Ett angenämt problem är att ha så många utmärkelser att man inte vet hur alla ska få plats. Turligt nog är det få som drabbas och för dessa finns hjälp att få.
Så fort man innehar mer än en utmärkelse som bärs på bröstet är det en allmän rekommendation att lämna in dem för montering. Det innebär att en sykunnig fäster dem på ett spänne och anpassar banden så att de hänger jämnt i över- och underkant. Är man så lyckligt lottad de många utmärkelserna inte ryms bredvid varandra så monteras de omlott, då ryms fler än man tror. På detta sätt sitter utmärkelserna elegant och sliter dessutom mindre på kläderna. Flera prisvärda tjänster hittas under Länkar.
En annan möjlighet som bör lyftas fram är möjligheten att göra ett urval bland sina utmärkelser. Det finns givetvis inget tvång att bära alla man tagit emot. Officiella minnestecken och medaljer som delats ut av kungen eller regeringen bör lämpligen alltid bäras men utöver dem råder stor frihet. Kungen är själv ett föredöme i återhållsamhet och bär endast fem kungliga minnesmedaljer.
I motsats till vad som ofta hävdas är det ingen ”skymf” mot utdelaren om dennes utmärkelsetecken inte har en permanent plats på mottagarens bröst. Sådana argument används tyvärr alltför ofta för att rättfärdiga att man bär mer än vad som egentligen är lämpligt. I själva verket är det ofta besvärande för utdelaren att se utmärkelsen man delat ut förknippas med ett sådant beteende. Detsamma gäller när en högre ordensgrad eller valör av en medalj ska ersätta en lägre. Det ser inte snyggt ut att ”glömma” bort detta och bära båda.
Slutligen en fråga som brukar dyka upp: är det tillåtet att dela upp sina utmärkelser i flera rader på bröstet? Svaret är nej, både original och miniatyrer ska bäras i endas en rad, men svaret tåls att nyanseras.
Under större delen av 1900-talet har regler och rekommendationer samstämmigt angett att ett större antal utmärkelser kan bäras i två rader på bröstet. Detta gällde i första upplagan av När och hur böra ordnar bäras? från 1929, och ännu i de av Kungl. Maj:ts Orden utfärdade anvisningarna från 1975. Denna specialbestämmelse riktade sig till det lilla fåtal som regelbundet deltog i statsbesök och andra diplomatiska sammanhang där ordnar utväxlades och således samlade på sig många utmärkelser. Tanken var att de skulle bära sina svenska utmärkelserna i den övre raden och de utländska i den undre, så att man vid behov kunde skala ned på ordensprakten och bära endast den svenska raden.
Mot slutet av 1900-talet avskaffades möjligheten att bära två rader i det militära. Enligt överbefälhavarens föreskrifter om utmärkelsetecken till uniform från 1991 heter det att ”Endast en rad bör bäras”. I de nya bestämmelserna 1996 har bör blivit skall. Några problem att implementera detta torde inte ha uppstått. Vid denna hade få inom den svenska försvarsmakten tillräckligt med utmärkelser för att fylla ut två rader. Det är svårt att säga exakt när motsvarande bestämmelse införts i det civila men idag är det en etablerad regel. Att täcka bröstet med utmärkelser förekommer endast i studentikosa sammanhang.
Något som ibland påpekas är att Kungl. Hovstaternas personal kan ses i sina praktfulla guldsmidda livréer med utmärkelser i flera rader. Man ska vara medveten om att detta är en obruten tradition från den tiden då dubbla rader rekommenderades. Det finns många trotjänare vid hovet som mottagit dels svenska kungliga minnestecken och medaljer samt motsvarande utländska utmärkelser vid statsbesök. Flera har rent magnifika samlingar. Kanske kunde det vara lämpligt med en uttrycklig undantagsregel för hovlivréet att bära enligt de äldre bestämmelserna.
De flesta tycks glömma att det väger också med många medaljer, en lösning är ett extra hängsle under vapenrocken som håller upp medaljvikten via axeln ner till byxlinningen.
GillaGilla