Kategoriarkiv: Tecken

Silverkorset För berömvärd fostrargärning

SIlverkorset.jpg

Kungliga Patriotiska Sällskapets silverkors.

Inom faleristiken är det alltid roligt att stöta på utmärkelsetecken som inte är av den typiska runda varianten. Dessa var vanligare under 1700- och 1800-talen och få har fortsatt att delas ut ända till våra dagar. Ett undantag är Kungliga Patriotiska Sällskapets silverkors som delades ut 1830-1859, och sedan återupptogs 1949.

Sällskapet har under mycket lång tid delat ut medaljer och andra hedersbelöningar som uppmuntran för samhällsnyttiga bidrag. 1830 fick man för sig att det inte var passande att dela ut medaljer till kvinnor och instiftade då Patriotiska Sällskapets belöningspenning för qvinspersoner, mer känt som Silverkorset. Vitterhetsakademien fastställde utseendet:

Ett kors med deröfver flätad eklöfskrans. Inskrift:
Å ena sidan: AF K. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.
Å andra sidan: TILL (rum lemnadt för namnets gravering) FÖR (rum likaledes lämnat för insättande af gåfvans anledning).

”Gåvans anledning” varierade; vanligen var den För långvarig trogen tjänst, men även För barnaundervisning eller För odlingsflit förekom. Vid denna tid var silverkorset alltså inte en utmärkelse för ett specifikt ändamål utan varierades på samma sätt som männens medaljer. Korset var av silver men kunde vid särskilda tillfällen utdelas förgyllt. Det bars på bröstet i sällskapets gula och gröna band. Uppdelningen medalj för män och kors för kvinnor höll inte längre än till 1859. Därefter fick kvinnor återigen medalj och silverkorset föll i glömska.

1949 ville Nederluleås barnavårdsnämnd ge något fint till Alvina Ahlström i Avlik som, trots att hon var ogift och hade en gård att sköta, uppfostrat fyra fosterbarn. De ansökte hos Patriotiska Sällskapet om en medalj, men ingen fanns som stämde in på hennes goda gärningar. Då sällskapet ville låte henne gå obelönad så återupptog man utdelandet av silverkorset. I kedja och försett med inskriptionen För barns vård och uppfostran överlämnades det till Alvina Ahlström.

Tio år senare delades silverkors ut igen. Denna gång med med inskriptionen För berömvärd fostrargärning (som därefter blev den rådande) till renskötaren Maria Sarri i Nikkaluokta. Hon hade fött och uppfostrat inte mindre än femton barn och mottog silverkorset på sin 60-årsdag. 1961 fick Maria Lagerquist i Rosersberg det tredje korset, och samma år fick 92-åriga Ida Olsson i Karlskrona, som blivit änka kort efter att hon fött sitt femtonde barn, motta det fjärde. 75-åriga Ragnhild Paulsson i Karlskrona, som mottog det femte korset 1965, hade blivit änka medan hennes elfte barn ännu inte fötts.

I samband med att svenska Sofiaförsamlingen i Paris firade 350-årsjubileum 1976 överlämnade ärkebiskop Olof Sundby två silverkors i kedja till systrarna Ingrid och Magdalena Leijonmark som sedan 1949 arbetat karitativt i stadens mest utsatta områden. Samma år belönades ytterligare en fostrargärning, nämligen Märta Aspehult som fostrat 20 barn (!). 1986 delades ytterligare två kors ut varav ett till 70-åriga Gunhild Thomée. Gemensamt för de nio mottagarna under 1900-talet var att de under svåra förhållanden hjälpt många barn växa upp till ansvarstagande vuxna.

Staffan Hörnberg

Staffan Hörnberg mottog silverkors 2008.

Lite märkligt är det därför att silverkorset 2008 kom att tilldelas rektorn vid Lundsbergs skola Staffan Hörnberg. Motiveringen var att han ”utvecklat skolan och kombinerat spännande visioner till en ny helhetssyn på en modern internatskola”. Onekligen ett brott mot silverkorsets tradition. Året därpå gick det till stiftelsen Stiftelsen Abrahams Barns grundare Dorothea Rosenblad för ”värdefulla insatser syftande till att underlätta integrationen av invandrarbarn i Sverige”.

För berömvärd fostrargärning

Medaljen För betydande fostrargärning.

Patriotiska Sällskapet tycks ha insett utmärkelsen var på väg åt ett nytt håll och 2010 instiftades den separata medaljen För betydande fostrargärning. Egentligen är det inte en medalj utan ett tecken i form av sällskapets emblem som har en passande symbolik i en ängel som blåser liv i en eld. Fostrargärningsmedaljen har kallats uppfostrans och skolans motsvarighet till sällskapets näringslivsmedalj och har delats ut för insatser på detta område. Bland mottagarna hör Magnus Härenstam för hans pedagogiska arbete, inte minst med ”Fem myror är fler än fyra elefanter”.

Silverkorset är således inte avskaffat och kan enligt sällskapets reglemente fortfarande utdelas för ”särskilt berömvärd fostrargärning”. Utdelningen 2009 var dock den senaste och det vore tråkigt om det blev den sista. Det sker oräkneliga individuella insatser för barn och unga inom skola, omsorg och andra områden. Dessa borde belönas med en särskild utmärkelse. Det vackra silverkorset borde vara självklart för detta ändamål.

1 kommentar

Under Tecken

Krigsakademiens distinktionstecken

23174_1_mid

Krigsakademiens distinktionstecken (mitten). Foto: Probus Auktioner.

Kungl. Krigsakademiens distinktionstecken är en riktig raritet bland svenska utmärkelser. Det instiftades 1794 och utdelade till och med 1820 till kadetter av de högre klasserna. Det är ett bra exempel på 1700-talets skaparglädje när det kommer till utmärkelser. Idag är så gott som alla nya medaljer runda, men detta har formen av ett harnesk av silver med texten För påliteligt upförande och bars på bröstet i ett rött vattrat sidenband. Idag finns endast tre exemplar bevarade.

23174_2_mid

Krigsakademiens distinktionstecken (mitten). Foto: Probus Auktioner.

Krigsakademien grundandes 1792, kort efter Gustaf III:s död, av Gustaf VI Adolfs förmyndarregering för utbildning av officerare. Den förlades till Karlbergs slott utanför Stockholm där officersutbildning kontinuerligt bedrivits sedan dess. Året därpå instiftades jetonger (en mindre icke-bärbar medalj) i guld, silver och brons att utdelas av styresmannen till kadetter För framsteg i wetenskaperne. Ännu ett år senare kom distinktionstecknet som var en särskild kunglig belöning, och kallades rentav för ”en slags orden”. Det delades inte ut för studieflit utan för ”påliteligt och dygdigt uppförande”. Med det följde ett visst ansvar för kamraterna samt ett antal privilegier, bl. a. rätten att bära käpp och klocka, att gå till staden samt kontroll över de egna fickpengarna.

Karlberg1

Karlbergs slott.

Sedan kung Gustaf Adolf blivit myndig 1796 tillträdde han själv som styresman och överlämnade tecknet personligen vid flera tillfällen. Så gjorde även Karl XIV Johan. Med tiden gick det dock inflation i utdelningen. Den kom att bli ett tröstpris till den kadett som inte utsågs till korpral, och till slut blev det anmärkningsvärt om man inte tilldelades det. I juni 1820 delade kronprins Oscar (I) ut de sista distinktionstecknen till tjugo kadetter.

AM.086414

Tillverkningsstans. Foto: Armémuseum.

Tillverkningsstansen finns idag bevarad på Armémuseum, och man kan väl leka med tanken på att denna stiliga utmärkelse skulle kunna återupplivas. Priser och stipendier delas ju alltjämt ut på Karlberg vid examensceremonier. Nog skulle de nya officerarna uppskatta en bärbar belöning?

Läs Lars O. Lagerqvists utmärkta artikel om tecknet i Svensk Numismatisk Tidskrift (nr 3/2010).

3 kommentarer

Under Tecken