda förtjänster och medaljen Litteris et Artibus framstående konstnärliga insatser. Denna gång är det 26 förtjänta svenskar som kungen valt att belöna. De kommer att få ta emot sina medaljer vid en ceremoni på Drottningholms slott den 12 juni.

Chris_Heister_04

Chris Heister.

För ovanlighetens är det fyra framstående kvinnor som får motta H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band: förre landshövdingen i Stockholms län Chris Heister, Birgitta Johansson-Hedberg som varit VD för Liber, Föreningssparbanken och Lantmännen, rektorn för Stockholms universitet Astrid Söderbergh Widding och rektorn för Uppsala universitet Eva Åkesson.

Samma medalj av 12:e storleken i högblått band tillfaller professorn i arkitekturhistoria Fredric Bedoire, Christina Jutterström som varit chefredaktör för både DN och Expressen samt VD för SVT, Fernando Di Luca som grundat det italienska matvarumärket Zeta, samt professor Karl-Henrik Robèrt för sitt hållbarhetsarbete.

Jerzy_Sarnecki_001

Jerzy Sarnecki.

Bland mottagarna av medaljen av 8:e storleken med Serafimerordens band kan nämnas biskopen Per Eckerdal, kriminologen Jerzy Sarnecki och författaren Fredrik Sjöberg. Samma medalj med högblått band får sångerskan Ann-Louise Hanson, generalsekreteraren för Unicef Sverige Véronique Lönnerblad, samt varuhuskedjan Rustas grundare Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell.

Helen Sjöholm är den enda mottagaren av Litteris et Artibus som hon mottar ”för framstående konstnärliga insatser som sångerska och skådespelerska”.

Se listan med samtliga mottagare och motiveringar här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Försvarsmakten belönar insatser i Mali, Boden och Uganda

medaljer

Försvarsmaktens medaljer. Foto: Försvarsmakten.

Överbefälhavaren har beslutat om utdelning av Försvarsmaktens medaljer till tretton mottagare, varav merparten kommer att överlämnas vid medaljceremonin på Veterandagen den 29 maj.

Fem personer medaljeras för insatser i Mali under 2017. Tre tilldelas medaljen För förtjänstfull insats (Försvarsmaktens förtjänstmedalj) i silver med svärd. Svärdet anger att insatsen skett under strid eller under krigsliknande situationer. Det rör sig om en som ”under pågående strid bistått civila att sätta sig i säkerhet”, en som ”snabbt och rådigt genomfört livräddande åtgärder på liberiansk kollega samt bekämpat och begränsat en eldsvåda under pågående beskjutning”, samt en för ”sitt förtjänstfulla ledarskap vid svåra förhållanden”. Ytterligare en som bidragit till att rädda liv och materiel vid en brand på ett fältsjukhus tilldelas medaljen utan svärd, och en annan tilldelas medaljen För sårade i strid.

Försvarsmaktens_förtjänstmedalj_i_silver_med_svärd

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd.

I mars 2017 ägde en bandvagnsolycka rum i Boden som krävde en soldats liv. Denne tilldelas nu medaljen För förtjänstfull insats i guld (postumt) för dödsfall i tjänsten. Två personer som ”med stort personligt mod samt med fara för eget liv kämpat i det iskalla vattnet under trettio minuter i den gemensamma ansträngningen att försöka rädda liv” tilldelas samma medalj. Tre andra som också kämpat i vattnet samt en som ”med stor sinnesnärvaro tagit ett ledande ansvar” tilldelas medaljen i silver.

Slutligen tillfaller För förtjänstfull insats i silver en person för ”stort personligt mod, med fara för eget liv samt för mycket förtjänstfull insats under svåra förhållanden” 2012 i Uganda.

Det är bra att Försvarsmakten inte dröjt med att belöna dessa viktiga insatser!

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer, Krigsdekorationer

Morsdagmedaljer

SVR-M-I-kr

Medalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden.

Igår var det Mors dag i Finland vilket firades med den nationella morsdagsfesten i Helsingfors anordnad av Mannerheims barnskyddsförbund i samarbete Social- och hälsovårdsministeriet. En av höjdpunkterna var när 30 mödrar fick ta emot en medalj av president Sauli Niinistö under en ceremoni i Ständerhuset.

Morsdagsmedaljerna som de kallas är inte en särskild medalj utan medaljen av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden som vid detta tillfälle delas ut till särskilt förtjänta mödrar. Om medaljen kan man läsa på ministeriets hemsida att den:

tilldelas för meriter som en exemplarisk fostrare av barn och ungdomar och främjare av familjeliv och föräldraskap samt i en vidare betydelse för verksamhet som på ett solidariskt sätt tryggat omsorg om andra. Även andra allmännare meriter kan beaktas vid sidan av föräldraskapet.

Medaljkandidaten ska ha fyllt 40 år. Syftet är att de som får morsdagsmedaljen representerar så många olika grupper som möjligt, till exempel förvärvsarbetande mammor, ensamförsörjare, lantbrukarhustrur osv. samt olika minoritetsgrupper, såsom romer och samer.

Traditionen att hedra Finlands mödrar går tillbaka till fortsättningskriget. På Mors dag 1942 beslutade fältmarskalk Gustaf Mannerheim att tilldela Finlands alla mödrar Frihetskorset. Det lämnades över till riksdagens talman med hela riksdagen närvarande och hängdes sedan upp i rikssalen. Den av Mannerheim utfärdade dagordern sattes även den upp i Riksdagen samt i alla kyrkor i landet. I den tackade marskalken alla mödrar för deras uppoffringar under kriget, och särskilt de som förlorat en käresta.

Efter kriget blev det aktuellt att belöna de individuella mödrar som ensamma skött om stora familjer under kriget. Antalet barn var inledningsvis en faktor som vägdes in, inte olikt svenska Patriotiska Sällskapets silverkors. Snart blev det tradition att dessa medaljer skulle lämnas över på Mors dag och kriterierna anpassades efterhand.

KOMPLETTERING

Antti Matikkala har vänligt bistått med rättelse och kompletterande information:

Traditionen att hedra Finlands mödrar med utmärkelsetecken av Finlands Vita Ros’ orden började år 1946. Först förlänade man Finlands Vita Ros’ tecken (24 juni 1946), medalj av I klass med guldkors (6 december 1946) eller medalj av I klass (6 december 1947). Sedan blev det kutym att medaljer av I klass med guldkors förlänades till mödrar på självständighetsdagen, men överlämnades först på morsdagen följande år. Först år 1992 förlänades dessa på morsdagen.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

För mod och rådighet till sjöss i farofull tid

Mod och rådighet - kopia

Medaljen För mod och rådighet till sjöss i farofull tid.

För mod och rådighet är det föreslagna namnet på den medalj för berömvärda internationella insatser som riksdagen uppmanat regeringen att införa. För den som är bevandrad i svensk medaljhistoria klingar det bekant, det har nämligen funnits en regeringsmedalj med ett snarlikt namn. Den sällsynta För mod och rådighet till sjöss i farofull tid.

I maj 1940 hade andra världskriget ännu inte pågått ett helt år. Ändå hade 49 svenska handelsfartyg hunnit gå förlorade och med dem 321 sjömän. Sjömännens viktiga och riskfyllda arbete var viktigt för Sverige. Därför vände sig Sveriges allmänna sjöfartsförening till regeringen med ett förslag om en särskild medalj till förtjänta sjömän. ”Hjältemod och pliktuppfyllelse karaktäriserar sjömannens gärning av idag” anförde föreningen.

Man hade flera gånger haft fall där en medalj som erkännande för mod till sjöss hade varit lämpligt, men där den befintliga medaljen För berömliga gärningar inte varit aktuell. Praxis krävde att man räddat en människa i omedelbar livsfara. Sjömännens situation krävde en medalj med mer anpassningsbara kriterier. Medaljen föreslogs även kunna delas ut till förolyckade sjömäns mödrar och änkor. För ovanlighetens skull förordade Handelsdepartementet idén och i augusti 1940 gav Kungl. Maj:t år Riksheraldikerämbetet att utforma medaljen.

Allan Widman

Riksheraldikerämbetets förslag.

Ämbetets förslag var en traditionell kunglig medalj med Gustaf V:s porträtt med samma band som övriga regeringsmedaljer; blått med gula ränder. För att utmärka medaljens särart dekorerade man bandet med ett guldankare och en bård i den nedre kanten i form av ett guldrep. På frånsidan syntes inskriptionen inom en tross istället för den traditionella kransen och ett band på vilket mottagarens namn och årtalet skulle graveras.

Mod och rådighet 2

Erik Lindbergs frånsida.

Myntverkets gravör, professorn vid Konstakademien Erik Lindberg (mest känd för att ha utfört Nobelmedaljerna), såg skissen i tidningen och tyckte både att den var ”tämligen tafatt som komposition”. Han såg till att Myntverket fick förslaget på remiss och skickade in fyra motförslag. Själv ville han att frånsidan skulle prydas av ett figurativt motiv: en viking vid rodret på ett drakskepp under blixtrande moln, men det ansågs vara ett för radikalt avsteg från traditionen. Lindberg fick igenom några av sina synpukter nämligen att inskriptionen skulle löpa längs medaljens kant. Han bytte också hållarens ornament från ett rep till våglinjer.

Ordens- och medaljexperten Karl Löfström kritiserade bandet som han tyckte skulle skilja sig från de andra regeringsmedaljerna. Han föreslog tapperhetsmedaljernas gul-blå band, dock utan att få gehör för sina synpunkter.

Medaljen För mod och rådighet till sjöss i farofull tid fastställdes av Kungl. Maj:t den 10 januari 1941. Beslutet löd:

Kungl. Maj:t finner gott instifta ett utmärkelsetecken i form av medalj i guld av femte storleken att utdelas som belöning åt sjömän, vilka – utan att sådana särskilda förhållanden förelegat, som enligt hittills tillämpad praxis motiverar tilldelande av medaljen »För berömliga gärningar» – genom ådagalagt synnerligt mod i allmänhet i sin tjänsteutövning eller eljest genom hedrande pliktuppfyllelse under särskilt riskfyllda omständigheter eller genom någon behjärtad och rådig handling verksamt bidragit till räddande av svenskt fartyg och last samt därigenom i framträdande grad gjort sig förtjänta om allmänna intressen.

Kriterierna lämnades avsiktligt vaga för omfatta så många typer av bragder som möjligt. Ändå delades endast sexton medaljer ut vid åtta tillfällen från juni 1941 till februari 1945. Samtliga mottagare tillhörde modiga och rådiga sjömän och befäl inom handelsflottan. Tom Bergroth och Torbjörn Dalnäs har gjort en sammanställning av dem och deras bragder som kan läsas här. Den nya medaljen ersatte inte För berömliga gärningar som fortsattes att delas ut jämte medaljen Sui memores alios fecere merendo till utlänningar för motsvarande gärningar.

Trots att inget i bestämmelserna, annat än namnet ”i farofylld tid”, angav att medaljen endast skulle delas ut i krigstid blev medaljen i praktiken vilande efter krigsslutet. För mod och rådighet till sjöss i farofull tid var en av de medaljer vars utseende fastställdes vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1951. Medan de andra medaljerna fick ett delvis nytt utseende behölls Lindbergs modell. På 60-talet utreddes huruvida medaljen skulle utdelas även i fredstid vilket dock inte ledde till något resultat.

4 kommentarer

Under Belöningsmedaljer