Regeringen har fastställt en ny förordning om Sveriges främsta utmärkelser. Den utgör den juridiska grunden för det nya belöningssystemet kommer att börja gälla den 1 februari 2023 och .
Enligt förordningen ska Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden utföra Sveriges främsta utmärkelser för förtjänstfulla insatser, tillsammans med regeringens utmärkelser. Nomineringar till ordensutmärkelser ska tas in av Kungl. Maj:ts Orden och behandlas av ett särskilt råd som sedan lämnar förslag till regeringen. När regeringen godkänt förslaget fattas beslut om förläning av Kungl. Maj:ts Orden (kungen i ordenskapitlet).
Processen kan tyckas omständlig, men beslutet om vem som får en ordensutmärkelse kommer i första hand att vila hos rådet. Inkomna nomineringar lär också vara avgörande. Vem som helst får föreslå förtjänta personer till en orden. Ju fler som nominerar desto bättre.
Av förordningen innehåller inga överraskningar. Texten ligger mycket nära det förslag till ”Förordning om vissa statliga utmärkelser” som Förtjänstutredningen lämnade i sitt betänkande. En paragraf om behandling av personuppgifter har lagts till. Med förordningen upphävs ordenskungörelsen från 1974.
Ordnarna kommer att regleras i detaljnivå i de ordensstadgar som Kung. Maj:ts Orden ska fastställa nästa år. Ett extra ordenskapitel var planerat till den 2 december men fick ställas in eftersom förordningen dröjde. Nu äntligen kan arbetet med Sveriges nya ordensväsende fortskrida.
På lördag har det äntligen blivit dags för Nobelfest efter två års uppehåll. För den som är intresserad av festens långa historia och många traditioner rekommenderas Nobelmuseets utställning Nobelfesten – festernas fest som visas till och med den 22 januari 2023.
Den första prisceremonin 1901.
Klädkoden på Nobelfesten har alltid varit civil högtidsdräkt, det vill säga frack eller långklänning, till vilka utmärkelser bärs. Redan vid den första nobelbanketten den 10 december 1901 på Grand Hôtel uppmärksammade tidningarna de celebra gästernas ordnar och medaljer:
Aldrig tillförne torde hotellets charmanta festsal ha sett en så illuster samling, särskildt från vetenskapens fält, som den, hvilken där sågs. […] De gnistrande kraschanerna och de breda kommendörsbanden buro där sitt vittne om att vetenskapens trägna idkare i våra dagar ej blott skörda lager för sitt arbete.
Än idag är Nobelbanketten ett av de sällsynta tillfällen då svenska folket får njuta av ordensprakten när framstående forskare och författare från hela världen infinner sig i Stockholm iförda sina hemländers ordnar.
Kungen och drottningen
Utöver pristagarna är kungen och drottningen kvällens hedersgäster. Kungliga Husgerådskammaren har lånat ut en frack som kungen använt vid flera Nobelfester samt den klänning, designad av Nina Ricci, som drottningen bar på Nobelfesten 1995. Kungl. Maj:ts Orden har lånat ut ett antal ordenstecken för att göra uppsättningen komplett.
Kungens frack och drottningens klänning från Husgerådskammaren, med ordenstecken från Kungl. Maj:ts Orden.
På Nobelbanketten bär drottning Silvia traditionsenligt Serafimerorden med briljanterat ordenstecken och kraschan som tillverkades för drottning Victoria år 1908 när Sveriges drottning fick rätt att bära orden. När drottningen inte använder dessa ordenstecken finns de utställda i Ordenssalarna på Kungl. Slottet. Nobelmuseet har i sin utställning Serafimerorden utan briljanter. Något som också saknas är det briljanterade porträtt av kungen som drottningen vanligtvis bär. Dessa porträtt existerar av naturliga skäl i en mycket begränsad upplaga.
Kungen själv bär också Serafimerorden i band över axeln, Nordstjärneorden i band om halsen, Vasaordens kraschan samt två svenska och tre norska kungliga minnestecken och -medaljer i miniatyr på frackslaget.
Stig Ramel och Alice Babs
Stig Ramel och Alice Babs på Nobelbanketten tidigt 1970-tal.
Utställningen uppmärksammar en person som betytt mycket för Nobelbanketten, nämligen Stig Ramel som var VD för Nobelstiftelsen 1972–1992. Han såg till att korta ned middagen och hålla meny och underhållning hemliga vilket gjorde arrangemanget bättre anpassat för TV-publiken. I utställningen finns hans frack och utmärkelser utställda.
Fracken har en så kallad akademikrage som i Stig Ramels fall utmärker ledamotskap i Kungl. Vetenskapsakademien där han blev invald som ledamot 1980. Frackkragens silkesbroderi visar akademiens emblem – den femuddiga Nordstjärnan och tre kronor på en strålkrans.
Ordenstecknet om halsen är kommendörstecknet av spanska Isabella den katolskas orden. På slaget finns ett miniatyrspänne med Vasaorden, danska Dannebrogorden, Isabella den katolskas orden samt franska Hederslegionen. Miniatyrernas band har små boutoner (ordensknappar) som visar graden av respektive orden. Rund knapp med silvervingar markerar kommendörsgrad av de svenska och spanska ordnarna.
Märkligt nog har Dannebrogorden en rund knapp, vilket markerar den högre riddargraden, medan Hederslegionen orden saknar knapp. Originalutmärkelserna finns dock utställda i samma monter och där är Hederslegionens tecken den högre graden (officer) medan Dannebrogorden är av den lägre (riddare).
Ytterligare en sak att anmärka på är att Isabella den katolskas orden placerats runt halsen på fracken. På Nobelbanketten hade Ramel givetvis burit sin svenska orden. Sannolikt har man utgått från ett fotografi av Ramel på banketten där han sitter iförd sin spanska orden. Vasaordens kommendörstecken mottog han först 1974.
Bredvid honom på fotografiet sitter Alice ”Babs” Sjöblom. Hon hade uppträtt på Nobelbanketten 1969 tillsammans med Duke Ellington. På bilden, som är från ett senare år bär hon Vasaordens ledamotstecken i rosettband invid axeln. Hon mottog denna utmärkelse 1968. På bröstet bär hon ett miniatyrspänne med tre miniatyrer varav den första är Kungl. Musikaliska Akademiens medalj För tonkonstens främjande som hon mottog 1970.
Alfred Nobel
Alfred Nobels egna ordnar, eller ”plåtslageriet” som han själv kallade det, finns utställda på Nobelmuseet i Björkborn utanför Karlskoga. Jag har skrivit om dem här. Nobelmuseet i Stockholm har dock etuiet till hans officerstecken av Hederslegionen samt den röda bouton han kunde bära på kavajslaget i informella sammanhang.
Polismyndighetens medalj För rådigt ingripande (medborgarmedaljen).
Polisregion öst har delat ut medaljer till fyra medborgare för deras civilkurage. Polisens medalj För rådigt ingripande (medborgarmedalj) kan tilldelas personer som visat särskild rådighet vid ett ingripande som skett för att hjälpa polisen att utföra en arbetsuppgift eller visat särskild rådighet genom att avvärja fara för liv, hälsa eller värdefull egendom.
De fyra som fått motta medaljen har bistått polisen genom att rädda en man från att drunkna, stoppat en alkoholpåverkad förare, identifierat gärningsmannen bakom ett knivdåd, samt bistått ett offer för ett rån. Dessa insatser beskrivs utförligare i polisens pressmeddelande.
Polisregionen har också tillkännagivit att två personer kommer att nomineras till det nya belöningssystemet som ska träda i kraft vid årsskiftet:
Ytterligare två medborgare som gjort extraordinära insatser uppmärksammades av polisregion Öst. Polismyndighetens inriktning är att nominera dessa två i enlighet med ett nytt belöningssystem där Kungl. Maj:ts Orden och regeringen i framtiden kommer vara de som utdelar bärbara medaljer för rikets högsta utmärkelser.
Det rör en person som gått emellan och försökt avbryta ett knivmord, samt en person som räddat en annan ur en brinnande bil.
Traditionellt är det medaljen För berömliga gärningar som delas ut för sådana modiga handlingar. Den ingår idag i regeringens belöningsmedaljer och har inte delats ut på många år. I samband med Förtjänstutredningens förslag har regeringen uttalat att dessa medaljer åter ska delas ut, men några detaljer har inte presenterats. Däremot har ordensväsendets grader och medaljer presenterats utförligt och det är möjligt att någon utmärkelse inom ordnarna kan bli aktuell.
Det är mycket glädjande att polisen valt att nominera dessa båda mycket förtjänta personer till utmärkelser inom det nya belöningssystemet. En farhåga har varit att statliga myndigheter som har egna medaljer skulle föredra att dela ut dessa och inte nominera till det nya systemet. Polismyndigheten visar här hur rikets främsta utmärkelser och myndigheternas egna medaljer kan användas för olika nivåer av insatser och därmed komplettera varandra. Förhoppningsvis följer fler myndigheter efter.
Hela pressmeddelandet med beskrivning av de olika insatserna finns här.
Utrikesminister Ann Linde överlämnade idag Kungl. Nordstjärneordens insignier till Ukrainas ambassadör i Sverige herr Andrii Plakhotniuk. Han har på förslag av utrikesdepartementet utnämnts till kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden av kung Carl XVI Gustaf. Motiveringen löd:
Med hänsyn till det sätt varpå han vårdar de svensk-ukrainska relationerna under rådande läge.
Det är vanligt att ambassadörer och andra diplomater i Sverige får motta Nordstjärneorden. Det sker dock nästan uteslutande i samband med att de lämnar sina uppdrag efter ett antal års tjänstgöring. Att ambassadören fått motta orden redan nu med särskild motivering utgör en extraordinär vänskapsgest från Sverige till Plakhotniuk och hans hemland.
Insignierna utgörs av ett ordenstecken som bärs i ett gult och blått band om halsen samt en kraschan som bärs på bröstet. Med dem följer ett ordensbrev.
Ambassadören skriver i en kommentar:
Det är en stor ära att av Hans Majestät Konungen bli tilldelad Nordstjärneorden.
Tillsammans med mitt team kommer vi fördubbla våra ansträngningar för att ytterligare stärka och fördjupa vänskapen och samarbetet mellan 🇺🇦 och 🇸🇪.
Det är en historisk dag! Sveriges riksdag har fattat det efterlängtade beslutet om införande av ett nytt modernt offentligt belöningssystem. Från och med den 1 januari 2023 kommer de kungliga riddarordnarna Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden att delas ut till svenska medborgare för förtjänstfulla insatser. Något som inte varit möjligt sedan 1974 då ordensväsendet lades vilande.
Med detta avslutas en process som inleddes för fyra år sedan då företrädarna för sex riksdagspartier tillkännagav en uppgörelse om en översyn av belöningssystemet, flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet. Efter ett tillkännagivande av Konstitutionsutskottet, ett omfattande arbete av Förtjänstutredningen, en proposition från regeringen landade frågan åter på riksdagens bord. Igår debatterades förslaget och idag blev det votering. Med stor majoritet gick förslaget igenom. Endast V röstade emot.
När jag började skriva Phaleristica för sju år sedan hade jag aldrig vågat drömma om en så omfattande, ambitiös och väl genomförd reform av det svenska ordensväsendet. Vi går nu in en ny epok för svenska ordnar och medaljer. Det ska bli oerhört roligt att se de svenska riddarordnarna delas ut igen. Idag korkar vi upp champagnen!
Debatt
Igår debatterades förslaget. Särskilt roligt var att se Björn von Sydow, tidigare talman och ordförande för Förtjänstutredningen, på plats i kammaren. KU:s vice ordförande Hans Ekström berättade lite om bakgrunden till den politiska uppgörelse som tillkännagavs i maj 2018:
Grunden till det förslag som debatteras i dag ligger i ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet. Och grunden för det tillkännagivandet kan jag väl våga avslöja för kammaren var en diskussion mellan Björn von Sydow, Andreas Norlén, Tobias Billström och mig. Vi diskuterade behovet av ett sammanhållet modernt belöningssystem, flaggdagarna, insyn i hovet och begränsning av antalet tjänstgörande kungligheter.
Det här samtalet resulterade i ett tillkännagivande i konstitutionsutskottet om ett modernt och sammanhållet belöningssystem.
Den enda som argumenterade emot förslaget var Jessica Wetterling (V). Hon inledde sitt anförande med att säga:
Den senaste tiden har jag funderat ganska mycket över vad som egentligen är modernt. Ordet ”modern” betyder nutidsenlig. Synonymer till ”modern” som jag har hittat är ord som ”nutida”, ”trendig” och ”populär” – alltså vad som är inne just nu.
Kanske är det så att det är svunna tider som är det moderna just nu. Det verkar så, för nu står vi här med en majoritet i kammaren som vill återinföra det statliga ordensväsendet och återuppväcka vilande ordnar. Vänsterpartiet delar inte majoritetens uppfattning om att detta är nödvändigt, fru talman.
Men kanske är det så att medaljer är på modet numera. Vi hörde precis talmannen redogöra för medaljstorlekar, och riksdagen har precis infört och fått en egen medalj som nyss delades ut under avtackningen av avgångna ledamöter. Det kanske helt enkelt är så, fru talman, att det är Vänsterpartiet som är lite ute – vem vet.
Sist på talarlistan stod Tobias Billström (M) som bland annat sade:
Det finns en stor glädje i att bli uppmärksammad och få ett erkännande. Detta är en evig sanning, och den har förmodligen funnits lika länge som mänskligheten funnits. Vad vi belönar och hyllar ändras självfallet med tiden. Vi som sitter i den här kammaren vet detta. Det är därför bra för ett samhälle att man har offentliga belöningsmedel tillgängliga och en rik flora med många möjligheter i nivåer och grader. Det gör det möjligt att ta om hand många olika typer av förtjänstfulla insatser. Sakläget är i den delen de facto inte annorlunda nu än 1748, när ordnarna inrättades genom ett initiativ i dåtidens riksdag.
I april lämnade regeringen sin proposition om ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Enligt förslaget ska Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden åter delas ut till svenska medborgare för förtjänstfulla insatser.
Efter att förslaget landat på riksdagens bord har det behandlats av Konstitutionsutskottet. Utskottets ledamöter har bland annat fått information av riksmarskalken om de förberedelser som vidtagit inför beslutet. Endast två partier har lämnat in följdmotioner: Vänsterpartiet anser att det inte är statens uppgift att belöna insatser på central nivå och att propositionen i den del ska avslås; Sverigedemokraterna anser inte att dagen för val till EU-parlamentet ska vara allmän flaggdag.
Idag kom utskottets betänkande (2021/22:KU39) i vilket majoriteten ställer sig bakom regeringens förslagtill riktlinjer för ett modernt offentligt belöningssystem. Båda motionerna avslås. Utskottet går igenom regeringens förslag och konstaterar helt kort:
Utskottet anser liksom regeringen att Sverige bör ha ett centralt system för offentlig belöning och ställer sig bakom de överväganden som redovisas i propositionen. De riktlinjer som regeringen föreslår är väl avvägda.
Det som händer nu är att förslaget debatteras i kammaren tisdagen den 14 juni kl. 09. Debatten kan följas direkt via riksdagens webb-tv här. Samma dag kl. 13 är det omröstning om förslaget som kan följas här.
Om allt går vägen kommer det nya belöningssystemet att träda i kraft den 1 januari 2023.
Idag firar marinen sin 500:e födelsedag. Det var den 7 juni 1522 som Sveriges tog emot de tio bestyckade fartyg som riksföreståndaren Gustav Vasa köpt från Lübeck som skulle utgöra stommen i den svenska flottan. 1902 inrättades kustartilleriet som tillsammans med flottan fick utgjorde försvarsgrenen marinen. Firandet har pågått under flera dagar med bal på Stadshuset i Stockholm och örlogsbesök från ett stort antal länder. Idag avslutas det med avtäckandet av två minnesstenar: en på fjärden Slätbaken utanför Söderköping, där de första fartygen anlände, och en på Skeppsholmen i Stockholm.
Dagen till ära följer här en beskrivning av marinens första egna utmärkelse: distinktionstecknet För tapperhet till sjöss.
Tanken på en särskild marin utmärkelse väcktes under kriget mot Ryssland 1788–1790 då de svenska och ryska flottorna inledningsvis utkämpat ett hårt sjöslag vid Hogland. Prins Karl, hertig av Södermanland (sedermera kung Karl XIII) var storamiral och befälhavare över den svenska örlogsflottan. I början av 1789 skrev han till sin bror Gustav III och bad om tillåtelse att instifta ett hederstecken för örlogsflottans underofficerare och manskap. Officerarna kunde dekoreras med den år 1748 instiftade Svärdsorden. Den 6 april gav kungen sin tillåtelse åt hertigen att ta fram ett hederstecken och tog samtidigt själv initiativet till de båda kungliga medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss.
Distinktionstecknet av andra klass med grön lagerkrans.
På sitt flaggskepp Hedvig Elisabet Charlotta som låg utanför flottans högkvarter i Karlskrona instiftade hertig Karl den 18 juni 1789 distinktionstecknet För tapperhet till sjöss i två grader. Den underofficer eller sjöman som under strid antingen blivit sårad eller särskilt utmärkt sig kunde tilldelas den första (lägre graden). Denna utgjordes av två korslagda svärd över ett ankare av silver. Innehavare av första graden som vid ytterligare en strid visat ”Oförskräckthet, Mannamod och Rådighet” kunde motta även den andra (högre graden). Detta tecken var detsamma som det lägre men inom en lagerkrans prydd med orden Trohet och Tapperhet på ena sidan och Ära och Dygd på den andra.
Tecknets form gjorde att det ibland kallades ”Distinktionstecknet af Anckaret” eller bara ”Anckaret för Tapperhet till Sjöss”. Det bars i ett gult band med svarta kantränder – ”Färgorne af et Vapen” som det heter i statuterna. Vapnet som åsyftas är Södermanlands, en svart grip i guldfält, som utgjorde prins Karls hertigdöme.
Ett femtiotal utdelningar av distinktionstecknet är kända mellan 1789 och 1797 då storamiralsämbetet upphörde. Därefter ersattes tecknet av medaljen För tapperhet till sjöss. Så sent som 1974 konstaterades dock att ”Örlogsflottans hederstecken” formellt inte upphävts. Det omnämns även i Förtjänstutredningens betänkande där står att det ”kunde delas ut till [sic!] innehavare av ämbetet storamiral”. Rätt är förstås att det var storamiralen som delade ut tecknet.
Hertig Karl hade hoppats att hans distinktionstecken skulle fortsätta att delas ut. De av honom utfärdade statuterna avslutas nämligen med dessa ord:
Och då en gång den Hand kalnadt, som i dag detta Tecken utdelar, då en annan Befälhafvare, jag hoppas med samma Ära, jag önskar med lika varma Känslor för sit Fädernesland, skal anföra Rikets Flottor, skal han på de Grunder, som dess Statuter utsätta, och til Min Åminnelse detta Förtjenst-Tecken utdela.
Måtte det til evärdeliga Tider hos Svenske Under-Officerare, Svenska Gemenskapen blifva och bibehålla Minnet af en Befälhafvare, som kände det rätta Värdet af deras Stånds-Dygder, och hos dem ingjuta samma brinnande Åtrå til vackra Gerningar, som hos dem, under mit Anförande, så ärorikt bidragit til de Svenska Vapnens Seger och til Svenska Flaggans åter uprättade Aktning hos främmande Nationer.
I helgen deltar kungen och drottningen på en militärbal för att fira den svenska marinens 500-årsjubilum. Flera av deltagarna har hört av sig och undrat hur de ska bära sina utmärkelser. Den vanligaste frågan är kan jag bära utmärkelser i miniatyr, trots att kungaparet närvarar?
Det traditionella svaret är: ja. Till stor mässdräkt bärs dekorationer i miniatyr på mässjackans vänstra slag. Övriga deltagare bär civil högtidsdräkt, antingen frack (med miniatyrer på slaget) eller långklänning (med miniatyrer under halsöppningen eller motsvarande plats). Till civil högtidsdräkt är det även tillåtet att bära originaldekorationerna på bröstet vilket dock inte rekommenderas om de är många.
Kungens och drottningens närvaro har traditionellt inte påverkat valet mellan miniatyr och original. De officiella regelverk som utfärdats under 1900-talet innehåller inga sådana bestämmelser. Medlemmarna av det svenska kungahuset och andra europeiska furstehus har alltid burit miniatyrer till frack, långklänning och mässdräkt, oavsett om statsöverhuvudet närvarat eller inte.
Utmärkelser i originalstorlek har varit reserverade för statsceremonier och andra ceremoniella tillfällen. Vid sådana arrangemang som ofta äger rum dagtid bär militärer paraduniform (högtidsdräkt, A1) med stora dekorationer, och närvarande civila som burit högtidsdräkt har även de burit original. Sådana tillfällen är idag sällsynta. Utmärkelser bärs i första hand vid festligare aftonstillställningar och då företrädesvis i miniatyr.
Att det idag finns en osäkerhet på denna punkt beror på att de svenska regelverken ändrades på 2010-talet. Sedan dess anges att originaldekorationerna ska bäras då kungen eller drottningen närvarar. Detta gäller även mässdräkt till vilken original inte tidigare burits. Se mitt inlägg om Utmärkelser till mässdräkt. Tyvärr har detta lett till en utbredd förvirring om när original ska bäras, var de ska placeras m. m.
Under tidigt 1900-tal var det flera författare som rekommenderade att originaldekorationerna skulle bäras i kungens närvaro. Dessa var ju de som förlänats medan miniatyrerna införskaffats hos hovjuvelerare Carlman. Redan då var dessa rekommendationer föråldrade och gick stick i stäv med de bestämmelser som kungen utfärdat för hovet och militären enligt vilka miniatyrer skulle bäras till civil högtidsdräkt, hovets chifferfrack och militär mässdräkt. På 1950-talet utfärdades bärandeanvisningar av sekreteraren vid Kungl. Maj:ts Orden som förtydligade att miniatyrer var tillåtna om det inte var riksceremoni.
Sedan ett tiotal år tillbaka har vi alltså en situation där de officiella reglerna står i konflikt med traditionen och praxis inom kungahuset. Jag vet att många lyfter fram de kungligas exempel och menar att de som gör likadant och bär miniatyr inte gör fel. Själv kan jag dock inte rekommendera någon att bryta mot uniformsbestämmelserna.
För framtiden vill jag dock lyfta fram att det finns en internationell och hundraårig praxis kring bärandet av miniatyrer som följs av kungahuset. Det vore mycket önskvärt om de officiella anvisningarna åter kunde överensstämma med dessa.
I dagarna har vi kunnat glädja oss åt det förslag som lagts på riksdagens bord om att de svenska kungliga riddarordnarna åter ska kunna delas ut. Samtliga endast för förtjänstfulla insatser och utan inslag av automatik. Svärdsorden inom militär verksamhet, Nordstjärneorden inom offentlig verksamhet, och Vasaorden för privat verksamhet. Serafimerorden, landets högsta utmärkelse sedan 1748, ingår dock inte i förslaget. Något som jag hoppas att riksdagen rättar till.
Enligt förslaget ska ordnarna i första hand delas ut för förtjänstfulla insatser enligt de principer som arbetats fram inom den parlamentariska Förtjänstutredningen under Björn von Sydows ordförandeskap. Inga ordnar ska delas ut per automatik och förläningar till politiker ska ske mycket restriktivt. Däremot ska ordnarna kunde delas ut till utländska medborgare som en vänskapsgest vid till exempel statsbesök. Enligt förslaget blir Serafimerorden en anomali inom belöningssystemet eftersom den endast kommer att förlänas av protokollära skäl och aldrig för förtjänstfulla insatser. Är det lämpligt att de övergripande principer om förtjänst som ska vägleda ordensväsendet i övrigt inte ska gälla Sveriges högsta utmärkelse?
Serafimerorden har endast en grad –riddare (eller ledamot) och kommendör av Kungl. Maj:ts orden – eller bara riddare/ledamot. Vid ordens instiftande var den endast avsedd för kungligheter och höga ämbetsmän. Sedan 1975 delas den endast ut till utländska statschefer och därmed jämställda, samt efter 1995 även till medlemmar av det svenska kungahuset. Orden har dock mycket goda förutsättningar att fungera som belöning även till ”vanliga medborgare” i exceptionella fall.
Inom Serafimerorden har det alltid funnits en stark humanitär tradition. I de äldsta ordensstadgarna stod att: ”Riddares plikt ware, at sielfmante åtaga sig öfwerinseende wid Siuk- och Fattighus”. Redan 1748 understödde riddarna projektet att anlägga Sveriges första sjukhus som fick namnet Serafimerlasarettet. Från 1773 till 1888 utövades överstyrelsen av rikets sjukvård av serafimerriddare. Om detta har jag skrivit i inläggetSerafimerorden och sjukvården.
Denna tradition lever vidare genom Serafimermedaljen (instiftad 1748) som idag delas ut till den som genom ”humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt”. Medaljen har alltid delas ut utan hänsyn till rang eller ställning. 1919 gavs den till den 31-åriga sjuksköterskan Elsa Brändström, och jämt hundra år senare till den 95-åriga författaren, psykologen och förintelseöverlevanden Hédi Fried. Medaljen har idag endast fyra levande innehavare.
Det är rimligt att ett modernt belöningssystem innehåller en utmärkelse för extraordinära humanitära insatser, och vad passar bättre än att använda rikets främsta orden som har just en sådan tradition? Det skulle bli en oerhört sällsynt utmärkelse och på hundra år kanske antalet belönades svenska och utländska medborgare bli färre än tio. Men i de fallen lär inga andra utmärkelser kunna komma ifråga.
Danska Elefantorden som på många sätt liknar Serafimerorden har under 1900-talet endast förlänats fem danskar och tre utlänningar som inte varit kungligheter eller statschefer. Bland dem den danske fysikern och nobelpristagaren Niels Bohr (1947) och den brittiske premiärministern Winston Churchill (1950). Även från Norge finns inspiration att hämta. Sankt Olavs orden ska nämligen förlänas som belöning för ”utmerkede fortjenester for Norge og menneskeheten”. Att innefatta förtjänstfulla insatser för mänskligheten i belöningssystemet är onekligen beundransvärt och ett bra ändamål för rikets högsta utmärkelse.
I sin proposition resonerar regeringen kortfattat Serafimerorden mot bakgrund av att flera remissinstanser föreslagit att Serafimerorden åter skulle komma i bruk. Regeringen skriver bland annat att orden inte ska kopplas till samhällsställning, vilket det torde finnas fullständig enighet kring, men också att man inte vill ändra Serafimerordens nuvarande tillämpningsområde eftersom ordnarna i belöningssystemet ska vara likvärdiga. Detta är ett märkligt argument eftersom ordnarna är indelade i olika ”fina” grader och Förtjänstutredningen har rentav föreslagit att antalet grader ska blir fler. En hierarki existerar alltså redan inom systemet.
Jag föreslår därför att riksdagen beslutar att rikets högsta utmärkelse Serafimerorden ska ingå i det nya belöningssystemet som en utmärkelse för extraordinära insatser för Sverige och mänskligheten och att hela systemet därmed genomsyras av principerna om belöning för förtjänstfulla insatser.
Kungl. Vasaorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom privat verksamhet.
Idag offentliggjordes regeringens proposition om ett nytt offentligt belöningssystem. Den innehåller bland annat förslag om hur de kungliga riddarordnarna och andra utmärkelser ska kunna förlänas svenska medborgare:
I propositionen föreslås riktlinjer för ett nytt centralt och modernt system för offentlig belöning. Det nya centrala belöningssystemet ska ha som sin huvudsakliga uppgift att uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Det handlar om insatser som är av sådant slag att de bör belönas på en nationell nivå med en av Sveriges främsta utmärkelser: en ordensutmärkelse inom någon av de statliga ordnarna eller en av regeringens utmärkelser.
I det centrala belöningssystemet ska tilldelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet återupptas i sin helhet och ordensutmärkelser ska kunna delas ut till både svenska och utländska medborgare. Genom ett centralt system för belöning ska en gemensam utgångspunkt gälla för vilka insatser som kan komma i fråga för belöning. Det centrala belöningssystemet ska välkomna nomineringar från alla delar av vårt samhälle.
Proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna.
I maj 2018 tillkännagavs en bred politisk uppgörelse om att ett antal frågor gällande kungahuset, ordensväsendet och flaggdagarna skulle utredas. En parlamentarisk kommitté (Förtjänstutredningen) med representanter för samtliga riksdagspartier gjorde en mycket grundlig utredning och lämnade i september 2019 ett ambitiöst förslag om hur ordnar och medaljer kan delas ut i högre omfattning.
Efter att regeringen tagit in olika myndigheters och organisationers synpunkter presenteras nu det förslag som riksdagen ska ta ställning till. Riksdagen väntas fatta beslut före sommaren och det nya systemet bör kunna träda ikraft vid årsskiftet som planerat. Propositionen omfattar 51 sidor och utgör i första hand en sammanfattning av Förtjänstutredningens betydligt längre betänkande. Den innehåller förslag om riktlinjer för:
Ett nytt centralt system för offentlig belöning (3.1)
Principer för belöning (3.2)
Nominering till belöning (3.3)
Beredning av belöningsärenden (3.4)
Beslut om utmärkelser (3.5)
Regeringens förslag är i stort sett detsamma som utredningens, vilket innebär att värdigheter inom Svärdsorden (militär verksamhet), Nordstjärneorden (offentlig verksamhet) och Vasaorden (privat verksamhet) åter ska delas ut. Nomineringar ska tas in och behandlas inom ett ordensråd vid Kungl. Maj:ts Orden varefter regeringen fattar beslut om ordensförläningar och statschefen delar ut utmärkelsen.
Regeringen resonerar kring Serafimerorden (s. 17) som i dagsläget kan förlänas utländska statschefer, utländska personer som har en ställning som är jämförbar med statschef, samt medlemmar av det svenska kungahuset. Flera remissinstanser har lyft att orden i synnerliga fall bör kunna förlänas även svenskar för förtjänstfulla insatser. Regeringen väljer dock att inte föreslå en sådan ändring, vilket är lite tråkigt.
Kungl. Svärdsorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom militär verksamhet.
Ett önskemål från Försvarsmakten var att få lämna in nomineringar av Svärdsmedaljen direkt till regeringen utan prövning av ordensrådet vid Kungl. Maj:ts Orden. Detta avslås dock av regeringen (s. 21). Däremot förtydligar regeringen att Svärdsorden kan delas ut till utländska militärer vid protokollära ordensutväxlingar vilket Försvarsmakten önskat (s. 16).
Regeringen för ett resonemang kring de många medaljer som delas ut vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och beslutar att inte utfärda några bestämmelser kring dessa. Däremot förutsätter regeringen att myndigheterna inte delar ut bärbara medaljer för förtjänstfulla insatser om de kan konkurrera med det nya systemet (s. 42). Det uppskattas att regeringen här gör tydligare gör skillnad mellan bärbara utmärkelser och icke-bärbara. Denna distinktion saknades i Förtjänstutredningens betänkande.
Förtjänstutredningens betänkande skickades till 81 remissinstanser. Av dessa har endast ett fåtal lämnat några längre svar. Vissa myndigheter utmärker sig dock med utförliga svar med många kloka synpunkter. I propositionen görs flitiga hänvisningar dessa längre svar som lämnats av bland andra Försvarsmakten, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Riksarkivet. Ett positivt remissvar har lämnats av Svenska Faleristiska Föreningen, medan ett mer kritiskt svar lämnats av föreningen Reservofficerarna.
På det stora hela är propositionen välskriven och för bra resonemang kring remissinstansernas synpunkter. Dock utan att innehålla några större överraskningar. Riksdagens ledamöter har till den 4 maj på sig att lämna in motioner. Sedan ska propositionen behandlas i Konstitutionsutskottet. Propositionen kan läsas i sin helhet här.
Phaleristica 