Etikettarkiv: Tom Bergroth

Får Lavin Eskandar medalj?

Snart är det ett år sedan den fruktansvärda attacken på grundskolan Kronan i Trollhättan, då tre personer mördades. Särskilt uppmärksammad blev elevassistenten Lavin Eskandar som försökt övermanna angriparen när denne svingade sitt svärd mot eleverna, vilket kostade honom livet. Lavin Eskandar blev bara 20 år och har hyllats som en hjälte av eleverna på skolan. Han har föreslagits för medalj men regeringen har ännu inte lämnat besked.

12063488_1615187008734343_4031487562351649709_n

Lavin Eskandar 1995-2015

Bara några dagar efter dådet den höjdes röster för att Lavin Eskandar skulle tilldelas den svenska livräddningsmedaljen För berömliga gärningar. Den delas till de som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara” efter beslut av regeringen. Ett upprop på startades på Facebook, Ge hjälten Lavin Eskandar medalj, som idag stöds av 5 800 personer. Initiativtagaren Michael Sigge motiverade varför medalj skulle delas ut:

”Det skulle dels vara ett sätt att hylla en verklig hjälte som offrade sig själv för att rädda livet på skolbarn. Men det vore också en politisk markering. Sverige som nation skulle visa vårt avståndstagande från den här typen av rasistdåd, och visa att vi uppskattar en ung människa som gjort sitt yttersta för sina medmänniskor.”

Medaljen har inte delats ut sedan 1998, och aldrig postumt. Initiativet fick dock mycket uppmärksamhet av de rikstäckande tidningarna, och snart fick det dessutom medhåll av Sveriges kanske främste kännare i dessa frågor, ordensintendenten på Kungl. Maj:ts orden Tom Bergroth:

”Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för Berömliga gärningar.”

I november samma år hade flera nomineringar kommit in och ärendet började beredas inom Utbildningsdepartementet. Beslut om medaljutdelning förbereds alltid inom ett departement innan det diskuteras inom regeringen.  I detta fall ville man av naturliga skäl invänta polisens utredning. Under den första halvan av 1900-talet, när utdelning av medaljen fortfarande var vanlig efter en livräddande insats, brukade handläggningen ta ungefär ett år.

För de som vill se Lavin Eskandar hedrad på detta sätt finns det dock all anledning att ligga på. Att medaljen delats ut ”skamlöst sparsamt”, som Tom Bergroth uttryckte det, är närmast en underdrift. Den har inte delats ut alls på närmare 20 år. Inte för att det saknats förslag. De senaste åren har flera privatpersoner skickat in nomineringar som först mötts av flera månaders tystnad och därefter ett kortfattat avslag. Statliga myndigheter vittnar om hur medaljnomineringar de skickat till Regeringskansliet i bästa fall mötts av förvirring och i sämsta fall av tydligt markerat ointresse.

När en medalj för internationella insatser utreddes 2010 föreslogs en särskild medaljberedning inom Regeringskansliet, så att uppgiften inte ska vara utspridd på de 11 departementen. Det blev varken medalj eller beredning. Modellen har dock fungerat bra i Finland vars Livräddningsmedalj handläggs av en Livräddningsmedaljnämnden som föreslår ett tiotal mottagare varje år. En nordisk förebild finns även i Norge, som ett år efter terrorattentaten 2011 delade ut medaljen For edel dåd, bland annat till dem som med fara för eget liv räddat ungdomar från Utøya. Då hade medaljen inte delats ut på 30 år.

Sveriges regering bör ge medaljen postumt till Lavin Eskandar. Det är ett erkännande han är värd och en symbolisk handling som skulle betyda mycket för många. Gör regeringen inte det lever den inte upp till sitt ansvar. Förvaltar man svenska folkets belöningsmedaljer åtar man sig att förära dem till de som är förtjänta. Kan regeringen inte utföra den enkla uppgiften får de helt enkelt lämna medaljerna ifrån sig.

4 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Besök på ordenssalarna

Ska man rekommendera ett enda besöksmål för den som är intresserad av svenska utmärkelser så blir det utan tvekan Ordenssalarna på Stockholms slott. Dessa fyra salar, som är inredda med de kungliga ordnarnas emblem, rymmer en imponerande utställning över svenska ordnar, medaljer och tillhörande föremål från mitten av 1700-talet och framåt. En perfekt utflykt för den som semestrar i huvudstaden.

dav

Prins Bertils ordnar.

Här finns ordnar och medaljer som delats ut till och tagits emot av svenskar. T.ex. en imponerande samling storkors som prins Bertil tilldelades under sina år som representant för Sverige i utlandet. Ordenstecknen ska vanligtvis återsändas till sina hemländer när mottagaren avlider men i detta fall har de utländska statscheferna generöst tillåtit samlingen att förbli komplett. De svenska ordnarna: Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna blir utförligt beskrivna, inklusive deras tillhörande dräkter.

dav

Prins Bertils ordnar.

Något jag själv uppskattar något oerhört är de små tillfälliga miniutställningarna som ordnas när det händer något särskilt. Just nu finns t.ex. en liten utställning om tillverkningen av ordenstecken i och med att en ny hov- och ordensjuvelerare Henrik Ingemansson utsågs 2014. Här kan man se tecken i olika faser av tillverkningen. Ett alldeles nytt tillskott är en monter som visar hur det gick till när kung Carl Gustafs tredje jubileumsminnestecken blev till inför 70-årsdagen i år.

sdr

Prins Oscars vapenplåt och Serafimerbaneret i Serafimersalen.

När man kommer till den fjärde och sista salen är det inte bara historia längre. I detta rum sammanträder fortfarande ordenskapitlet under kungens ordförandeskap och väggarna pryds av ett urval vapensköldar tillhörande Serafimerordens levande riddare och ledamöter. Särskilt framställd var den senaste skölden, prins Oscars som inom kort kommer att få sällskap av prinsessan Sofias som just nu färdigställs hos vapenmålaren.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer

Kungliga minnestecken – gamla och nya

Hovet har i dagarna gått ut med programmet för det veckolånga firandet av Kung Carl Gustaf som fyller 70 år den 30 april. Frågan vi faleristiskt intresserade ställer oss är förstås – blir det ett jubileumsminnestecken?

800px-Gustaf_VI_Adolf_dekorationer

Gustaf VI Adolfs utmärkelser med inte mindre än sju svenska kungliga minnestecken.

De kungliga minnestecknen räknas som en separat kategori av utmärkelser, närmare bestämt kategori C., efter krigsdekorationer och före Konungens ordinarie medaljerna. Det delas ut till alla de som deltar vid firandet av en kunglig högtid som regeringsjubileum, födelsedag eller bröllop.

Som det första minnestecknet räknar man ibland det som Gustav III delade ut till kronprins Gustav (IV) Adolfs faddrar 1778. Den moderna traditionen börjar dock med Oscar II:s jubileumsminnestecken som delades ut med anledning av hans 25 år på de svenska och norska tronerna 1897. Inspirationen kom från Storbritannien där Drottning Victoria tio år tidigare markerat sitt 50-årsjubileum som regent med en medalj.

Som jag tidigare skrivit blev denna tradition stark i Norge. Oscars efterträdare i Norge har alla tre utfärdat en medalj vid sina 25-årsjubileum, så sent som i år av Harald V. I Sveriges blev traditionen den motsatta; av de nio minnestecken som delats ut sedan 1897 har inget delats ut för en likadan högtid som ett annat. Så har vi alltså:

Regeringsmedaljer

  • 25 år (Oscar II 1897)
  • 40 år (Carl XVI Gustaf 2013)

Födelsedagsmedaljer

  • 50 år (Carl XVI Gustaf 1996)
  • 70 år (Gustaf V 1928)
  • 85 år (Gustaf VI Adolf 1967)
  • 90 år (Gustaf V 1948)

Bröllopsmedaljer 

  • Samma år (Victoria och Daniel 2010)
  • Silverbröllop (Gustaf och Victoria 1906)
  • Guldbröllop (Oscar II och Sofia 1907)

Dödsfallsmedaljer

  • Gustaf V 1951

Den ”traditionen” bryts alltså om vi får ytterligare en 70-årsmedalj den 30 april. Historien visar dock att kungarna oftast låter det gå ett par decennier innan en medalj delas ut till minne av den egna personen. Medaljen från 2013 ligger fortfarande för nära i tiden att ett nytt tecken ska bli aktuellt.

För den som vill veta mer rekommenderas föredraget Kungliga jubileumsminnestecken den 23 april av ordensintendent Tom Bergroth som själv formgav det senaste tecknet. Mer information och biljetter här.

2 kommentarer

Under Minnestecken