I februari 1939 anlände kung Gustaf V till Berlin på genomresa till Frankrike. På svenska legationen tog han emot en av nazitysklands högst uppsatta män – Hermann Göring – och gav honom en hög utmärkelse: kommendör med stora korset av Svärdsorden. Trots att det är väldokumenterat att kungen handlade på regeringens uppdrag för att undvika en diplomatisk kris har händelsen ofta lyfts fram som bevis på kungens tyskvänlighet. SVT:s nya dramaserie går ett steg längre.
En kunglig affär
Ännu en gång har svensk TV producerat en dramaserie om verkliga händelser som fått hård kritik för sin historieskrivning. Denna gång är det SVT:s serie En kunglig affär om restaurangägaren Kurt Haijby som påstod sig ha en kärleksrelation med Gustaf V, utpressade hovet på pengar och senare togs in på mentalsjukhus. När han blev åtalad och fälld för utpressning på 50-talet blev den så kallade Haijbyaffären mycket uppmärksammad och omdiskuterad.
Seriens mottagande har varit kritiskt. Den svenska kritikerkåren verkar ha lärt av tidigare erfarenheter och ifrågasätter numera hur filmskapare väljer att handskas med historiskt källmaterial. Denna gång anklagas serien för att ge en alltför rosig bild av Haijby, som var dömd för flera brott, och för att ge hans version av händelserna trots att den är kraftigt ifrågasatt. När SVT Nyheter skrev att serien ”fått både positiva recensioner och en hel del kritik” med hänvisning till en recension i DN dröjde det inte länge förrän recensenten själv tillbakavisade att hans recension varit positiv.
Serien har många brister och faktafel varav flera lätt hade kunnat korrigeras om en inläst person fått se manus. Detta inlägg är dock ingen recension av serien eller en genomgång av alla dess fel. Det ska handla om varför Göring fick Svärdsorden samt den omfattande mytbildningen kring denna händelse.
De flesta som intresserar sig för svensk historia har nog sett fotografiet av kungen, Göring och prins Gustaf Adolf på svenska legationen i Berlin när Svärdsorden överlämnades. Det har använts oräkneliga gånger för att illustrera Sveriges relationer med nazityskland, alltid med antydan att kungen och hans familj ska ha varit tyskvänliga.
Få har bemödat sig att sätta sig in i bakgrunden till ordensförläningen. Så varför fick Göring ta emot Svärdsorden?
Göring och Sverige
Riksmarskalk Hermann Göring var en av Hitlers närmsta män. I sitt första äktenskap hade han varit gift med svenskan Carin Fock och han hade ett stort intresse för Sverige. Skälet till att han förlänades Svärdsorden har beskrivits i boken Hermann Göring och Sverige – Från flyghjälte till massmördare (2014) av Lennart Andersson.
Det började 1938 när ett svenskt ambulansflygplan havererade utanför Dorotea. Göring läste om olyckan och erbjöd sig att skänka ett nytt tyskt flygplan till Sverige, en gåva som den svenska regeringen omöjligen kunde ta emot. Frågan var hur man kunde tacka nej utan att förolämpa tyskarna. Det var den svenske envoyén i Berlin Arvid Richert som föreslog att man skulle säga till Göring att han sedan länge var utvald att motta Svärdsordens högsta grad, men att det inte tillkännagivits än eftersom kungen ville överlämna den personligen. Därmed kunde Sverige inte ta emot flygplanet eftersom det kunde ses som en betalning för utmärkelsen.
Regeringen godtog förslaget och Richert fick förklara situationen för Göring. Denne föreföll inte det minsta glad och verkade mycket besviken över att Sverige inte ville ha hans flygplan. Det bestämdes dock att han skulle ta emot orden när Gustaf V passerade Berlin på genomresa till Rivieran. Även prins Gustaf Adolf som befann sig i staden under ryttartävlingarna skulle delta. Efter överlämningen den 2 februari 1939 skrev Richert hem till regeringen och berättade att flygplanet inte nämnts under ceremonin och att Göring föreföll nöjd.
Regeringen hade nog hoppats att både den tilltänkta gåvan och Görings orden inte skulle väcka så mycket uppmärksamhet, men båda ledde till häftig debatt i svenska tidningar. Tyskvänliga Aftonbladet menade att regeringen skulle tagit emot flygplanet medan nazistkritikern Torgny Segerstedt tyckte att det var en skandal att Göring fick en svensk dekoration. Båda sidorna i den infekterade debatten utgick från att ordensutmärkelser varit regeringens försök att försöka släta över situationen.
Gustaf V
Det var mycket vanligt att dela ut Svärdsorden till utländska militärer av protokollära skäl. 1939 fanns 65 utländska kommendörer med stora korset av Svärdsorden varav två (en spansk och en italiensk general) med kedja. Att Tysklands högste militär skulle ta emot samma utmärkelse var ur formell synpunkt ingen konstighet. Även om kungen var den som formellt förlänade ordnarna så fattades dessa beslut på förord av regeringen som ett led i Sveriges utrikespolitik.
Vi vet inte vad Gustaf V tyckte och tänkte när han träffade Göring i Berlin, men det finns inget som tyder på att han var särskilt drivande i frågan om utmärkelsen. I boken Görings Sverige – en hatkärlek (2008) av Björn Fontander beskrivs efterspelet. Göring hade inte fått något ordensbrev, vilket han behövde för att få tillstånd att bära orden i Tyskland. Richert skrev därför i maj 1938 till hovet för att få ut ett sådant. Tre veckor senare var han tvungen att skriva igen och be dem skynda på. På slottet var Görings ordensbrev tydligen ingen prioritet.
Gustaf V:s förhållande till Tyskland före och under andra världskriget är mycket omskriven. Vi vet dock att när han överlämnade Svärdsorden till Göring så handlade han på regeringens uppdrag för att lösa en diplomatisk situation och inte utifrån sina egna preferenser. Detta är något som mycket sällan nämns när fotografiet på dem båda används för att illustrera kungens personliga inställning till nazisterna.
Ers Majestäts olycklige Kurt
Att inte redogöra för hela historien är en sak. En annan sak är att fabulera fritt. Före 2008 var det ingen som hade kommit på tanken att sätta Görings orden i samband med Haijbyaffären. Detta år utkom dock romanen Ers Majestäts olycklige Kurt av Lena Ebervall och Per E Samuelson. Boken handlar om Kurt Haijby och hans påstådda relation med Gustaf V. Även om det är en roman så har författarna ofta betonat att den bygger på deras egna efterforskningar och att den i någon mening är ”sann”. För läsaren är det alltså omöjligt att avgöra var gränsen går mellan fakta och fiktion.
I romanens version av händelseförloppet var Svärdsorden ett sätt för Gustaf V att få ett privat samtal med Göring och be honom att låta Gestapo arrestera Kurt Haijby som gentjänst för utmärkelsen. Vid denna tid befann sig Haijby i Berlin och arresterades för att ha förgripit sig på två unga pojkar. Kopplingen till Svärdsorden är dock helt och hållet författarnas egen. De reducerar dessutom Arvid Richert (som var initiativtagare till hela upplägget) till en passiv figur och den svenska regeringen blir tagen på sängen av kungens tilltag och hittar på flygplanshistorien som efterhandskonstruktion.
Kanske hade man kunnat försvara författarna med att de själva inte visste vilket orimlig scenario de konstruerat, men de uppger själva i en intervju med sitt förlag att de var fullt medvetna om det.
Vad tror ni kommer att uppfattas som mest kontroversiellt i er bok?
– Hela agerandet med tyska Gestapo, där Torsten Nothin lyckades förmå Gustaf V att ge Hermann Göring storkorset av Svärdsorden mot att tyskarna skulle ”ta hand om” Kurt Haijby. […] Säkert finns det någon historiker som kan gå i taket och säga att vi har fel här. Men vi är beredda att ta en diskussion.
De blev sannspådda. I sin kritiska recension Advokater återupplivar myter kring ett av Sveriges mer kända rättsövergrepp i tidskriften lambda nordica avfärdade docenten Göran Söderström det hela som ”en ytterst osannolik koppling”.
SVT spinner vidare
Så är vi framme vid SVT:s dramaserie En kunglig affär som väljer att använda sig av samma fiktiva händelseförlopp denna gång kryddad med fler spektakulära överdrifter. Vi får se hur Gustaf V reser till Berlin enkom för att dekorera Göring i syfte att få Haijby inspärrad, och inte som ett stopp på en redan planerad resa. Ceremonin ska dessutom äga rum på Luftwaffes högkvarter och inte på svenska legationen. Det hade varit enkelt att kontrollera vad som faktiskt hänt.
Författarna till Ers Majestäts olycklige Kurt har reagerat på att serien använt sig av deras version av händelsen. De lyfter fram det som ett av flera bevis på att manusförfattarna lutat sig kraftigt mot deras roman och kopierat vilt utan att ge dem minsta erkännande. I artikeln SVT har använt vår bok till ”En kunglig affär” utan att ange källa i Sydsvenska Dagbladet skriver de att:
Sambandet mellan Gustaf V:s medaljutdelning till Göring och Gestapos gripande av Kurt Haijby i Tyskland är något som vi har skrivit fram. Ingen annan har gjort denna koppling före oss. Nu dök den upp i tv!
I skrivande stund har varken SVT eller produktionsbolaget svarat på anklagelsen att de använt någon annans fiktion för att gestalta en verklig händelse.
Efter att programmet sänt dröjde det inte länge förrän Gustaf V och Svärdsorden åter reducerades till slagträn i debatten, denna gång slungade av Åsa Linderborg i en kolumn om historierevision. Som så ofta tidigare lutar sig resonemanget på egna tolkningar inte mot historiska fakta. Så går det när man nöjer sig med ett snabbt ögonkast på ett foto.
TILLÄGG 2021-12-31:
I ett svar till bokens författare skriver SVT:s programchef Anna Croneman:
De menar att vi skulle ha tagit en ”framskriven” historia som bara finns i romanen, och använt den i tv-serien. Men teorin att Herman Göring tog emot en medalj av kung Gustav V för att tyskarna hjälpte Hovet att ”ta hand om” Kurt Haijby lanserades av Samuelson själv i en tidningsintervju (DN 2008-08-21). Det är alltså inte en framskriven fantasi unik för romanen, utan en teori lanserad av författarna själva i andra sammanhang än i romanen, för alla att ta del av.
Phaleristica 