En storslagen samling föremål har i dagarna gått under klubban på Stockholms Auktionshus. Det rör sig om kvarlåtenskapen av den svenske sjöofficeren och upptäcktsresanden Louis Palander (1842–1920), adlad Palander af Vega, mest känd som befälhavare på S/S Vega under Adolf Erik Nordenskiölds nästan två år långa expedition genom nordostpassagen 1878–79. Ett av sin tids mest uppmärksammade och hyllade forskningsresor
Bland föremålen finns brev, fotografier och loggböcker från Palanders resor, samt många ordentecken och medaljer som han fick ta emot för sina upptäckter.
Louis Palander och hans resor
Louis Palander föddes 1842 i Karlskrona. Han kom från en sjöofficerssläkt och blev kadett i flottan redan vid 14 års ålder. 1868 deltog han för första gången i en av Adolf Erik Nordenskiölds expeditioner som sekond på ångaren Sofia under dess resa till Spetsbergen. 1872–73 gjorde han en ny resa med Nordenskiöld till Spetsbergen, denna gång som befälhavare på ångaren Polhem. Expeditionen blev en stor framgång och vid hemkomsten 1874 utnämndes Palander till riddare av både Vasaorden och italienska Kronorden.
1878 blev det dags för Nordenskiölds största expedition. Han skulle resa genom nordostpassagen på skeppet Vega. Det var ett mycket stort och uppmärksammat företag. Huvudfinansiär var kung Oscar II tillsammans med affärsmännen Oscar Dickson och Aleksandr Sibirjakov. Palander utsågs till fartygets befälhavare och fick ett stort ansvar för resans planering och genomförande. Den 22 juni 1878 avseglade Vega från Karlskrona och påbörjade sin resa norrut längs med den norska kusten. Ombord fanns ett antal vetenskapsmän och en besättning om 21 man.
Färden genom ishavet blev både lång och mödosam. Vega frös fast och kunde inte röra sig på tio månader. Detta möjliggjorde dock vetenskapliga undersökningar. När Vega äntligen nådde Berings sund i juli 1879 var både passagerare och besättning välbehållna. Via telegram från Yokohama i Japan fick världen veta expeditionen blivit lyckad och återstoden av resan blev ett enda långt segertåg som kröntes med ankomsten till Stockholm den 24 april 1880.
Oscar II hade förberett ett antal förnäma utmärkelser till de hemvändande hjältarna. Redan den 27 januari 1880 hade han utnämnt Nordenskiöld till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden och Palander till riddare av samma orden. Kungen beslutade att ordenstecknen skulle förlänas med briljanter, en både förnäm och dyrbar utmärkelse. Dessa tecken blev mottagarnas egendom och skulle bäras även om de erhöll en högre ordensgrad. Hov- och ordensjuveleraren Christian Hammer fick i uppdrag att färdigställa de briljanterade tecknen i tid till Vegas ankomst.
När Vega kom till Stockholm den 24 april överlämnades inte bara ordnar. Nordenskiöld upphöjdes till friherre och både Dickson och Palander adlades, den sistnämnde med det passande namnet Palander af Vega. Adlandet hade vid denna tid blivit mycket sällsynt och förläningen av både adelskap och briljanterade ordnar visar vilken oerhörd sensation den genomförda expeditionen var.
Det var dock inte slut där. Kung Oscar hade låtit instifta en särskild belöningsmedalj med inskriptionen Väg bruten genom norra Polarhafvet 1878–79. Kungen överlämnade medaljen själv ombord på Vega till alla besättningsmän. Medaljen pryddes på åtsidan av kungens bild och på frånsidan av Nordstjärneordens tecken. Den utdelades i silver att bäras i ett blå-svart-gult band. Det svarta syftade på Nordstjärneorden. Uppgifterna går isär om det blå-gula skulle syfta på Sverige eller på tapperhetsmedaljernas band.
Denna medalj har kallats Nordstjärnemedaljen med anledning av Vegaexpeditionen eller bara Vegamedaljen. Den ska dock inte förväxlas med medaljen För geografisk forskning som instiftades samma år av Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Den går idag under namnet Vegamedaljen och utdelas årligen.
Efter expeditionen återgick Palander till flottan. 1884 blev han riddare av Svärdsorden och innehade då alltså redan Nordstjärneordens och Vasaordens riddartecken. Han krönte sin långa karriär som amiral, sjöminister och kommendör med stora korset av Svärdsorden.
Louis Palanders utmärkelser
Först i Louis Palanders utauktionerade kvarlåtenskap finner vi hans medaljspänne i original och miniatyr. Båda med sex utmärkelser monterade i klassisk svensk montering med U-formade band. Dessa är:
- Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken (1907)
- Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken (1897)
- Nordstjärneordens riddartecken (1880)
- Nordstjärnemedaljen med anledning av Vegaexpeditionen (1880)
- Vasaordens riddartecken (1874)
- Änkedrottning Josefinas enskilda belöningsmedalj av 5:e storleken (1873)
Den riktiga rariteten här är den sistnämnda medaljen. Varför Palander mottagit den är okänt, men sannolikt har det att göra med att drottningen 1873 firade att det var 50 år sedan hon anlände till Sverige, något jag skrivit om här.
De båda spännena värderades till 20 000–25 000 kr och såldes för 48 000 kr.


Palanders riddartecken av Nordstjärneorden med briljanter är ett konstverk i sig och en mycket sällsynt utmärkelse. Bland de som mottagit samma heder kan nämnas Sven Hedin. Det värderades till 40 000–50 000 kr men såldes för 165 000 kr.
Palanders kraschan som kommendör med stora korset av Svärdsorden, utförd av hov- och ordensjuvelerare C. F. Carlman, har av någon anledning blivit kvar inom familjen trots att den egentligen borde ha återlämnats vid hans död. Den värderades till 15 000–20 000 kr och såldes också för 17 000 kr.



Intressant för en faleristiker är Palanders olika ordenband, släpspännen, boutoner och rosetter vilka han bar till vardags. Trots att han innehade många utländska ordnar är det nästan bara svenska och norska utmärkelser representerade på dessa. Detta är helt i enlighet med vad en svensk militär skulle bära på Palanders tid. Det är först på senare år som det blivit vanligt att alltid bära banden för utländska utmärkelser på släpspänne.
Banden värderades till 1 000–1 500 kr men såldes för hela 10 000 kr. Roligt att deras värde uppskattas.
Så till en elegant kedja med miniatyrutmärkelser att bäras till civil dräkt. Från höger ses:
- Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken (1897)
- Nordstjärneordens riddartecken (1880)
- Nordstjärnemedaljen med anledning av Vegaexpeditionen (1880)
- Vasaordens riddartecken (1874)
- Änkedrottning Josefinas enskilda belöningsmedalj (1873)
- Franska Hederslegionen (1880)
- Italienska Kronorden (1880)
- Portugisiska Sankt Jakobs orden (1880)
- Ryska Sankt Annas orden (1880)
- Badiska Zähringska Lejonorden (1881)
- Preussiska Röda Örns orden (1888)
Eftersom bröllopsminnestecknet från 1907 saknas måste kedjan ha färdigställts före detta år. Att Svärdsorden, såväl som norska Sankt Olavs orden och danska Dannebrogorden saknas, måste förklaras av att Palander innehade dessa ordnar med kraschan och att han på kedjan endast medtagit de tecken som bars på bröstet.
Kedjan med sina tecken värderades till 20 000–25 000 kr och såldes för strax över 30 000 kr.
Avslutningsvis kan nämnas att några av Palanders många utländska ordnar ingick i auktionen, ofta med sina mycket vackra originaletuier. Palander mottog dessa ordnar för sina upptäcktsfärder, dels som senare under karriären som militär, hovman och statsråd. Jag vill särskilt lyfta fram brittiska Victoriaordens storkors som han förlänades 1908 av Edvard VII när Palander formellt kungjorde Gustaf V:s trontillträde. Den är intressant inte minst för att Palander redogjorde för audiensen på Buckingham Palace i sin dagbok vilket går att läsa här.
Slutord
Även om det varit roligt att ta del av de olika auktionsposterna som presenterats mycket stiligt och kunnigt av Stockholms Auktionsverk så förtjänar det att sägas att det inte är mindre än en tragedi att denna magnifika och vetenskapshistoriskt mycket betydelsefulla samling nu skingras. Dessa föremål bär vittne om viktiga händelser i Sveriges och polarforskningens historia och borde ha hållits ihop och helst överlåtits till ett museum för att där vara tillgänglig för forskare och allmänhet. Förhoppningsvis har några föremål hittat sin väg till museisamlingar där de kan beskådas framöver.




