Kategoriarkiv: Belöningsmedaljer

Hassan Zubier får Georgsmedaljen

Georgemedaljen

Georgemedaljen.

Hassan Zubier som tidigare tilldelats den finska Livräddningsmedaljen av president Sauli Niinistö för sitt modiga ingripande under knivattacken i Åbo i augusti 2017 hedras nu av ytterligare en statschef. Han har nämligen tilldelats brittiska Georgsmedaljen av drottning Elizabeth II för sitt hjältedåd. Zubier, som är född i Storbritannien, var en av fyra mottagare i årets Civilian Gallantry List. I motiveringen anges bland annat att:

Hassan Zubier was aware of the danger to others and to himself, as he knew the attacker was armed when he went to help. But he was determined to assist the victim, despite the attacker returning and attacking him several times.

Georgsmedaljen instiftades 1940 av kung George VI under de pågående bombningarna av London och var främst avsedd för civilister av alla slag som utmärkt sig ”not in the face of the enemy”. Vid samma tillfälle instiftades det högre Georgskorset. Sedan instiftandet har medaljen delats ut uppskattningsvis 2 100 gånger.

Zubier tar emot medaljen vid en ceremoni i höst. På sin Facebook-sida har han skrivit att han tar emot medaljen med stor ödmjukhet. Läs hela motiveringen här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Hans Blix hedrad med Illis quorum av 18:e storleken

Hans Blix

Hans Blix.

Igår fyllde diplomaten Hans Blix 90 år. Detta uppmärksammade regeringen genom att samma dag tilldela honom medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken. Denna utmärkelse, som instiftades av Gustav III 1785 och bärs i en guldkedja om halsen, är den allra finaste som regeringen kan dela ut. Motiveringen löd:

för hans mångåriga, oförtröttliga och världen över uppmärksammade gärning för fred, nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen, både som företrädare för Sverige och för Förenta nationerna och dess institutioner.

Hans Blix är i grunden jurist och gjorde karriär på Utrikesdepartementet. I regeringen Ullsten 1978-79 var han utrikesminister och inledde därefter en karriär inom FN. Han var länge generaldirektör för FN:s atomenergiorgan och fick efter att han frånträtt sin post motta Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band 1998. Därefter blev han chef för FN:s inspektionskommission. I sitt pressmeddelande skriver regeringen: ”Den uppgiften satte honom i ett globalt sökarljus som krävde en osviklig integritet och oväld.” 2004 tilldelade kungen Hans Blix den sällsynta Serafimermedaljen ”för synnerligen förtjänstfull samhällsgagnande gärning”. Samma år utnämndes han till kommendör av franska Hederslegionen.

Illis quorum meruere labores betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Medaljen delas ut i guld i fyra storlekar. Den 18:e storleken är den största och delas ut oerhört sparsamt. Efter 1975 har den, tillsammans med Konungens medalj av 12:e storleken, i praktiken ersatt Serafimerorden som rikets högsta utmärkelse. 1984 likställdes innehavarna av dessa medaljer med serafimerriddarna i hovets placeringslista. Under 2000-talet har medaljen endast delats ut tre gånger. Talmannen Birgitta Dahl mottog den 2003 och diplomaten Jan Eliasson 2016. Andra levande mottagare är centerledaren Olof Johansson och talmannen Thage G. Peterson.

Hans Blix är den förste sedan Jacob Wallenberg d. ä. att motta både denna utmärkelse och Serafimermedaljen.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Finsk livräddningsmedalj till Åbo-hjälte

Livräddningsmedaljen

Finska Livräddningsmedaljen.

Igår välkomnades svenske Hassan Zubier till den finske ambassadörens residens för att som förste utlänning någonsin få ta emot den finska Livräddningsmedaljen. President Sauli Niinistö förlänade honom medaljen för Zubiers rådiga ingripande i Åbo förra året Finlands ambassad skriver:

Hassan Zubier agerade synnerligen modigt då han den 18 augusti 2017 ingrep för att försöka rädda livet på en knivhuggen kvinna trots att gärningsmannen var kvar på plats. Zubier räddade även en annan kvinna genom att leda gärningsmannens uppmärksamhet mot sig själv och hindra dennes framfart. Zubier mottog flera knivhugg och skadades svårt.

Det var Finlands förste president Kaarlo Juho Ståhlberg som instiftade medaljen 1923. Den delas ut för synnerliga modiga och rådiga handlingar, eller för handlingar som utförts med fara för eget liv och som räddat en annan människas liv. Förslag om tilldelning av medaljen bereds av Regionförvaltningsverket där det finns en särskild Livräddningsmedaljnämndens sekreterare. Detta år kom det in 89 nomineringar varav 12 förordades.

IMG_0982-netti

Hassan Zubier. Foto: Finlands ambassad i Sverige.

Livräddningsmedaljen är mycket vacker och visar en hand som håller i en eldslåga.

I Sverige instiftades en motsvarande medalj av Kungl. Maj:t 1805 med inskriptionen Sui memores alios fecere merendo (”Åt dem som genom välgärningar befästat sitt minne hos andra”) som delades ut för behjärtansvärda räddningsbragder. 1832 ändrades inskriptionen till För berömliga gärningar, men i och med att medaljer som förlänades utländska medborgare försågs med den äldre latinska inskriptionen uppstod i praktiken två medaljer; en för svenskar och en för utlänningar. Som huvudregel delades medaljerna ut till de som räddat människoliv, men flera undantag finns t. ex. när medaljen gick till fotbollslandslaget efter VM 1958.

Praxis efter andra världskriget var att den som riskerat sitt eget liv för att rädda en annan människa tilldelades medalj i guld av 5:e storleken. Den som utan att riskera sitt eget liv bistod med hjälpinsatser fick medalj i silver av 8:e storleken. Sedan 1940-talet har För berömliga gärningar delats ut 116 gånger i guld (senast 1998) och 75 gånger i silver (senast 1966). Sui memores har under samma period delats ut 20 gånger i guld (senast 1973) och åtta gånger i silver (senast 1965).

Det vore mycket glädjande om den parlamentariska utredning som ska se över det offentliga belöningssystemet ser till att dessa medaljer börjar delas ut igen. I Finland har vi en god förebild.

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer, Finland

26 får kunglig medalj på nationaldagen

hmks-medaljer-390-262

H. M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus.

Idag på Sveriges nationaldag, eller Gustavsdagen, tillkännages traditionsenligt vilka som förlänats H. M. Konungens medalj för särskilda förtjänster och medaljen Litteris et Artibus framstående konstnärliga insatser. Denna gång är det 26 förtjänta svenskar som kungen valt att belöna. De kommer att få ta emot sina medaljer vid en ceremoni på Drottningholms slott den 12 juni.

Chris_Heister_04

Chris Heister.

För ovanlighetens är det fyra framstående kvinnor som får motta H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band: förre landshövdingen i Stockholms län Chris Heister, Birgitta Johansson-Hedberg som varit VD för Liber, Föreningssparbanken och Lantmännen, rektorn för Stockholms universitet Astrid Söderbergh Widding och rektorn för Uppsala universitet Eva Åkesson.

Samma medalj av 12:e storleken i högblått band tillfaller professorn i arkitekturhistoria Fredric Bedoire, Christina Jutterström som varit chefredaktör för både DN och Expressen samt VD för SVT, Fernando Di Luca som grundat det italienska matvarumärket Zeta, samt professor Karl-Henrik Robèrt för sitt hållbarhetsarbete.

Jerzy_Sarnecki_001

Jerzy Sarnecki.

Bland mottagarna av medaljen av 8:e storleken med Serafimerordens band kan nämnas biskopen Per Eckerdal, kriminologen Jerzy Sarnecki och författaren Fredrik Sjöberg. Samma medalj med högblått band får sångerskan Ann-Louise Hanson, generalsekreteraren för Unicef Sverige Véronique Lönnerblad, samt varuhuskedjan Rustas grundare Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell.

Helen Sjöholm är den enda mottagaren av Litteris et Artibus som hon mottar ”för framstående konstnärliga insatser som sångerska och skådespelerska”.

Se listan med samtliga mottagare och motiveringar här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Försvarsmakten belönar insatser i Mali, Boden och Uganda

medaljer

Försvarsmaktens medaljer. Foto: Försvarsmakten.

Överbefälhavaren har beslutat om utdelning av Försvarsmaktens medaljer till tretton mottagare, varav merparten kommer att överlämnas vid medaljceremonin på Veterandagen den 29 maj.

Fem personer medaljeras för insatser i Mali under 2017. Tre tilldelas medaljen För förtjänstfull insats (Försvarsmaktens förtjänstmedalj) i silver med svärd. Svärdet anger att insatsen skett under strid eller under krigsliknande situationer. Det rör sig om en som ”under pågående strid bistått civila att sätta sig i säkerhet”, en som ”snabbt och rådigt genomfört livräddande åtgärder på liberiansk kollega samt bekämpat och begränsat en eldsvåda under pågående beskjutning”, samt en för ”sitt förtjänstfulla ledarskap vid svåra förhållanden”. Ytterligare en som bidragit till att rädda liv och materiel vid en brand på ett fältsjukhus tilldelas medaljen utan svärd, och en annan tilldelas medaljen För sårade i strid.

Försvarsmaktens_förtjänstmedalj_i_silver_med_svärd

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd.

I mars 2017 ägde en bandvagnsolycka rum i Boden som krävde en soldats liv. Denne tilldelas nu medaljen För förtjänstfull insats i guld (postumt) för dödsfall i tjänsten. Två personer som ”med stort personligt mod samt med fara för eget liv kämpat i det iskalla vattnet under trettio minuter i den gemensamma ansträngningen att försöka rädda liv” tilldelas samma medalj. Tre andra som också kämpat i vattnet samt en som ”med stor sinnesnärvaro tagit ett ledande ansvar” tilldelas medaljen i silver.

Slutligen tillfaller För förtjänstfull insats i silver en person för ”stort personligt mod, med fara för eget liv samt för mycket förtjänstfull insats under svåra förhållanden” 2012 i Uganda.

Det är bra att Försvarsmakten inte dröjt med att belöna dessa viktiga insatser!

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer, Krigsdekorationer

Morsdagmedaljer

SVR-M-I-kr

Medalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden.

Igår var det Mors dag i Finland vilket firades med den nationella morsdagsfesten i Helsingfors anordnad av Mannerheims barnskyddsförbund i samarbete Social- och hälsovårdsministeriet. En av höjdpunkterna var när 30 mödrar fick ta emot en medalj av president Sauli Niinistö under en ceremoni i Ständerhuset.

Morsdagsmedaljerna som de kallas är inte en särskild medalj utan medaljen av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden som vid detta tillfälle delas ut till särskilt förtjänta mödrar. Om medaljen kan man läsa på ministeriets hemsida att den:

tilldelas för meriter som en exemplarisk fostrare av barn och ungdomar och främjare av familjeliv och föräldraskap samt i en vidare betydelse för verksamhet som på ett solidariskt sätt tryggat omsorg om andra. Även andra allmännare meriter kan beaktas vid sidan av föräldraskapet.

Medaljkandidaten ska ha fyllt 40 år. Syftet är att de som får morsdagsmedaljen representerar så många olika grupper som möjligt, till exempel förvärvsarbetande mammor, ensamförsörjare, lantbrukarhustrur osv. samt olika minoritetsgrupper, såsom romer och samer.

Traditionen att hedra Finlands mödrar går tillbaka till fortsättningskriget. På Mors dag 1942 beslutade fältmarskalk Gustaf Mannerheim att tilldela Finlands alla mödrar Frihetskorset. Det lämnades över till riksdagens talman med hela riksdagen närvarande och hängdes sedan upp i rikssalen. Den av Mannerheim utfärdade dagordern sattes även den upp i Riksdagen samt i alla kyrkor i landet. I den tackade marskalken alla mödrar för deras uppoffringar under kriget, och särskilt de som förlorat en käresta.

Efter kriget blev det aktuellt att belöna de individuella mödrar som ensamma skött om stora familjer under kriget. Antalet barn var inledningsvis en faktor som vägdes in, inte olikt svenska Patriotiska Sällskapets silverkors. Snart blev det tradition att dessa medaljer skulle lämnas över på Mors dag och kriterierna anpassades efterhand.

KOMPLETTERING

Antti Matikkala har vänligt bistått med rättelse och kompletterande information:

Traditionen att hedra Finlands mödrar med utmärkelsetecken av Finlands Vita Ros’ orden började år 1946. Först förlänade man Finlands Vita Ros’ tecken (24 juni 1946), medalj av I klass med guldkors (6 december 1946) eller medalj av I klass (6 december 1947). Sedan blev det kutym att medaljer av I klass med guldkors förlänades till mödrar på självständighetsdagen, men överlämnades först på morsdagen följande år. Först år 1992 förlänades dessa på morsdagen.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

För mod och rådighet till sjöss i farofull tid

Mod och rådighet - kopia

Medaljen För mod och rådighet till sjöss i farofull tid.

För mod och rådighet är det föreslagna namnet på den medalj för berömvärda internationella insatser som riksdagen uppmanat regeringen att införa. För den som är bevandrad i svensk medaljhistoria klingar det bekant, det har nämligen funnits en regeringsmedalj med ett snarlikt namn. Den sällsynta För mod och rådighet till sjöss i farofull tid.

I maj 1940 hade andra världskriget ännu inte pågått ett helt år. Ändå hade 49 svenska handelsfartyg hunnit gå förlorade och med dem 321 sjömän. Sjömännens viktiga och riskfyllda arbete var viktigt för Sverige. Därför vände sig Sveriges allmänna sjöfartsförening till regeringen med ett förslag om en särskild medalj till förtjänta sjömän. ”Hjältemod och pliktuppfyllelse karaktäriserar sjömannens gärning av idag” anförde föreningen.

Man hade flera gånger haft fall där en medalj som erkännande för mod till sjöss hade varit lämpligt, men där den befintliga medaljen För berömliga gärningar inte varit aktuell. Praxis krävde att man räddat en människa i omedelbar livsfara. Sjömännens situation krävde en medalj med mer anpassningsbara kriterier. Medaljen föreslogs även kunna delas ut till förolyckade sjömäns mödrar och änkor. För ovanlighetens skull förordade Handelsdepartementet idén och i augusti 1940 gav Kungl. Maj:t år Riksheraldikerämbetet att utforma medaljen.

Allan Widman

Riksheraldikerämbetets förslag.

Ämbetets förslag var en traditionell kunglig medalj med Gustaf V:s porträtt med samma band som övriga regeringsmedaljer; blått med gula ränder. För att utmärka medaljens särart dekorerade man bandet med ett guldankare och en bård i den nedre kanten i form av ett guldrep. På frånsidan syntes inskriptionen inom en tross istället för den traditionella kransen och ett band på vilket mottagarens namn och årtalet skulle graveras.

Mod och rådighet 2

Erik Lindbergs frånsida.

Myntverkets gravör, professorn vid Konstakademien Erik Lindberg (mest känd för att ha utfört Nobelmedaljerna), såg skissen i tidningen och tyckte både att den var ”tämligen tafatt som komposition”. Han såg till att Myntverket fick förslaget på remiss och skickade in fyra motförslag. Själv ville han att frånsidan skulle prydas av ett figurativt motiv: en viking vid rodret på ett drakskepp under blixtrande moln, men det ansågs vara ett för radikalt avsteg från traditionen. Lindberg fick igenom några av sina synpukter nämligen att inskriptionen skulle löpa längs medaljens kant. Han bytte också hållarens ornament från ett rep till våglinjer.

Ordens- och medaljexperten Karl Löfström kritiserade bandet som han tyckte skulle skilja sig från de andra regeringsmedaljerna. Han föreslog tapperhetsmedaljernas gul-blå band, dock utan att få gehör för sina synpunkter.

Medaljen För mod och rådighet till sjöss i farofull tid fastställdes av Kungl. Maj:t den 10 januari 1941. Beslutet löd:

Kungl. Maj:t finner gott instifta ett utmärkelsetecken i form av medalj i guld av femte storleken att utdelas som belöning åt sjömän, vilka – utan att sådana särskilda förhållanden förelegat, som enligt hittills tillämpad praxis motiverar tilldelande av medaljen »För berömliga gärningar» – genom ådagalagt synnerligt mod i allmänhet i sin tjänsteutövning eller eljest genom hedrande pliktuppfyllelse under särskilt riskfyllda omständigheter eller genom någon behjärtad och rådig handling verksamt bidragit till räddande av svenskt fartyg och last samt därigenom i framträdande grad gjort sig förtjänta om allmänna intressen.

Kriterierna lämnades avsiktligt vaga för omfatta så många typer av bragder som möjligt. Ändå delades endast sexton medaljer ut vid åtta tillfällen från juni 1941 till februari 1945. Samtliga mottagare tillhörde modiga och rådiga sjömän och befäl inom handelsflottan. Tom Bergroth och Torbjörn Dalnäs har gjort en sammanställning av dem och deras bragder som kan läsas här. Den nya medaljen ersatte inte För berömliga gärningar som fortsattes att delas ut jämte medaljen Sui memores alios fecere merendo till utlänningar för motsvarande gärningar.

Trots att inget i bestämmelserna, annat än namnet ”i farofylld tid”, angav att medaljen endast skulle delas ut i krigstid blev medaljen i praktiken vilande efter krigsslutet. För mod och rådighet till sjöss i farofull tid var en av de medaljer vars utseende fastställdes vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1951. Medan de andra medaljerna fick ett delvis nytt utseende behölls Lindbergs modell. På 60-talet utreddes huruvida medaljen skulle utdelas även i fredstid vilket dock inte ledde till något resultat.

4 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Riksdagen föreslår medalj för internationella insatser

Allan Widman

Allan Widman visar upp 2010 års medaljförslag i debatten.

Allan Widman stod i riksdagens kammare den 21 mars med en skiss på en officiell medalj avsedd för svenskar som utmärkt sig i internationell tjänst. En sådan medalj har planerats sedan 2010 utan att regeringen fattat beslut. Nu kunde Widman berätta att ett enigt försvarsutskott vill föreslå att regeringen kommer till skott. Han anförde bland annat:

Det är inget mindre än vad jag menar att vi är skyldiga de veteraner – både militära och civila – som än i dag gör hjältemodiga insatser på svenska statens uppdrag, långt borta från sina hem och ofta under mycket riskabla omständigheter.

Jag hoppas, fru talman, att jag ska vara närvarande i politiken den dag då ett antal i mitt tycke viktiga personer kan komma att tilldelas denna medalj. Om jag börjar på den militära sidan hade jag gärna sett att översten av första graden Ulf Henricsson, chef för BA01, hade fått den. På den civila sidan anser jag att det finns flera värdiga företrädare, till exempel Zaida Catalán och Anders Kompass, som har gjort hjältemodiga insatser på det civila området.

Dagen därpå beslutade riksdagen att anta utskottets förslag och ett tillkännagivande skickades till regeringen med en uppmaning att nu införa medaljen.

Redan 1994 hade regeringen Bildt planer på en medalj till svenskar som har gjort berömvärda insatser vid internationella fredsbevarande eller humanitära uppdrag. Ett förslag, medaljen Mod och vilja, togs fram av Statens försvarshistoriska museer (SFHM) men det skrinlades efter valet av regeringen Carlsson. Försvarsmakten fick istället instifta egna belöningsmedaljer.

2008 föreslog Veteransoldatutredningen återigen att en medalj skulle införas och 2010 tillkännagav regeringen Reinfeldt att man ämnade följa utredningens rekommendation. Ännu än gång fick SFHM ta fram ett förslag. Denna gång som en fortsättning på Gustav III:s tapperhetsmedaljer från 1789. Dessutom föreslogs en särskild medaljberedning inom Regeringskansliet. Förslaget fick stöd bland annat av Försvarsmakten men ledde ändå inte till beslut.

Nu återstår att se vad regeringen vidtar för åtgärder efter riksdagens beslut.

2 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Oscar II:s franska räddningsmedalj

Oscar_II_of_Sweden_painted_by_Oscar_Björck_in_1893

Oscar II målad av Oscar Björck 1893.

På så gott som alla porträtt och fotografier av Oscar II i uniform kan man se en liten guldmedalj med de franska färgerna. Den är inte en av de utmärkelser vi vanligen ser på svenska kungligheter. Faktum är att det inte är en medalj kungen erhållit på grund av sin ställning, utan som belöning för en modig gärning. Det rör sig nämligen om den franska livräddningsmedaljen.

Historien om hur Oscar gjorde sig förtjänt av medaljen finns i flera olika versioner. Som alltid när det kommer till kungligheter får man se upp för överdrifter och skrönor. I det här fallet skiljer sig de olika versionerna inte så mycket från den som återgavs i en fransk tidning kort efter händelsen 1862 och som senare refererades i svenska tidningar:

Det var den 23 mars då en vagn med tre passagerare färdades på landsvägen från Ventimiglia i Italien mot Nice i södra Frankrike. På väg upp för berget Mont Gros sluttning brast tömmen, varpå hästen skenade och kusken slängdes av. Vagnen störtade ned i ett tre meter djupt dike där den förskräckta hästen började sparka vilt omkring sig. Då störtade en främmande herre fram och ryckte åt sig tyglarna, lugnade hästen och hjälpte sedan passagerarna, en mor och två barn, att sätta sig i säkerhet. Mannen försvann sedan lika snabbt som han kommit.

Médaille_d_honneur_pour_acte_de_courage_et_de_dévouement

Franska räddningsmedaljen i guld.

En tidning i Nice kunde kort därefter avslöja att hjälten inte var någon mindre än prins Oscar av Sverige som befunnit sig på resa i området. Tidningen skrev att han borde tilldelas medalj för sitt ingripande, vilket skedde senare samma år. Prinsen utnämndes dessutom till hederspresident i den franska livräddarföreningen Société des Sauveteurs de France.

Medaljen ifråga var Médaille d’honneur pour actes de Dévouement et faits de Sauvetage, ‘hedersmedaljen för hängivna handlingar och räddningsgärningar’, vanligtvis endast kallad Médaille de Sauvetage, ‘räddningsmedaljen’. Den instiftades av Ludvig XVIII 1820, först som en icke-bärbar räddningsmedalj i guld och silver främst avsedd för sjömän, men av Ludvig Filip I försedd med trikolorens band år 1831. Prins Oscar blev alltså en av de allra första att får bära denna medalj.

Det påstås ofta att Oscar II ansåg att medaljen var den enda han verkligen förtjänat. Om han verkligen tyckt och sagt så är svårt att veta. Däremot är det mycket tydligt att han värdesatte medaljen högt. Det framgår dels av att han alltid bar den tillsammans med sina ordnar, och när han bar fler brösttecken fick räddningsmedaljen oftast hedersplatsen närmas hjärtat.

GM_18188_4

Oscar II:s bouton.

På en bouton (ordensknapp) som tillhört Oscar II finns de fem svenska ordnarnas band och den franska livräddningsmedaljen. Denna bar kungen för att i informella sammanhang visa delar sitt ordensinnehav. Rent protokollärt borde medaljen hamnat långt ner i rangordning efter kungens olika utländska ordnar, men har här hamnat bredvid Serafimerorden.

Anders Zorn-727878

Porträtt målat av Anders Zorn.

Det finns dessutom ett porträtt målat av Anders Zorn där kungen sitter i en länsstol iklädd frack och endast Serafimerordens axelband. På frackens vänstra sida som är vänd bortåt skymtar man räddningsmedaljens blå-vit-röda band. Bakgrunden till målningen har ofta skildrats som en dragkamp mellan kungen som ville porträtteras med uniform och ordnar och Zorn som föredrog att måla kungen i en enklare klädsel. Att kungen bar endast denna medalj har ofta beskrivits som ett estetiskt val av Zorn, exempelvis i filmen Zorn från 1994, men för den som känner till kungens förhållande till sin räddningsmedalj är det självklart vem som tog beslutet.

Medaljen ingår idag i kung Carl Gustafs privata samling.

6 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

På auktion: bägare med tapperhetsmedalj

Supkalk 2

Medaljbägaren.

Linköpings Mynt & Antikhandel har en ståtlig pjäs ute till försäljning på Tradera – en bägare med medaljen För tapperhet till sjöss i silver infogad i foten (!). Vem som infogat medaljen i ”supkalken” och när vet jag inte, men det rör sig om en mycket gammal och prestigefull utmärkelse.

Gustav III instiftade medaljen 1789 ”till Heder och Uppmuntran” för underofficerare och sjömän i arméns flotta som utmärkt sig under det pågående kriget mot Ryssland. För arméns soldater fanns motsvarande För tapperhet i fält. Dessa medaljer var de första som var ämnade för och i högre utsträckning utdelades till ”vanligt folk”. Flera tusen kom att delas ut under de kommande krigsåren.

1791 bestämde kungen att medaljerna skulle återbördas efter mottagaren död så att de kunde delas ut igen. Under krigsåren rådde närmast konstant medaljbrist. Denna bestämmelse var i kraft ända till 1982 då en slutligen upphävde. Det var dock inte ovanligt att den belönades familj sa att den var förkommen och betalade en liten avgift för att kunna behålla medaljen.

Supkalk 1

För tapperhet till siös.

Gustav III:s porträtt pryder medaljens åtsida, och frånsidan av en lagerkrans belagd med sex antika båtstävar med ramm (en romersk skeppskrona). Detta utseende hade medaljen fram till 1806 då Gustav IV Adolf bytte ut sin fars bild mot sitt eget monogram.

Den siste att tilldelad För tapperhet till sjöss var löjtnanten, sedermera amiralen Gustaf Dyrssen, 1885. I teorin finns medaljen fortfarande kvar och kan delas ut igen om Sverige skulle hamna i krig.

Auktionen på Tradera finns här.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer