Etikettarkiv: Harald V

Harald V 1937–2026

Kung Harald V av Norge har avlidit i en ålder av 89 år. Under måndagen fördes hans kista av sonen, den nye kung Haakon VIII, med familj till slottskapellet där den kommer stå fram till begravningsdagen. Allmänheten ges möjligheten att ta farväl av den folkkäre kungen medan kadetter från försvarets krigsskolor står hedersvakt.

De traditioner och ceremonier som omgärdat det kungliga dödsfallet och tronskiftet är i mångt och mycket desamma som när kung Haakon VII avled 1957 och Olav V avled 1991. De norska riksregalierna – kronan, spiran, äpplet och svärdet – bars främst i processionen för att sedan placeras på kistan i kapellet. Dessa regalier togs fram inför kung Karl Johans kröning som norsk kung i Nidarosdomen 1818. Kronan, spiran, äpplet utfördes av guldsmeden Adolf Zethelius i Stockholm, medan svärdet var ett av Karl Johans egna.

Bakom kistan bar hovfunktionärer hyenden med några av kung Haralds ordnar av: chefen för hushållet Lars Christian Krog bar de norska, chefen för hovets stab Tone Rinden Rygh de brittiska, säkerhetschef Lars Ivar Frøystad de danska och kommunikationschef Guri Ofstad Varpe de svenska. Ordnarna placerades sedan framför kistan. Att inte bara norska ordnar utan även utländska valts ut återspeglar både Norges starka relation till de tre grannländerna, men framförallt det norska kungahusets släktband och kung Haralds egen härstamning.

Norges kungahus sedan 1905

Kung Haralds farfar Haakon VII föddes 1872 som prins Carl av Danmark, son till kung Fredrik VIII och drottning Louise (född prinsessa av Sverige). Han gifte sig 1896 med prinsessan Maud av Storbritannien (dotter till Edvard VII) och fick med henne sonen Alexander. Efter att den svensk-norska unionen upplösts 1905 erbjöds prins Carl att ta över den norska kronan vilket han accepterade efter att en folkomröstning bekräftat att landet ville vara en monarki. Han tog namnet Haakon och sonen namnet Olav. Haakon och Maud kröntes som norskt kungapar i Nidarosdomen 1906.

Kronprins Olav gifte sig 1929 med prinsessan Märtha av Sverige. Best man var brudgummens kusin hertig Albert av York som senare skulle bestiga den brittiska tronen som Georg VI. För att hedra de utländska gästerna bar kronprins Olav utöver norska Sankt Olavsordens kedja, den svenska Serafimerordens band och brittiska Victoriaordens kraschan. Harald och Märtha fick barnen Ragnhild, Astrid och Harald (V).

När Haakon VII avled 1957 hade relationerna med Sverige ännu inte återhämtat sig efter andra världskriget. Framför hans kista placerades endast tre hyenden: ett med Sankt Olavsordens kedja och övriga norska utmärkelser, ett med danska Elefantorden och Dannebrogsordens storkommendörstecken, samt ett med brittiska Strumpebands- och Bathordnarna.

När kungligheter från hela Europa samlades i Oslo 1968 för bröllopet mellan kronprins Harald och Sonja Haraldsen var stämningen en annan. Kronprinsessan Märtha hade avlidit 1954 men hennes minne vårdades av såväl familjen som hela det norska folket. Både kung Olav och kronprinsen bar dagen till ära kraschanerna för både Elefant- och Serafimerordnarna. Kungen bar dessutom Dannebrogsordens storkommendörstecken om halsen.

Vid Olav V:s död 1991 placerades fyra hyenden framför kistan. Denna gång med norska, brittiska, danska och svenska utmärkelser. Bland de norska kan särskilt nämnas den nya Förtjänstorden (som han själv instiftat 1985), Krigskorset och Borgerdaadsmedaljen. Storbritannien representerades av Strumpebandsorden. Olav V innehade dessutom som ytterst få utlänningar den skotska Tistelorden som han mottagit 1962 av drottning Elizabeth II. På det svenska hyendet låg samma Serafimerorden som kungen burit på bröllopsdagen.

Kung Haralds utmärkelser

Med faderns död blev Harald V ny norsk kung. Den svenska Serafimerorden hade han förlänats i samband med sin 21-årsdag 1958 och han mottog ordenstecknen av den dåvarande svenske ambassadören Rolf Edberg. Året efter sitt trontillträde avlade kung Harald statsbesök hos kung Carl XVI Gustaf i Sverige och mottog då Serafimerordens kedja.

Kronprins Haakons bröllop 2001 blev tredje gången en norsk kronprins gifte sig iförd Serafimerorden. Kung Harald och kronprinsen gjorde på samma sätt som 1968, med det undantaget att kung Harald bytte ut Elefantordens kraschan mot norska Förtjänstordens. Det hade annars blivit för trångt på uniformsbröstet.

Under hela kung Haralds regering deltog han ofta och gärna i utbytet med broderlandet Sverige. Serafimerordens kraschan bar han på uniformen varje gång han tog emot nyackrediterade svenska ambassadörer, senast 2024 när den nuvarande ambassadören Mikael Eriksson tillträdde. Serafimerordens (ganska tunga) kedja bar han så sent som på kung Carl Gustafs 80-årsdag som firades i Stockholm tidigare i år. Han var även gäst vid kungaparets guldbröllop i juni.

Denna långa familjehistoria som är sammanvävd med Norges egen har kulminerat i de fyra hyenden med ordenstecken som i detta ögonblick vilar framför kung Harald V:s kista i slottskapellet i Oslo. Från vänster:

  1. Norska Sankt Olavsordens kedja och axelband med tillhörande kraschan, samt kraschanen för norska Förtjänstorden
  2. Danska Elefantordens ljusblå axelband med tillhörande kraschan, samt det briljanterade halstecknet för storkommendör av Dannebrogorden med kraschan.
  3. Brittiska Strumpebandorden komplett med kedja med stort ordenstecken, axelband med litet ordenstecken, kraschan och själva strumpebandet, samt Victoriaordens storkors.
  4. Svenska Serafimerordens kedja med ordenstecken, axelband med ordenstecken samt kraschan.

Kung Harald V var en älskad och djupt respekterad monark. Hans begravning den september i Oslo domkyrka kommer att följas av miljoner och markerar inledningen på ett nytt kapitel i Norges nationella historia. Samtidigt kommer kung Haralds serafimersköld att föras från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan för traditionsenlig serafimerringning.

Som avslutning kan nämnas att vår egen kung Carl XVI Gustaf på sitt medaljspänne bär fem minnestecken och -medaljer över skandinaviska kungar: de svenska Gustaf V och Gustaf VI Adolf i ljusblått band, men också de norska Haakon VII, Olav V och Harald V i rött band. Ett litet av de många sätt på vilket världen minns hedersmannen och landsfadern Harald V.

Frid över hans minne.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Sankt Olavs orden och kvinnorna

Star_Norwegian_Order_of_St._Olav

Sankt Olavs ordens storkorskraschan.

I Norge har man till skillnad från de andra nordiska länderna inga särskilda dagar då medaljer och ordnar förlänas. Istället sprids dessa ut jämt över året. Igår meddelades att professorerna May-Britt Moser och Edvard Moser tilldelas Sankt Olavs ordens storkors för deras särskilt framstående insatser inom neurovetenskaplig forskning. För sin forskning belönades de med Nobelpriset i medicin 2014 tillsammans med John O’Keefe.

Sankt Olavs orden instiftades 1847 av unionskungen Oscar I efter att norrmännen länge krävt en egen orden istället för att belönas med de svenska Svärds- och Nordstjärneordnarna. Det krönta O-et i korsarmarna syftade ursprungligen på kung Oscar och inte på det norska helgonet. Idag utdelas orden mycket sparsamt och endast 30 till 50 norrmän om året som får den höga utmärkelsen. Storkorset är mycket ovanligt och kan förlänas med en ännu ovanligare kedja som extra utmärkelse.

May-Britt Moser blir den tionde norska kvinnan någonsin att ta emot storkorset, och bara den fjärde om man räknar bort kungafamiljen. Orden delades för första gången ut till en kvinna 1915, vilket är tidigt om man jämför med Sverige och Danmark. Det första kvinnliga storkorset dröjde dock till 1942.

Efter invasionen av Norge 1940 befann sig kung Haakon VII i London tillsammans med kronprins Olav (V) och regeringen. Kronprinsessan Märtha hade tagit tillflykt till USA med sina barn och verkade där flitigt för Norges sak. Till kungens 70-årsdag 1942 tog hon sig i hemlighet till London för att delta i firandet och fick av sin svärfar Sankt Olavs ordens storkors med kedja för ”innsats for Norges sak under krigen”. Kungen lämnade över utmärkelsen med orden ”ikke fordi du er kronprinsesse, men fordi du har fortjent det”.

Författarinnan Sigrid Undset blev den andra kvinnliga mottagaren av storkorset. Även hon hade gått i exil under kriget eftersom hon tagit tydlig ställning mot nazismen och kom att kallas Norges röst i världen. Hon tilldelades storkorset för ”fremragende litterært virke og fortjenester av fedrelandet” 1947. Samma år blev Johanne Dybwad för ”fremragende fortjeneste av norsk skuespillkunst”. Hon hade då verkat som skådespelare i 60 år. Både Undset och Dybwad fick utmärkelsen utan kedja. Nästa kvinnliga icke-kungliga storkors skulle 65 år.

Kronprinsessan Märtha avled 1954 i cancer. Hennes dotter prinsessan Astrid tog då på sig många av hennes representativa uppdrag som ”rikets första dam”. Gamle kung Haakon blev så imponerad över hennes arbete att han överraskade den unga prinsessan genom att tilldela henne storkorset med kedja. Hennes äldre syster prinsessan Ragnhild som gift sig och flyttat till Brasilien några år tidigare, och därför utförde få kungliga uppdrag, fick storkorset först 1982. Att vara prinsessa innebar inte automatiskt att man fick en orden av kung Haakon.

Olav V, som besteg den norska tronen 1957, var inte lika restriktiv som sin far. Sonja Haraldsen fick storkorset med kedja när hon gifte sig med kronprins Harald (V) 1968, och deras äldsta dotter prinsessan Märtha Louise fick även hon storkorset och kedjan på sin 18-årsdag 1989. Mette-Marit fick storkorset vid giftermålet med kronprins Haakon 2001, men kedjan först 2016 som särskild utmärkelse för ”fortjenstfullt virke av Norge”. Det ska tilläggas att de kungliga damerna mycket sällan bär kedjan. Drottning Sonja har bara burit den en enda gång vid en ceremoni i Nidaros katedral vid makens trontillträde.

Först 2012 gick storkorset ännu en gång till en norska utanför kungafamiljen. Det var Berit Tversland som efter 35 år vid det norska hovet, varav tolv som kabinettssekreterare, belönades med den ovanliga utmärkelsen.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Kungens nya medalj

Kungen 2
Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Kung Carl Gustaf, som fyller 70 nu på lördag, är sannolikt Europas mest återhållsamme monark när det kommer till att bära utmärkelser. Åtminstone av de manliga. Medan kungar och prinsar stoltserar med långa rader av utmärkelser på uniformsbrösten och frackslagen har vår svenske statschef i över trettio år hållit sig till fyra. Denna vecka blev de plötsligt fem!

Det vi talar om nu är alltså utmärkelser på bröstet. Enligt kungahusets sedvänja bär Kungen bara ett halstecken och högst två kraschaner. På bröstet finns inga begränsningar så länge utmärkelserna ryms på en rad, men de kungliga bär inga utländska ordnar där. Sedan Oscar II har traditionen varit att bära svenska utmärkelser samt minnesmedaljer från närbesläktade kungahus. Den traditionen har Kungen tagit ett steg längre och han bär endast medaljer till minne av andra monarker. Dessa är:

  • Gustaf V:s jubileumsminnestecken II (utdelad 1948 vid Kungens 90-årsdag)
  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (utdelad 1967 vid Kungens 85-årsdag)
  • Haakon VII:s 100-årsmedalj (utdelad 1972 vid 100-årsminnet av Kungens födelse)
  • Olav V:s jubileumsmedalj (utdelad 1982 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)
  • Harald V:s jubileumsmedalj (utdelad 2016 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)

Den senaste medaljen har jag skrivit om tidigare. Men jag anade inte att Kungen faktiskt skulle börja bära den och därmed ändra sin sedan länge etablerade ”stil”. Men så kom bilderna från Kungl. Patriotiska sällskapets 250-årsfest i helgen, och idag nya officiella bilder på kungaparet. Harald V:s medalj har fått ta plats bland medaljerna. De svenska och norska kungar som hedrats på detta sätt blir därmed fem.

Olav_V_of_Norway
Särskilt stort värde ska Kungen sätta på Olav V:s medalj. Han var de nordiska monarkiernas ålderman när Kung Carl Gustaf tillträdde.

Så varför är inga danska monarker representerade? Danska Drottning Margrethe II gav ju ut en medalj så sent som 2012 med anledning av sina 40 år på tronen. Svaret är att de danska minnesmedaljerna sedan låg tid tillbaka endast tilldelas danskar. Vad jag kunnat se är Drottning Ingrids minnesmedalj den enda som även tilldelats svenskar.

Vi får se om Kungens 70-årsfirande bjuder på fler överraskningar.

1 kommentar

Under Bärande, Minnestecken

Kungliga minnestecken – gamla och nya

Hovet har i dagarna gått ut med programmet för det veckolånga firandet av Kung Carl Gustaf som fyller 70 år den 30 april. Frågan vi faleristiskt intresserade ställer oss är förstås – blir det ett jubileumsminnestecken?

800px-Gustaf_VI_Adolf_dekorationer
Gustaf VI Adolfs utmärkelser med inte mindre än sju svenska kungliga minnestecken.

De kungliga minnestecknen räknas som en separat kategori av utmärkelser, närmare bestämt kategori C., efter krigsdekorationer och före Konungens ordinarie medaljerna. Det delas ut till alla de som deltar vid firandet av en kunglig högtid som regeringsjubileum, födelsedag eller bröllop.

Som det första minnestecknet räknar man ibland det som Gustav III delade ut till kronprins Gustav (IV) Adolfs faddrar 1778. Den moderna traditionen börjar dock med Oscar II:s jubileumsminnestecken som delades ut med anledning av hans 25 år på de svenska och norska tronerna 1897. Inspirationen kom från Storbritannien där Drottning Victoria tio år tidigare markerat sitt 50-årsjubileum som regent med en medalj.

Som jag tidigare skrivit blev denna tradition stark i Norge. Oscars efterträdare i Norge har alla tre utfärdat en medalj vid sina 25-årsjubileum, så sent som i år av Harald V. I Sveriges blev traditionen den motsatta; av de nio minnestecken som delats ut sedan 1897 har inget delats ut för en likadan högtid som ett annat. Så har vi alltså:

Regeringsmedaljer

  • 25 år (Oscar II 1897)
  • 40 år (Carl XVI Gustaf 2013)

Födelsedagsmedaljer

  • 50 år (Carl XVI Gustaf 1996)
  • 70 år (Gustaf V 1928)
  • 85 år (Gustaf VI Adolf 1967)
  • 90 år (Gustaf V 1948)

Bröllopsmedaljer 

  • Samma år (Victoria och Daniel 2010)
  • Silverbröllop (Gustaf och Victoria 1906)
  • Guldbröllop (Oscar II och Sofia 1907)

Dödsfallsmedaljer

  • Gustaf V 1951

Den ”traditionen” bryts alltså om vi får ytterligare en 70-årsmedalj den 30 april. Historien visar dock att kungarna oftast låter det gå ett par decennier innan en medalj delas ut till minne av den egna personen. Medaljen från 2013 ligger fortfarande för nära i tiden att ett nytt tecken ska bli aktuellt.

För den som vill veta mer rekommenderas föredraget Kungliga jubileumsminnestecken den 23 april av ordensintendent Tom Bergroth som själv formgav det senaste tecknet. Mer information och biljetter här.

2 kommentarer

Under Minnestecken

Jubileum på norska tronen

Kongepar i 25 år (2)

Jubileumsmonogrammet.

Den 17 januari firar kung Harald och drottning Sonja 25 år tillsammans på den norska tronen. Det kommer att firas, bland annat med en vinterfest utanför slottet i Oslo och med en jubileumsresa längst kusten upp till Trondheim. Den brännande frågan är förstås om det blir en jubileumsmedalj.

Oskar IIs norska jubileumsminnestecken 1897

Jubileumsmonogrammet.

Traditionen med kungliga jubileumsminnestecken inleddes av den svensk-norske kungen Oscar II som 1897 instiftade ett till minne av sin 25-åriga regering. 549 exemplar delades ut: 232 med serafimerblått band till familjemedlemmar och gäster, 268 i högblått band till den svenska hovpersonalen, och 49 i rött band till den norska hovpersonalen.

Carl XVI Gustaf

Kung Carl Gustaf med Haakon VII:s och Olav V:s minnesmedaljer.

Medaljtraditionen förblev stark i Norge. Haakon VII hann instifta jubileumsmedaljer för både 25 och 50 år som norsk kung, och även Olav V instiftade en 25-årsjubileumsmedalj. Båda kungarna hedrades efter sin död med minnesmedaljer, de som kung Carl Gustaf brukar bära. Alla i enkelt rött band som Oscar II:s tecken.

Harald V

Kung Harald V med Sankt Olavs ordens kejda och Förtjänstordens axelband.

Harald V är inte främmande för att instifta nya ordnar och medaljer. Han tog aktiv del i skapandet av norska Förtjänstorden 1995 för insatser utanför Norge eller av utländska medborgare. Detta för att inte urvattna värdet av Sankt Olavs orden. Det sägs att dess blå band var hans val. Till de som hävdade att det var onorsk lär han ha svarat ”Det er jeg som er Kongen”.

Krigskorset

Krigskorset med svärd i original och miniatyr.

Allra mest lovvärd är dock reformen för ett par år sedan då utmärkelserna från andra världskriget – Krigskorset med svärd, Sankt Olavsmedaljen med ekgren och Krigsmedaljen – återuppväcktes för att belöna tapperhet och förtjänster i krig och väpnade konflikter.

Den svenska regeringen har mycket att lära av kung Haralds tid på tronen. Hoppas att han unnar sig en väl förtjänt jubileumsmedalj.

UPPDATERING:

Visst blev det en jubileumsmedalj. Den delades ut och bars av gästerna vid jubileumsgudstjänsten den 17 januari.

Jubileumsmedalj (2)

2 kommentarer

Under Medaljer, Ordnar