Phaleristica

Professorn i rättshistoria vid Lunds universitet Martin Sunnqvist har utnämnts till att vara ordenshistoriograf vid Kungl. Maj:ts Orden från och med den 1 oktober 2024.

Martin Sunnqvist är författare till den mycket omfattande rättshistoriska utredningen kring kungahuset och ordensväsendet som utgör en bilaga till Förtjänstutredningen. Han är bland annat ordförande för det nordiska heraldiska sällskapet Societas Heraldica Scandinavica och har författat en mängd artiklar i faleristiska och heraldiska ämnen.

En historiograf har till uppgift att ansvara för historieskrivningen vid en institution. Det är svårt att se att Kungl. Maj:ts Orden kunnat hitta en mer lämpligt person för uppdraget. Stort grattis!

Historia

Den förste historiografen vid Kungl. Maj:ts Orden var Johan Simmingsköld (omnämnd som ”poet, publicist och äventyrare”) som utnämndes av Gustav III på stora ordensdagen den 28 april 1779. Han hade till uppgift att publicera ordenskanslerns tal och räknades inte som en av officianterna.

Historiografen fick dock utökade befogenheter redan den 26 november 1781 då kungen utfärdade Kongl. maj:ts nådige instruction, hwarefter thes ordens historiographus hafwer sig at rätta. Enligt denna instruktion blev det historiografens uppgift att samla in fakta om Serafimerriddarna för att efter deras död kunna författa äreminnen över dem. För uppgiften skulle historiografen iaktta:

… then strängaste sanning i anseende til sielfwa facta. Han söker thernäst undfly sådan skrifart, som kunde få minsta anseende af smicker; äfwen som å andra sidan stickande ord eller uttryck, hwilka för Satyriska skyllas kunde.

I 1798 års stadga för Serafimerorden stadgades om historiografen att:

Sedan dess har ett antal namnkunniga svenska historiker innehaft historiografsysslan. Bland dem kan nämnas Erik Gustaf Geijer (1822–28), Bror Emil Hildebrand (1840–44) och Claes Annerstedt (1877–87).

Den 6 juni 1944 blev Hans Hildebrand den siste att utnämnas till historiograf enligt den gamla ordningen av Gustaf V i extra ordenskapitel. Genom de nya ordensstadgar som fastställdes av Gustaf VI Adolf den 22 mars 1952 upphörde ett antal ämbeten inom Kungl. Maj:ts Orden, däribland historiografens. 1975 blev den ordenskanslerns uppgift att anställa tjänstemän vid ordenskansliet. Det skulle dock dröja innan en ordenshistoriograf tillsattes.

Vid ordensväsendets 250-årsjubileum 1998 utnämndes den tidigare ordensamanuensen Per Nordenvall till ordenshistoriograf. Han var redaktör för det samma år utgivna praktverket Kungliga Serafimerorden 1748–1998. Nordenvall innehade tjänsten till 2018 och efterträddes den 1 januari 2019 av Christian Thorén som tjänstgjorde till 2022 då han övergick till att bli ordensintendent.

En ordenshistoriograf finns sedan 1808 även vid det kungliga ordenskapitlet i Danmark. Sedan 2018 innehas posten av historikern Jes Fabricius Møller.

Idag inledde det japanska kejsarparet sitt statsbesök till Storbritannien. Vid kvällens statsbankett på Buckingham Palace bar drottning Camilla för första gången kung Charles III:s familjeorden (Royal Family Order of Charles III) eller, som vi hade sagt i Sverige, hans briljanterade porträttagraff.

Traditionen att kvinnor vid det brittiska hovet bär den regerande monarkens miniatyrporträtt inom en ram av briljanter i bandrosett är många hundra år gammal. Den formaliserades av Georg IV vid hans trontillträde 1820 som en familjeorden (även om benämningen orden inte är helt rättvisande). Sedan dess har varje brittisk monark delat ut sina respektive porträtt i en ny bandfärg och i ett varierande antal storlekar.

Två år efter hans trontillträde introduceras nu kung Charles III:s porträttagraff. Utförandet är både traditionellt och nyskapande. Till skillnad från tidigare porträtt som målats på elfenben har detta målats på det syntetiska materialet polymin. Konstnären är den erfarna miniatyrmålaren Elizabeth Meek som målat i olja efter Hugo Burnands fotografi av kungen i amiralsuniform.

Porträttramen, samt upphängningens ring och krona, är tillverkade av hovjuveleraren Mark Appleby som använt guld och diamanter som fanns tillgängliga i de kungliga samlingarna. Något nytt har inte införskaffats. Kronan är av tudortyp, den heraldiska krona som återinfördes av kung Charles efter att hans mor använt S:t Edvards krona. Frånsidan visar kungens monogram.

Det ljusblå bandet har tillverkats hos modisten Philip Treacy. Färgen har valts ut av kungen själv och är densamma som Georg V:s familjeorden, kungens morfars far. Drottning Elizabeth var den sista innehavaren av denna orden som hon bar under hennes faders Georg VI:s i rosa band. Drottning Camilla bär nu sin makes orden över drottning Elizabeths (i gult band).

Tidigare i år kunde jag berätta om kung Frederik IX:s porträttagraff som målats av den brittiske konstnären Tom Mulliner och som nu bärs av drottning Mary i den briljanterade porträttram som gått i arv via ätten Bernadotte från kejsarinnan Amalia av Brasilien. Underbart att dessa vackra ädelstenar fortfarande bärs och att miniatyrmåleriet fortfarande lever!

Inför nationaldagen har Kungl. Maj:ts Orden publicerat en ny handledning – När och hur bör utmärkelser bäras – fastställd den 28 januari av ordenskansler Svante Lindqvist att gälla från och med den 1 juni. Den innehåller instruktioner för hur svenska ordnar och medaljer ska bäras, i första hand till civil klädsel.

Några stora nyheter är det inte tal om, men den nya bärandehandledningen är mer utförlig och illustrerad med nytagna fotografier. Damers bärande av utmärkelser har fått extra utrymme, vilket är mycket välkommet. Handledningen är indelad i avsnitten Allmänna anvisningar, Högtidsdräkt (ordenskedja, storkors, kommendörstecken, riddartecken), Smoking och Mörk kostym.

Titeln är en blinkning till den klassiska När och hur böra ordnar bäras? av Ernst Areen och Sten Lewenhaupt från 1929 (med omarbetade upplagor 1943 och 1953). Båda var verksamma vid Kungl. Maj:ts Orden.

Allmänna anvisningar

De kungliga riddarordnarna ska även fortsättningsvis ska bäras efter kungens egna medaljer. H. M. Konungens medalj av 12:e storleken ska alltså bäras före ordnarnas kommendörstecken, och H. M. Konungens medalj av 8:e eller 5:e storleken, Litteris et artibus m. fl. ska bäras före ordnarnas riddartecken. Ett alternativ hade varit att återgå till hur ordningen såg ut före 1975 då ordenstecknen bars före de kungliga medaljerna men efter kungliga minnestecken (som av gammal tradition bärs främst).

Den inbördes ordningen mellan riksdagens, regeringens och myndigheternas medaljer framgår inte, men det framhålls att medaljer med kunglig krona traditionellt bärs före medaljer utan krona och att offentliga institutioner har möjlighet att ansöka hos Riksmarskalksämbetet om tillstånd att förse medaljer med kunglig krona.

Högtidsdräkt

Högtidsdräkt, d.v.s. frack eller långklänning, är alltjämt den klädnivå till vilken ordnar i första hand bärs. Denna del är följaktligen det mest utförliga och innehåller detaljerade anvisningarna om hur band och kraschaner ska fästas vid plaggen.

I avsnittet om storkors anges att endast ett bärs enligt prioritetsordningen: svenska, danska, norska, finska, isländska och därefter övriga länders efter deras namn på franska. Samma princip gäller i de övriga nordiska länderna. Stora tilldragelser som t.ex. Nobelfesten eller högtidligheter inom kungahuset har en stor nordisk publik och avsteg från denna princip uppmärksammas. Det hade kunnat framhållas att denna princip inte bara gäller storkors utan även kommendörstecken, riddartecken m. m.

Ett välkommet förtydligande att riddartecken och medaljer på bröstet ska bäras i originalstorlek vid statsceremonier då kungen och/eller drottningen närvarar. Det är alltså fullt tillåtet att bära miniatyrer vid andra icke-statsceremoniella tillfällen även om kungaparet deltar. Att man skulle behöva bära original i kungaparets närvaro är en förhållandevis ny missuppfattning som dessvärre letat sig in i militära reglementen. Kungahuset själva har dock alltid burit miniatyrer.

Ett annat efterlängtat besked är att höjden på ett utmärkelsespänne definierats som den totala höjden av riddartecken/medalj och band. 95 mm för originalstorlek och 40 mm för miniatyr. Detta innebär även en återgång till en äldre och elegantare standard.

Smoking

För min egen redogörelse för utmärkelser till smoking, se detta inlägg.

Handledningen slår fast att till klädkoden smoking bärs som huvudregel en ordensknapp, clips eller rosett för att visa innehav av utmärkelser, men att det numera även är möjligt att bära en utmärkelse i band om halsen eller i rosett invid axeln, samt miniatyrer. Det framgår dock inte när utmärkelser bärs på det sistnämnda sättet. Enligt min mening förutsätter det att arrangören uttryckligen angett på i inbjudan att utmärkelser får bäras.

En naturlig följd av att svenskar nu förlänas de kungliga riddarordnarna hade varit att det blivit tillåtet att även bära en kraschan till smoking. Kungen gjorde det t.ex. vid statsbesöket till Australien 2005. I smokingens hemland Storbritannien har detta varit tillåtet sedan 60 år tillbaka. Såväl kvinnliga som manliga medlemmar av det brittiska kungahuset utnyttjar möjligheten vid särskilda tillfällen. För svensk del skulle det innebära att ordensmottagare på alla nivåer skulle kunna visa sitt innehav till smoking: Kmstk och K1kl med kraschan, K med halstecken, samt R1kl och R med miniatyr av riddartecknet.

Mörk kostym

Handledningen är tydlig med att ett halstecken och utmärkelser på bröstet kan bäras till mörk kostym vid högtidliga tillfällen. Här hade jag gärna tillåtit även en kraschan enligt samma argument som ovan, vilket är tillåtet i t.ex. Finland.

Sammanfattning

Ska jag lämna någon synpunkt vore det möjligtvis att underrubriker, t.ex. för manlig och kvinnlig klädsel, hade underlättat läsningen. Hade även uniformer omfattats av handledningen hade det varit lättare att få en överblick över bärandets ”logik”, men det är fullt förståeligt att fokus ligger på den civila klädseln. Uppdaterade uniformsbestämmelser från Försvarsmakten väntas om inte alltför lång tid.

Den nya handledningen är omfattande och välillustrerad. Den besvarar såväl principiella som praktiska frågor och kommer att vara mycket användbar för de tretton ordensmottagare i som fredags blev de första att motta varsitt tryckt exemplar.

Bärandehandledningen kan läsas i sin helhet här.

Fredagen den 31 maj 2024 ägde den första ordensförläningsceremonin rum. Tretton förtjänta svenskar som utnämnts till riddare eller kommendörer inom de kungliga riddarordnarna fick ta emot sina ordenstecken vid en ny ceremoni på Kungliga slottet.

En presentation av de tretton mottagarna finns här.

Bakgrund

Att ordenstecknen skulle överlämnas vid en högtidlig ceremoni har varit tanken från början, men det var inte självklart hur en sådan ceremoni skulle se ut. När ordnarna infördes 1748 fanns ceremoniel för ordenskapitel och varje ny riddare skulle dubbas med svärdsslag på axeln. Jag kommer att återkomma till denna tradition. På 1860-talet upphörde dubbningen och ordensmottagarna fick istället hämta ut sina ordenstecken hos posten. Sådan var ordningen fram till de sista förläningarna 1974.

Hur ordenstecken överlämnas skiljer sig åt mellan olika länder. I Finland är ordningen fortfarande som den var i Sverige på 70-talet. I Norge anordnas individuella överlämningstillfällen för varje enskild mottagare. I Danmark kommer de nya riddarna till slottet för att tacka monarken för utmärkelsen vid en audiens. Storbritannien har så kallade investiturer där mottagare av vissa höga ordensgrader dubbas.

En förebild för den nya svenska ordensförläningsceremonin är överlämningen av H. M. Konungens medalj som äger rum två gånger om året. Då välkomnas samtliga mottagare till slottet för att ta emot sin medalj ur kungens hand, ett arrangemang som är mycket uppskattat av deltagarna. Ordensceremonin bygger vidare på denna med ett antal ytterligare ceremoniella inslag som markerar att ordnarna är rikets främsta utmärkelser.

Salen

Ceremonin äger rum i Vita havet som är slottets balsal. Mot kortsidan hade fyra hyenden placerats med insignierna för de fyra kungliga riddarordnarna: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden. Samtliga dessa ingår nu i det nya belöningssystemet, även om Serafimerorden väntas förlänas svenska icke-kungliga medborgare i ytterst begränsad omfattning.

Vid sidan av av dessa hyenden stod Serafimerbaneret från 1810 som tidigare användes vid ordensceremonierna och som idag ställs fram vid kungliga vigslar, dop och begravningar.

Stolar för ordensmottagarna var ordnade i tre grupper för Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden. Kungaparets karmstolar stod vända mot mottagarnas.

Gästerna

De tretton mottagarna fick medföra fyra gäster vardera. Därutöver närvarade talman Andreas Norlén, riksmarskalk Fredrik Wersäll, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och kulturminister Parisa Liljestrand, samt representanter för de olika ämnesområden som ordensmottagarna representerar. Närvarar gjorde även en handfull personer som varit centrala för att ta fram ceremonin och dess olika beståndsdelar, till exempel musik, ordenstecken, statuter med mera.

Ordenskansler Svante Lindqvist och vice ordenskanslern Per Sandin tjänstgjorde i stor hovuniform samt Serafimerordens större tecken i band om halsen och Vasaordens riddartecken på bröstet som ämbetstecken. Ordenskanslern bar dessutom sin särskilda ämbetsstav. Övriga tjänstemän vid Kungl. Maj:ts Orden bar mörk kostym med Serafimerordens mindre tecken i band på bröstet samt kungens namnchiffer på slaget.

En intressant detalj är att den uniformerade hovpersonalen vid detta tillfälle inte bar utländska ordnar utan endast svenska. Detta var den gamla ordningen vid ordenskapitel inom de svenska ordnarna. De båda militära mottagarna kom i uniform utan andra utmärkelser.

Ceremonin

Gästerna anlände till Västra valvet där ordensintendent Christian Thorén och ordensarkivarie Mats Hemström från Kungl. Maj:ts Orden ledsagade dem över inre borggården till Östra valvet där en grenadjärvakt ur Livgardet paraderade iförda infanteriet uniform m/1886 med björnskinnsmössa. Denna honnörsvakt tjänstgör endast vid mycket högtidliga tillfällen och ordensförläningsceremonin räknas som en statsceremoni.

Väl inne i slottet togs gästerna emot av Ceremonistaten med överceremonimästare Anders Ahnlid, ceremonimästare Otto von Platen, vice ceremonimästare Björn Fröling samt kammarherrarna Per Ström, Henrik Klackenberg, Mikael Brännvall och Mikael Horal. Samtliga i stor hovuniform. När alla kommit på plats var det dag för kungaparet att göra entré och ceremonin kunde börja.

Ordenskansler Svante Lindqvist höll ett inledningstal. Traditionen med kanslertal går tillbaka ända till den 18 april 1748 då den förste ordenskanslern Carl Gustaf Tessin själv höll ett tal i Riddarholmskyrkan. Där efter talade kungen en lika anrik tradition.

Vice ordenskanslern läste upp mottagarnas namn och motivering varefter de fick komma fram. Ordenskanslist Eva Papik Lindfors överräckte etuiet med ordenstecknen till kungen som överlämnade det till mottagaren och bytte ett par ord. Ordenshärold Jonas Arnell-Szurkos överräckte ordensbrevet till drottningen som i sin tur överlämnade även det till dess mottagare. När alla mottagare inom respektive orden mottagit tecken och brev, buggat sig för de församlade och återvänt till sin plats spelades ordens särskilda fanfar.

Efter ceremonin i Vita havet hälsade kungaparet på gästerna i Sofia Magdalenas paradsängkammare varefter vidtog samkväm i Karl XI:s galleri.

Musiken

Ceremonins musik förtjänar att lyftas fram särskilt. Som introduktionsmusik spelades Serafimermarschen komponerad 1795 av Georg Joseph Vogler. Ett eko från 1700-talets storslagna ordensceremonier. Ett modernare inslag var Intåg i sommarhagen av Wilhelm Petterson-Berger (arr. Jerker Johansson).

Under 2023 har särskild ordensmusik tagits fram (läs mer här). Att 1700-talets ordensmusik får en modern fortsättning är alldeles storslaget! För framförandet stod musiker ur Försvarsmusiken.

Ordenstecknen

Något bör även sägas om de ordenstecken som överlämnades. Dessa är utförda i förgyllt silver och emalj av Atelier Borgila som drivs av ordensjuvelerare Henrik Ingemansson och som ansvarat för ordenstecknens tillverkning sedan 2014. Deras utseende bestämdes av några av 1700-talets främsta kulturpersonligheter: rådspresident Carl Gustaf Tessin och överintendent Carl Hårleman. Till vissa tecken har äldre formar kunnat användas, till andra har man fått tillverka nya. Att de svenska ordenstecknens kvalitet är absolut världsklass intygas av Borgilas tidigare ägare silversmeden Lars Fleming.

Även etuierna är tillverkade i Sverige medan ordensbanden tillverkats i Danmark och blivit uppsydda i Sverige. Med ordenstecknen följer en knapp som kan bäras till vardags. I enlighet med svensk tradition medföljer inga miniatyrtecken, men sådana kan beställas.

Högupplösta fotografier av ordenstecknen finns här.

Framtiden

Ceremonin får sägas ha blivit mycket lyckad! Mottagarna och deras förtjänster sattes i centrum medan musik och ceremoniella inslag underströk utmärkelsernas historia och betydelse.

Det blir inget ytterligare tillfälle under 2024, men i framtiden kan det bli aktuellt med två ceremonier om året. Antalet ordensmottagare väntas växa och tidigare mottagare kommer att bjudas in till kommande ceremonier, vilket innebär att de kan behöva flyttas till den större Rikssalen.

Ordensväsendets utveckling är dock helt beroende av att allmänheten utnyttjar sin möjlighet att nominera mottagare. Detta görs enkelt via ett webbformulär här. Viktigt är att en nominering inte ska vara ett CV utan en motivering av hur personens insatser är så exceptionella att de bör belönas med en orden.

Gårdagens ceremoni får sägas har bidragit starkt till att lyfta ordnarnas profil. Efter lång väntan är allting äntligen på plats.

SVT:s sändning

Ceremonin direktsändes av SVT Nyheter. Dessvärre var inslaget under all kritik. Sändningen började kl. 14 när alla deltagare tagit plats och ceremonin skulle ta sin början, men istället för att låta tittarna lyssna till musiken och höra ordenskanslerns tal bjöd SVT på en allmän diskussion om ABBAS betydelse. Det ska sägas att de medverkande gjort ett tappert försök att läsa på om ordnarna och mottagarna, men de bidrog knappast med något intressant.

Vi hoppas på bättring till nästa gång. Sändningen kan ses här.

Det danska hovet har publicerat nya porträttfotografier av kung Frederik X och drottning Mary. Fotona är tagna på Christiansborg av Steen Evald och visar kungaparet i full gala med ordnar. Att tronskifte ägt rum markeras inte minst av att kungen nu bär ett antal historiska ordenstecken som tidigare burits av hans företrädare.

Kung Frederik X

Den främsta danska orden är Elefantorden som har rötter i ett kunglig brödraskap med elefanten som symbol inrättat 1464 av kung Kristian I. Elefantorden återupprättades som kunglig orden 1580 av Fredrik II och anses idag vara en av världens förnämsta ordnar. Ordenstecknet kallas i dagligt tal rätt och slätt för elefant, och kung Frederik bär nu i egenskap av ordenherre den elefant med kors av slipade ädelstenar som sannolikt tillverkades för Christian V år 1671. Kedjan togs fram för samme kung 1693 i samband med att nya statuter utfärdades för Elefantorden. Denna så kallade ”moderelefant” har av tidigare monarker burits vid särskilda tillfällen såsom nyårsmottagningen den 1 januari. Vid andra tillfällen kommer kung Frederik att bära sin personliga elefant som han mottog på 18-årsdagen.

På bröstet bär kungen Elefantordens kraschan med briljanter som utfördes kring 1770 för den blivande Fredrik VI. (TILLÄGG: historikern Trond Norén Isaksen har dock påpekat att 1770 års kraschan (länk) har pärlor och att den som kungen bär på bilden snarare är den kraschan som tillverkades 1731 för Frederik I.) Sedan 1947 har denna kraschan burits vid högtidliga tillfällen, ett bruk som infördes av kungens morfar.

Dannebrogens briljanterade kraschan utfördes även den för Fredrik VI i samband med nya ordensstatuter 1808. Precis som i Sverige så bär kungligheter i Danmark briljanterade ordenstecken vid särskilda tillfällen utan att detta markerar att de innehar någon speciell grad.

När detta magnifika ordenstecken inte används kan de beskådas tillsammans med riksregalierna på Rosenborgs slott i Köpenhamn.

Drottning Mary

I ordensväg har tronskiftet inte inneburit någon förändring för drottning Mary som bär samma ordenstecken som tidigare.

Däremot bär hon ett nytt minitatyrporträtt av sin make utfört av den brittiske konstnären Tom Mulliner. Det är fantastiskt att se att traditionen med porträttmåleri lever vidare. Porträttet bärs inom en briljanterad ram av guld som ursprungligen utfördes för kejsarinnan Amelie av Brasilien och från henne gick i arv till systern drottning Josefina av Sverige och från henne till barnbarnet drottning Lovisa av Danmark som var den första danska drottningen att bära ett briljanterat porträtt av sin make.

Samma porträttram har senare burits av drottningarna Alexandrine och Ingrid med respektive makes porträtt så länge de regerade. Drottning Margrethe bar under sin regeringstid ett porträtt av sin far Frederik IX. Drottning Mary bar under sin tid som kronprinsessa ett porträtt av drottning Margrethe.

Fler detaljer kan läsas här.

För snart sex år sedan tillkännagavs att ordensförläningar skulle återupptas för svenska medborgare. I torsdags offentliggjordes namnen på de tretton svenskar som blir de första att ta emot Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden för sina extraordinära insatser inom försvar, vetenskap, kulturliv och social omsorg. De är de första på nästan 50 år.

Processen för att välja ut mottagarna har tagit sin utgångspunkt i de nomineringar som inkommit från organisationer och privatpersoner. Dessa har behandlats av det särskilda Ordensrådet vid Kungl. Maj:ts Orden som sedan lämnat ett förslag till regeringen. Efter att regeringen i torsdags beslutade om att lämna sitt förord har kungen i egenskap av ordnarnas stormästare beslutat om förläning. Mottagarna kommer att få ta emot sina ordenstecken vid en ceremoni på slottet den 31 maj.

Av de tretton mottagarna är sju kvinnor och sex män. Nio av de tretton utmärkelserna hör till de båda högsta nivåerna av totalt åtta. Jag ser det som ett gott tecken att man inte är för restriktiv med de finaste utmärkelserna. Det är omöjligt att säga hur väl dessa första mottagare återspeglar hur ordensväsendet kommer att se ut i framtiden. Systemet är fortfarande nytt och det kommer ta år för en enhetlig praxis att etableras. Allmänhetens nomineringar kommer att vara en viktig del av detta.

Svärdsorden

Kungl. Svärdsorden instiftades 1748 och kan sedan 2023 tilldelas militär personal som inom det militära området har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen. Svärdsorden har fem grader, ett Svärdstecken och en Svärdsmedalj i guld och silver.

Två personer får motta utmärkelser inom Svärdsorden för ”ledarskap under krigsliknande förhållanden”. Gärningar utförda under krigsliknande förhållanden kan belönas med den särskilda värdigheten riddare med stora korset (instiftad 1788) som historiskt har gått till högre officerare för framgångar i krig, men man har denna gång valt att dela ut två av de ordinarie graderna.

Generallöjtnant Dennis Gyllensporre utnämns till kommendör med stora korset av Svärdsorden för ”utomordentligt ledarskap under krigsliknande förhållanden i Mali.”

2018 blev Gyllensporre chef för Force Commander för Minusma, FN:s militära insats i Mali som pågått sedan 2013 för att stabilisera landet efter Tuaregupproret året innan. Gyllensporre fick befälet över 13 000 personer från 60 länder. Utnämningen skulle gälla i ett år men förlängdes till tre. Insatsen har ansetts mycket komplicerat och Gyllensporres goda ledarskap har uppmärksammats i vida kretsar. Vid hemkomsten 2021 belönades han med Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld. Han är idag verksam vid Försvarshögskolan.

Översten av första graden Ulf Henricsson utnämns till kommendör av första graden av Svärdsorden för ”mycket föredömligt ledarskap under krigsliknande förhållanden i forna Jugoslavien”.

Henricsson tjänstgjorde som chef för den mekaniserade bataljonen NORDBAT 2 som var en del av FN-insatsen United Nations Protection Force i det forna Jugoslavien. Hans ledarskap och initiativförmåga anses ha räddat många liv under det år han var placerad i Vareš. 1998 tilldelades han Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd för ”visat upprepat personligt mod som inneburit betydelsefullt föredöme under tjänstgöring september 1993 till april 1994”.

Nordstjärneorden

Kungl. Nordstjärneorden instiftades 1748 och har burits av bland andra Carl von Linné och Alfred Nobel. Sedan 2023 tilldelas den personer som har gjort personliga insatser för Sverige eller svenska intressen, särskilt inom offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag. Nordstjärneorden har fem grader, ett Nordstjärnetecken och en Nordstjärnemedalj i guld och silver.

Professor Svante Pääbo utnämns till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden ”för utomordentliga forskningsinsatser”.

Pääbo är genetiker och mottog Nobelpriset i medicin 2022 för ”upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. 2012 mottog han H. M. Konungens medalj av 12:e storleken för ”framstående insatser inom paleogenetiken”. Sedan 2008 är han medlem av den prestigefulla tyska orden Pour le Mérite och 2009 mottog han tyska Förtjänstorden, graden motsvarande kommendör av första klass.

Professor Anne l’Huillier Wahlström utnämns till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden ”för utomordentliga forskningsinsatser”.

l’Huillier Wahlström är professor i atomfysik vid Lunds universitet och mottog Nobelpriset i fysik 2023 för ”experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. I sitt födelseland Frankrike har hon belönats med Hederslegionen: riddare (2012), officer (2022) och kommendör (2023).

Catarina Wingren utnämns till riddare av första klass av Nordstjärneorden för ”avgörande engagemang i samband med svenska internationella fredsinsatser i Mali”. Wingren är tredje ambassadsekreterare vid Sveriges ambassad i Malis huvudstad Bamako. Hennes insatser på detta område har inte tidigare varit omskrivna.

Vasaorden

Vasaorden grundades 1772 och har förlänats bland andra Astrid Lindgren och Ingvar Kamprad. Den kan sedan 2023 tilldelas personer som har gjort personliga insatser för Sverige eller svenska intressen, särskilt inom icke offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag. Vasaorden har fem grader, ett Vasatecken och en Vasamedalj i guld och silver.

Direktör Antonia Ax:son Johnson utnämns till kommendör med stora korset av Vasaorden för ”utomordentliga insatser inom näringsliv och andra samhällssektorer”.

Ax:son Johnson är företagsledare inom den familjeägda Johnsonsfären och har även varit styrelseordförande för Stockholms stadsmission och är mångårig ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Hennes farfars far Axel Johnson utnämndes 1907 till kommendör av första klassen av Vasaorden Oscar II. 1942 mottog sonen Axel Ax:son Johnson storkorset av samma orden av Gustaf V, och hans son Axel Ax:son Johnson fick samma utmärkelse Gustaf VI Adolf 1973. Antonia Ax:son Johnson blir alltså den fjärde generationen att motta Vasaorden och den tredje att motta storkorset (!). Hon har tidigare mottagit Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band (1995), Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj (2009) och Kungl. Patriotiska Sällskapets kulturarvsmedalj (2013).

Artisterna Benny Andersson, Agnetha Fältskog, Anni-Frid Reuss och Björn Ulvaeus utnämns till kommendörer av första klass av Vasaorden för ”mycket framstående insatser inom svenskt och internationellt musikliv”.

ABBA behöver knappast någon närmare presentation. I spekulationerna om vilka som skulle bli de första ordensmottagarna har deras namn förekommit flitigt. I år det dessutom 50 år sedan de vann Eurovision med Waterloo. De får samma grad av Vasaorden som bland annat operasångerskan Birgit Nilsson fick 1974. Benny Andersson mottog H. M. Konungens medalj av 8:e storleken 1998 och Björn Ulveaus medaljen Litteris et Artibus 1999. Båda i egenskap av kompositörer.

Skådespelare Eva Rydberg utnämns till kommendör av Vasaorden för ”långt och framgångsrikt engagemang inom scenkonsten”.

Rydberg har en lång karriär på scenen som dansös, clown, sångerska och skådespelerska samt nästan 30 år som chef för Fredriksdalsteatern i Helsingborg. 2011 mottog hon Konungens medalj av 8:e storleken i serafimerordens band för ”framstående insatser inom svenskt teaterliv”.

Socionom Bettan Byvald utnämns till riddare av första klassen av Vasaorden för ”mångårigt betydande socialt arbete”.

Byvalds arbete inom socialtjänsten i Angered i Göteborg har uppmärksammats i media. I en artikel i Dagens Nyheter 2018 kallades hon ”en enmansstyrka mot extremism”. Till SVT Väst har hon sagt att utmärkelsen är överväldigande.

Affärsområdeschef Thomas Sjöström utnämns till riddare av Vasaorden för ”stort personligt mod vid den svenska evakueringen från Kabul”.

Sjöström är verksam vid säkerhetsbolaget Vesper Group som sedan 2008 ansvarat för säkerheten för Sveriges ambassad i Afghanistan. När Kabul i augusti 2021 intogs av talibanerna fick Vesper uppdrag av staten att sköta evakueringen och 2 144 personer kunde föras i säkerhet. Sjöström var vid denna tid Vespers säkerhetschef i Afghanistan.

Äntligen! Kungl. Maj:ts Orden har tillkännagivit att tretton exceptionella svenskar blir de första att få ta emot kungliga riddarordnar vid en ceremoni på slottet den 31 maj.

Svärdsorden

Kommendör med stora korset

• Dennis Gyllensporre, generallöjtnant: för utomordentligt ledarskap under krigsliknande förhållanden i Mali.

Kommendör av första klassen

• Ulf Henricsson, överste av 1. graden: För mycket föredömligt ledarskap under krigsliknande förhållanden i forna Jugoslavien.

Nordstjärneorden

Kommendör med stora korset

• Svante Pääbo, professor, Nobelpristagare i medicin 2022: För utomordentliga forskningsinsatser.

• Anne L’Huillier Wahlström, professor, Nobelpristagare i fysik 2023: För utomordentliga forskningsinsatser.

Riddare

• Catarina Wingren, tredje ambassadsekreterare: För avgörande engagemang i samband med svenska internationella fredsinsatser i Mali.

Vasaorden

Kommendör med stora korset

• Antonia Ax:son Johnson, direktör: För utomordentliga insatser inom näringsliv och andra samhällssektorer.

Kommendör av första klassen

• Benny Andersson, artist: För mycket framstående insatser inom svenskt och internationellt musikliv.

• Agneta Fältskog, artist: För mycket framstående insatser inom svenskt och internationellt musikliv.

• Anni-Frid Reuss, artist: För mycket framstående insatser inom svenskt och internationellt musikliv.

• Björn Ulvaeus, artist: För mycket framstående insatser inom svenskt och internationellt musikliv.

Kommendör

• Eva Rydberg, skådespelare: För långt och framgångsrikt engagemang inom scenkonsten.

Riddare av första klassen

• Bettan Byvald, socionom: För mångårigt betydande socialt arbete.

Riddare

• Thomas Sjöström, affärsområdeschef: För stort personligt mod vid den svenska evakueringen från Kabul.

Nu på söndag den 14 januari lämnar drottning Margrethe II över den danska tronen till sin son kronprins Frederik. Kl. 15 kommer han att hyllas som kung Frederik X från Christiansborgs slott. Det sker på dagen 52 år efter drottningens trontillträde. Margrethe II:s abdikation meddelades i hennes traditionella nyårstal och var en överraskning för det danska folket. Drottningen är mycket populär och djupt respekterad både hemma och i utlandet.

Drottning Margrethe II

Drottningen föddes 1940 och är äldsta dotter till dåvarande kronprins Frederik och kronprinsessan Ingrid (dotter till kung Gustaf VI Adolf av Sverige). När fadern uppsteg på tronen som kung Frederik IX den 20 april 1947 utnämndes prinsessan Margrethe till riddare av danska Elefantorden, instiftad 1580 men med rötter tillbaka till 1400-talet. På myndighetsdagen den 16 april 1958 mottog hon även de högsta nordiska ordnarna: svenska Serafimerorden, norska Sankt Olavs orden, Finlands Vita Ros’ orden och isländska Falkorden.

Drottning Margrethe tillträdde tronen vid faderns död den 14 januari 1972. Sitt första statsbesök avlade hon 1973 hos morfadern Gustaf Adolf i Sverige. Inför detta utnämndes även prins Henrik till riddare av Serafimerorden. Gustaf VI Adolf hann inte göra något svarsbesök i Danmark. Han avled den 15 september samma år och efterträddes av Margrethes kusin, Carl XVI Gustaf, som avlade han statsbesök i Danmark den i april 1975. I samband med detta utnämndes han till storkommendör av Dannebrogorden – en mycket exklusiv utmärkelse.

Under sina 50 år på tronen har drottning Margrethe mottagit ett stort antal utländska ordnar. 1979 blev hon den sjunde kvinnan att motta brittiska Strumpebandsorden och 1985 mottog hon spanska Gyllene Skinnets orden. Som prinsessa mottog hon även två ordnar som endast förlänas kvinnor: kejserliga Haft Paykar-orden av shah Mohammad Reza Pahlavi av Iran 1959 och Sankta Olgas och Annas orden av drottning Frederika av Grekland.

Kung Frederik X

Kung Frederik X:s trontillträde på söndag medför ett antal förändringar. Hans födelsedag den 26 maj kommer nu att bli en av Elefantordens tre ordensdagar. Vid dessa dagar bärs ordenstecknet i kedja. De båda andra ordensdagarna är 1 januari och 28 juni (Valdemar Atterdags födelsedag).

Hans monogram kommer att målas på de elefanter som utgör Elefantordens ordentecken och även Dannebrogordens kors kommer att krönas av hans monogram. På de kungliga medaljerna Förtjänstmedaljen (instiftad 1792), Belöningsmedaljen (instiftad 1865) och Ingenio et arti (instiftad 1841) kommer att ha kung Frederiks porträtt på åtsidan.

Sannolikt kommer kung Frederik och drottning Mary inom ett par år avlägga statsbesök i de andra nordiska länderna. Det faktum att både Finland och Island väljer nya presidenter i år innebär att många statsbesök kommer att äga rum de närmsta åren.

SVT sänder tyvärr inte direkt från tronskiftet men ett sammandrag visas kl. 19 (länk).

Estlands president Alar Karis tillkännagav idag att Ukrainas soldater gemensamt förlänas Örnkorsets orden av 1:a graden med svärd. Detta är Estlands högsta militära utmärkelse och har aldrig tidigare delats ut. Förläningen undertecknades i samband med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Tallinn. President Karis motiverade sitt beslut:

För att de beskyddar den fria världen och sitt land, som erkänsla för tapperheten hos de som kämpar mot den fiende som invaderat Ukraina.

Örnkorsets ordens orden instiftades 1928 av de estniska skyddskårerna för att fira republikens 10-årsjubileum. 1936 blev det en statsorden som förlänas av presidenten för förtjänster inom försvarsområdet. Orden har fem grader och delas ut med svärd till militärer och utan svärd till civila.

Kollektiva ordensförläningar är ovanliga men förekommer. Jag har tidigare skrivit om när Finlands mödrar gemensamt mottog Frihetskorset 1942.

Idag fick Kungl. Maj:ts Orden besök av chefen för Försvarsmusiken kommendörkapten Roger Lodin och musikinspektör Leif Karlsson som överlämnade noter och partitur till den musik som ska användas vid ordensceremonielet. Det vill säga de ceremonier då de kungliga ordnarna ska överlämnas. Äldst av dessa musikstycken är de som komponerades för Serafimerorden av den tyska tonsättaren Georg Joseph Vogler för den stora ordensdagen 28 april 1795, däribland Serafimermarschen eller Marche des Chevaliers de l’Ordre des Seraphims en Suéde, som nu åter kommer att spelas.

Utöver marschen har man komponerat nya fanfarer för de olika ordnarna:

• Svärdsordens fanfar av Leif Karlsson (arr. Magnus Hylander)
• Nordstjärneordens fanfar av Emmy Lindström
• Vasaordens fanfar av David Björkman

Dessutom har Paula af Malmborg Ward omponerat Kungl. Maj:ts Ordens processionsmusik (2023) som ska spelas som uttågsmusik.

Försvarsmusiken är en enhet inom Livgardet som tillgodoser Försvarsmaktens, Hovets och regeringens behov av musik vid olika högtidliga tillfällen och ceremonier i Sverige. Med överlämnandet av noterna till KMO hälsar Försvarsmusiken på Facebook att ”de musikaliska förberedelserna nu är fullbordade” inför att de kungliga riddarordnarna åter ska förlänas svenska medborgare.