Kategoriarkiv: Regeringen

Varför delar regeringen ut så få medaljer?

Förläningar av regeringens belöningsmedaljer mellan 1975 och 2024.

Flera av Sveriges äldsta och mest prestigefulla belöningsmedaljer sorterar direkt under regeringen. Efter den 1 januari 1975, när de kungliga ordnarna slutade förlänas svenskar, utgjorde regeringsmedaljerna tillsammans med kungens medaljer de finaste utmärkelser en svensk kunde ta emot. En genomgång av de senaste 50 åren visar dock att antalet utdelade medaljer minskat drastiskt och att merparten i praktiken lagts vilande.

Historiskt har det funnits många regeringsmedaljer. Sedan 1975 har dock endast fyra delats ut:

  1. Illis quorum meruere labores (GMiq) instiftad 1785 för kulturella, vetenskapliga och andra allmännyttiga insatser
  2. För berömliga gärningar (GMbg) instiftad 1832 för livräddande insatser
  3. För medborgerlig förtjänst (GMmf) instiftad 1832 med liknande syfte som Illis quorum
  4. För omsorgsfull renvård (GMrenv) instiftad 1897 för företrädare för rennäringen

Mellan 1975 och 1999 utnyttjade regeringen sina medaljer ganska flitigt. Under denna period utdelades GMiq till 208 personer, GMbg till 21 personer, GMmf till tolv personer och GMrenv till två. I genomsnitt cirka tio medaljer årligen. Någon skillnad mellan socialdemokratiska och borgerliga regeringar kan knappast urskiljas. Tvärtom verkar de båda blocken ha tänkt så lika i medaljfrågor att konstnären Ewert Karlsson fick motta Illis quorum först av regeringen Carlsson 1988 och sedan ännu en gång av regeringen Bildt 1993.

Vid millennieskiftet märks en skarp minskning av antalet utdelade medaljer. Under perioden 2000 till 2024 sjönk antalet utdelade GMiq till 72 och GMrenv till endast en, medan övriga medaljer inte delats ut överhuvudtaget. I genomsnitt tre medaljer årligen – en minskning med 75%!

Idag delas Illis quorum i första hand ut på statsrådens egna initiativ. Medaljen kan på sätt och vis ses som ett politiskt verktyg. Genom att lyfta fram goda exempel utövar regeringen en mjuk normstyrning i linje med sin politiska inriktning. Antalet utdelade medaljer blir därför beroende statsrådens intresse att utnyttja denna möjlighet. Med det sagt är mottagarna alltid högst meriterade och välförtjänta individer.

Att myndigheter eller andra organisationer nominerar till regeringens belöningsmedaljer tycks helt ha upphört. Det minskade antalet utdelningar sammanfaller med att myndigheterna började instifta egna medaljer, exempelvis Försvarsmaktens belöningsmedalj från 1995. Avsaknaden av förslag från myndigheter får antas vara orsaken till att medaljen För berömliga gärningar, som ska tillfalla den som rådigt och modigt räddat en annan människa i livsfara, inte delats ut sedan 1998. Detta trots att det inkommer en nomineringar från allmänheten. En tråkig erfarenhet är att dessa rutinmässigt läggs åt sidan.

På senare år märks en uppryckning av Illis quorum. I förordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser anges att regeringsmedaljerna tillsammans med de kungliga riddarordnarna Sveriges främsta utmärkelser för förtjänstfulla insatser och regeringskansliet har utfärdat Handläggningen av ärenden om utmärkelser på grund av förtjänstfulla insatser (SB PM 2023:2). Hela nio medaljer delades ut under 2024 och hittills under 2025 har sju medaljer delats ut.

Förhoppningsvis kan det ökade intresset för regeringens medaljer leda till om omstart även av För berömliga gärningar, förslagsvis genom inrättandet av en central funktion som kan ta in och behandla nomineringar på samma sätt som sker i alla våra nordiska grannländer. Denna medalj har sin givna plats i det offentliga belöningssystemet och bör väckas till liv så fort det bara går!

Lämna en kommentar

Under Regeringen

Debatt och beslut om ordensöverenskommelsen

Riksdagen

I onsdags debatterade riksdagen konstitutionsutskottets förslag om att utreda belöningsväsendet m. m.. Debatten visade den breda uppslutningen bakom förslaget, men också att de olika partierna närmat sig frågan från olika håll.

KU:s ordförande Andreas Norlén (M) hade avsatt en längre del av sitt anförande att tala om belöningsväsendet:

Det handlar om ordnar, medaljer och andra utmärkelser som delas ut å Sveriges vägnar i olika former. Detta är viktiga nationella symboler och också viktiga verktyg för att, som jag var inne på inledningsvis, skapa krafter som för oss samman och som visar att vi ser och uppskattar varandra.

Vice ordförande Björn von Sydow (S) uppehöll sig däremot vid andra delar av förslaget och nämnde inte belöningarna. Inte heller ledamöterna från C och MP gick in på denna del.

Det gjorde däremot Tina Acketoft (L) som, efter att hon försäkrat att hennes parti inte förespråkar en tillbakagång till riddartiden, uttryckte sitt stöd för förslaget. Avsaknaden av ett svensk offentligt belöningssystem har lett till ett ”ett virrvarr av olika och svårbegripliga system” menade hon. Hon lyfte fram internationella insatser som ett område där för få belöningar existerar.

Tuve Skånberg (KD) menade att ett belöningssystem där regeringen beslutar om tilldelning av utmärkelser och kungen överlämnar dem blir ytterligare ett sätt att förtydliga och förankra monarkins symboliska roll, vilket är förslagets övergripande syfte.

Mia Sydow Mölleby (V) presenterade kortfattat sitt partis reservation mot förslagets del om att utreda belöningar med motiveringen: ”Det tycker vi är väl mossigt.”

Dagen därpå blev det dags för omröstning i kammaren och utskottets förslag vann bifall med 277 röster för och 18 emot. Vänsterpartiet stod själva för nej-rösterna medan samtliga andra partier röstade för. Inga ledamöter avstod. Redan samma dag skrev talmannen under en riksdagsskrivelse till regeringen (justitiedepartementet) där riksdagens beslut tillkännagavs. Den parlamentariska utredningen ska sättas samman efter valet.

Lämna en kommentar

Under Ordnar, Regeringen