Etikettarkiv: Bengt Olof Kälde

Stefansmedaljen

Stefansmedaljen 2

Stefansmedaljen i rosett.

Den 3-6 oktober är det kyrkomöte i Uppsala. Den kyrkligt engagerade undrar vilka teologiska frågor som de nyvalda ledamöterna ska besluta om, men själv undrar jag om ärkebiskop Antje Jackelén kommer ta tillfället i akt att dela ut Stefansmedaljen, vilket ofta skett när kyrkofolket varit samlat i ärkestiftsstaden.

Stefansmedaljen är den enda bärbara utmärkelse som delas ut av Svenska kyrkan centralt. Den instiftades 1990 av ärkebiskop Bertil Werkström och fick sina stadgar fastställda av kungen i hovprotokoll. Konstnären Bengt Olof Kälde gav medaljen en tydlig kyrklig prägel med formen av Uppsalas förste ärkebiskops sigill, fästanordning i form av en mitra, samt band i den lila biskopsfärgen. Det sistnämnda ska ha varit kungens personliga förslag.

Av de 30 exemplar som färdigställts av silversmeden Olof Sundqvist skänktes tre till museer och 23 har delats ut till förtjänta medlemmar av kyrkan. Senast den delades ut var 2013 till avgående kyrkomötesordföranden Gunnar Sibbmark och missionsdirektorn Hilda Lind. Antje Jackelén har ännu inte delat ut någon medalj, men har alltså fyra på lager om någon förtjänt skulle dyka upp.

UPPDATERING 2018-10-05

Det skulle dröja till nästa kyrkomöte, men den 2 oktober 2018 överlämnade ärkebiskop Antje Jackelén sina både första Stefansmedaljer till kyrkohistorikern Ragnar Norrman och till Johannes Söderberg som är präst och TV-producent.

Stefansmedaljens statuter

1 §

Stefansmedaljen är instiftad av Ärkebiskopen och stadgarna fastställda av Hans Majestät Konungen (Riksmarskalksämbetet) den 1 oktober 1900. Ärkebiskopen utdelas medaljen till företrädare för och medlemmar av Svenska kyrkan för förtjänstfulla insatser i kyrka och samhälle.

§ 2

Stefansmedaljen är en medalj av förgyllt silver i form av en spetsoval. Medaljen är uppkallad efter förste ärkebiskopen av Uppsala, Stefan (1164-1185). Åtsidan är belagd med ärkebiskop Stefans sigillbild, visande honom iförd tunika, mässhake, pallium, manipel och mitra, i högra handen hållande en uppslagen evangeliebok och i den vänstra en balkvis ställd kräkla, åtföljd av den upptill från ett manutanskt kors utgående omskriften SIGILLV’ I D’I GR’A VPSALENSIS ARCHIEP’L.* Frånsidan är belagd med Svenska kyrkans vapenbild, visande ett genomgående kors, i korsmitten belagt med en öppen krona. Spetsovalen är upptill försedd med en förgylld mitra, vid vilkens övre spets medaljbandet fästes genom en i en ögla fästad förgylld ring. Medaljen bäres i ett purpurfärgat band på vänstra bröstet, för dam monterat i rosett.

§ 3

Stefansmedaljen utdelas i ett antal som bestäms av Ärkebiskopen, dock högst tre per år.

§ 4

Stefansmedaljen bör överlämnas under högtidliga former.

§ 5

Stefansmedaljen beskostas av medel som står till Ärkebiskopens förfogande.

§ 6

Förteckning över tilldelade medaljer förs vid ärkebiskopsämbetet.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Carl Henrik Martling 1925-2017

UB022183

Carl Henrik Martling 1963. Foto: Digitalt Museum

Förre överhovpredikanten Carl Henrik Martling har gått bort vid en ålder av 92 år. Den 4 december 1974 utnämndes han till ledamot av andliga ståndet av Nordstjärneorden. Detta var det sista tillfället då ordnar delades ut till svenska medborgare. Det var Gustaf III som 1783 gjorde det möjligt för präster att ta emot Nordstjärneorden genom att inrätta det andliga ståndet och inrätta graden ”ledamot” (eftersom präster inte ansågs kunna kallas ”riddare”).

Martling var en beläst och stridbar präst inom högkyrkligheten. Hans motstånd mot prästvigning av kvinnor ledde till att han aldrig utnämndes till biskop, men han fick andra höga poster som direktor för Lekmannaskolan och senare kyrkosekreterare. 1988 utnämndes han till överhovpredikant av kung Carl Gustaf och blev därigenom räknad som ”biskops vederlike”. Detta är även titeln på hans memoarer.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Överhovpredikantens kors.

Sedan 1805 är de svenska biskoparnas ämbetstecken ett pektoralkors av guld som de bär i kedja. Under Martlings tid tillkom ett liknande ämbetstecken för överhovpredikanten. Det ritades av konstnären Bengt Olof Kälde och utfördes av silversmeden Olof Sundqvist. Utsmyckningen baserades på Hovkonsistoriets vapen och formen på ordensbiskopens kors.

dav

Ordensbiskopens mitra och kåpa.

Ordensbiskopen, en av Serafimerordens ämbeten, inrättades samtidigt som det andliga ståndet 1783. Överhovpredikanten Carl Edvard Taube var den förste. Han skulle tillsammans med två kaplaner leda ordens gudstjänster. Ingen ny ordensbiskop vigdes efter 1883 och 1952 avskaffades ämbetet. Kaplanerna blev kvar till 1974. Antalet gudstjänster i anknytning till ordnarna hade då sedan länge upphört.

Carl Henrik Martling såg till att verka i ordensprästernas anda när han 1995 planerade tacksägelsegudstjänsten i samband med kronprinsessan Victorias myndighetsdag. Denna ägde rum före den tv-sända ceremonin i Rikssalen och leddes av ärkebiskop Gunnar Weman som dagen till ära iklätt sig ordensbiskopens skrud. Martling och Carl-Åke Söderberg som assisterade bar ordenskaplanernas dräkter. Ordensbiskopens mitra och kåpa är idag utställda i Ordenssalarna på Stockholms slott.

När Martling 1995 klev av som överhovpredikant lämnade hans sitt ämbetstecken vidare, men tilldelades ett likadant som gåva från kungen och drottningen. Året innan hade han tilldelats Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Lämna en kommentar

Under Personer