Etikettarkiv: Franska Hederslegionen

Dekorationer till vårdpersonal på nyårsdagen

I flera länder tillkännages ordens- och medaljförläningar den 1 januari. Så är fallet i till exempel Danmark, Frankrike och Storbritannien. I år uppmärksammas särskilt de många enastående insatserna med anledning av Covid-19-pandemin.

Frankrike

Franska Hederslegionen.

I franska Journal officiel publiceras namnen på de 1 229 människor som fått motta Hederslegionen och de 2 655 som fått motta Nationalförtjänstorden. Bakgrunden till förläningarna beskrivs i ett nio sidor långt pressmeddelande från ordenskansliet. Där framgår bland annat att 63% av förläningarna inom båda ordnarna sker med anledning av insatser under pandemin. Detta på initiativ av president Macron som är ordnarnas stormästare.

Bland de belönade finns både de som arbetat direkt med vård av sjuka och de som understött sjukvården med forskning, logistik och annat. Till exempel infektionsläkaren Karine Lacombe och epidemiologen Eric d’Ortenzio. För samtliga gäller att insatserna ska ha varit exceptionella. 40 personer dekoreras postumt med Hederslegionen efter att ha avlidit i tjänster. Det rör sig om läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som smittats under arbetet och senare gått bort.

Samtidigt meddelas att en äldre epidemimedalj Médaille de l’engagement face aux épidémies, som instiftades 1885 med anledning av koleraepidemin, kommer att återuppväckas för att kunna belöna ännu fler.

Storbritannien

Brittiska Imperieorden.

I Storbritannien omfattar den traditionsenliga New Year Honours list namnen på 1 239 mottagare av olika utmärkelser. De flesta utgörs av officers- eller riddargraden inom brittiska Imperieorden (vanligtvis förkortade OBE och MBE) samt av samma ordens medalj (BEM). Liksom fransmännen berättar gärna britterna om bakgrunden till besluten.

14,8% av mottagarna arbetar inom offentlig sektor varav de flesta inom vård och omsorg. Polisen Mark Owen och sjuksköterskan Cath Fitzsimmons uppmärksammas för att de gått i aktiv tjänst trots att de båda är pensionerade. Bostadsrådgivaren Nadeem Khan belönades för att ha skött sitt arbete från ett hustak i Paktistan där han strandats och 28-årige Azeem Alam för att ha skapat en välgörenhetsstiftelse som erbjudit gratis medicinsk utbildning för 10 000-tals.

Britterna publicerar även detaljerad statistik (Transparency data) över mottagarna. Det verkar som att det medföljer en enkät med brittiska utmärkelser. 65% belönas för insatser på det lokala planet, 49% är kvinnor, 14,2% har BAME-bakgrund (Black, Asian and minority ethnic), 6,9% har ett funktionshinder och 4% identifierar sig som LGBT+.

Vad kan Sverige lära?

Redan i maj lyftes förslag om en särskild sjukvårdmedalj i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Flera invände att man istället borde fokusera på att ge personalen drägliga villkor och ordentliga förutsättningar att utföra sitt arbete. Som att utmärkelser skulle stå i motsatsförhållande till sådana prioriteringar!

Sedan 70-talet har Sverige ett reducerat belöningssystem med en handfull medaljer som utdelas av kungen, regeringen och olika organisationer. Någon möjlighet att lyfta fram exceptionella individer under kriser, på samma sätt som i Frankrike och Storbritannien, finns inte. Detta har den partiöverskridande Förtjänstutredningen i uppdrag att lösa och jag ser mycket fram emot det förslag som ska presenteras i höst.

En sak vi kan lära av de franska och brittiska exemplen är viljan att berätta om de personer som belönas. Förläningarna ovan har beskrivits utförligt i olika pressmeddelanden med motiveringar, statistik och presentationer av ett urval representativa mottagare. På så vis blir de snabbt omskrivna i media.

I Sverige brukar motsvarade tillkännagivanden endast omfatta mottagarens namn och titel med en kortfattad och allmänt hållen motivering. Det skapar en tröskel för medierna som måsta läsa in sig på varje enskild mottagare och göra egna sammanställningar varför rapportering dröjer eller uteblir helt. Med mer information skulle spridningen bli större och fler uppmärksamma de belönade.

Utmärkelser har ju inte bara ett värde för mottagarna. Deras insatser kan vara en källa till glädje, stolthet och inspiration för hela landet. Förhoppningsvis kan vi inom en snar framtid uppmärksamma våra egna hjältar inom vård, omsorg och andra områden med välförtjänta utmärkelser.

Lämna en kommentar

Under Övrigt

Med Svärdsorden i standaret

Ett av Mörnerska husarregementets hedersstandar från 1815.

Internationellt förlänas ordnar inte bara till individer. Under vissa förutsättningar kan även organisationer motta en orden. Ett exempel är militära förband som utmärkt sig på slagfältet. Detta markeras med att ordenstecknet på något sätt infogas i förbandets fana eller standar.

Exempel på detta är franska regementen som fått ta emot Hederslegionen, eller nederländska förband som förlänats militära Wilhelmsorden. Det sistnämnda inträffade så sent som 2016 då specialförbandet Korps Commandotroepen belönades för sin tjänstgöring i Afghanistan. Kung Willem-Alexander fäste själv ordenstecknet på förbandets fana vid en högtidlig ceremoni.

I Sverige finns ingen motsvarande tradition med kollektiva ordensförläningar. Däremot har det vid ett tillfälle hänt att ett regemente fått motta hedersstandar prytt med insignierna för riddare med Stora korset av Svärdsorden.

Det var den 7 december 1813 under andra napoleonkriget då svenskt kavalleri vann en överraskande seger mot Danmark vid Bornhöft (idag Bornhöved i Schleswig-Holstein). Det skulle bli den sista gången som svenska och danska trupper drabbade samman på slagfältet. Bland de svenska förband som deltog i drabbningen utmärkte sig det Mörnerska husarregementet under befäl av överste Bror Cederström. Han blev själv sårad i armen och fick omhändertas av sin 13-årige ordonnans Karl Annerstedt.

Husarerna blev rikligt belönade efter slaget. Cederström dubbades till riddare av Svärdsordens stora kors av 2:a klass. Till husarerna förlänades två riddartecken av Svärdsorden, sju guldmedaljer och 85 silvermedaljer För tapperhet i fält. En av mottagarna var Annerstedt som därigenom blev tapperhetsmedaljens genom tiderna yngste mottagare. Från det allierade Ryssland förlänades Sankt Georgskors av 5:e klass.

Genom generalorder den 28 mars 1815 fick husarerna sin främsta honnör: två hedersstandar broderade med texten ”Bornhöft 7 december 1813” och de till värdigheten riddare av stora korset av Svärdsorden hörande halstecknet och bröstdekorationen. Ena sidan av duken visade halstecknets åtsida, den andra dess frånsida. 1845 tillverkades nya likadana standar för att ersätta de gamla. Idag finns de på Armémuseum.

Regementet bytte senare namn till Kronprinsens husarregemente och fanns kvar till 1927. Den 7 december var regementets högtidsdag. Vid 100-årsminnet 1913 ägde firandet rum på det gamla slagfältet vid Bornhöft. Det sades då om Bror Cederström och hans husarer:

Truppens skicklighet är öfverstens heder. Båda fingo till minne af dagen Svärdsordens stora kors; truppen på sina standar, översten på sitt bröst.

Lämna en kommentar

Under Övrigt