Etikettarkiv: Johanniterorden

Serafimerorden och sjukvården

Porten till Serafimerlasarettet.

Svenska folket följer varje dag det viktiga arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården under den rådande corona-epidemin. Vården om sjuka har varit en riksangelägenhet sedan mitten av 1700-talet och då sågs det som en uppgift för ordensväsendet. En tradition som går tillbaka till medeltiden.

Ordensväsendets ursprung har ett nära samband med sjukvården. Den medeltida Johanniterorden uppstod runt år 1180 kring ett hospital i Jerusalem där pilgrimer kunde söka vård hos munkarna. Även efter att orden blivit riddarorden med en huvudsakligen militär funktion fortsatte dess medlemmar att kallas hospitaliter (engelska: Knights Hospitaller). Idag bedriver Johanniterordens olika grenar ett omfattande humanitärt arbete, bland annat inom svenska Johanniterhjälpen.

Kungl. Serafimerordens kedja.

När den svenska Serafimerorden instiftades år 1748 var syftet att skapa ett i första hand symboliskt ordenssamfud genom vilken riddarna kunde förenas i en gemenskap med den svenske kungen. Seraferna som återfinns i ordens namn och emblem är ett bibliskt änglaväsen som markerar närhet till Gud. Redan Erik XIV och hans bröder prydde sina ordenskedjor med serafer. Det ljusblå ordensbandet anspelade på himmelen och ordensmedaljen bar devisen Proceres cum principe nectit (‘den förenar de främste med fursten’). Allt för att markera vilken upphöjd skara riddarna tillhörde.

Den historiska ordensuppgiften att måna om fattiga och sjuka var dock inte bortglömt vid ordens grundande. Ordensstadgarnas 30 § angav att:

Riddares plikt ware, at sielfmante åtaga sig öfwerinseende wid Siuk- och Fattighus …

Serafimerorden var inte en helt symbolisk sammanslutning. Riddarna samlades regelbundet till ordenskapitel i Riddarsalen på Stockholms slott och redan vid kapitlet den 21 november 1748 tog man sig an uppdraget att värna om sjuka och fattiga.

Olof Ström med sin Serafimermedalj i kedja i knapphålet.

För det första beslutade man att dela ut Serafimermedaljen till bryggaren Olof Ström som under många år nitiskt skött fattighuset i Katarina församling. Det beslutades samtidigt att medaljen hädanefter skulle tilldelas personer som oegennyttigt och framgångsrikt verkat i den praktiska människokärlekens tjänst. Alltså inom sjuk- och fattigvård eller annan välgörenhet. Detta blev första gången en svensk medalj fick en specifik uppgift. Efterföljarna skulle bli många.

För det andra bestämde sig ordenskapitlet denna dag att stödja det pågående projektet att anlägga ett sjukhus i Stockholm. Åtta serafimerriddare, varav fyra riksråd och fyra presidenter, uppdrogs att ansvara för sjukhusets anläggning. Året därpå köpte man en tomt på Kungsholmen och den 30 oktober 1752 öppnades Sveriges nya rikssjukhus – Serafimerordenslasarettet. Visserligen hade sjukhuset vid starten endast åtta bäddar men dess betydelse för den svenska sjukvårdens utveckling ska inte underskattas. Med hjälp av Linné anlades en trädgård för medicinalväxter och sedan Karolinska institutet grundades 1810 förlades den praktiska utbildningen av läkare till det växande lasarettet som kom att kallas ”den svenska medicinens högborg”.

Gustav III såg till att formalisera serafimerriddarnas ansvar för sjukvården genom att 1773 överlåta överstyrelsen över rikets alla hospital och barnhus till två serafimerriddare. I ordenskapitlet den 25 november 1787 gick kungen ett steg längre och inrättade

ett Gille, som å Serahimer Ordens vägnar har öfverinseendet och förer styrelsen af Barnhus, Hospitaler och Lazaretter i riket.

Det nya Serafimerordensgillet bestod av ordens kansler, vice kansler, de nya ordensfunktionärerna översteskattmästare och översteombudsman, samt två ytterligare serafimerriddare. Gillet verkade fram till 1877 då dess uppgifter för den alltmer omfattande sjukvården i riket överfördes till Sundhetskollegium som då bytte namn till Medicinalstyrelsen. Styrelsen för Serafimerlasarettet utövades av två serafimerriddare ända fram till 1888 då en direktion inrättades och de båda riddarna blev ordförande och vice ordförande. Därmed var Serafimerordens 100-åriga band till sjukvården formellt klippta. Vid Serafimerlasarettet bedrevs vård inne i centrala Stockholm ända fram till 1980.

Före 1975 kunde svenskar utnämnas till riddare av Serafimerorden, eller Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden titeln officiellt lyder, som ”belöning för dem, vilka genom sina tjänster till konung och fädernesland gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten”. Sedan dess har den endast förlänats inom kungahuset, till utländska statschefer och därmed jämställda. Den sista icke-kunglige serafimerriddaren var hovrättspresidenten och riksmarskalken Sten Rudholm som avled 2008.

Det finns idag en bred politisk majoritet som stöder att det svenska ordnarna åter ska kunna tilldelas svenskar och den parlamentariska ordensutredningen arbetar i skrivande stund med att ta fram ett förslag. Tyvärr har man redan på förhand räknat bort Serafimerorden. I KU:s betänkande står:

Serafimerorden ska dock fortsatt vara förbehållen medlemmar av kungahuset samt utländska statschefer.

Jag tror att detta beror på att man missförstått vad Serafimerorden är. Den grundades inte exklusivt för statschefer och kungligheter utan för att ”förena de främsta”. Tidigare har det knutits till höga ämbeten, men med Serafimerordens långa tradition av att värna om fattiga och sjuka kunde den lika gärna vara en belöning extraordinära humanitära insatser. Det skulle bli en oerhört sällsynt utmärkelse och det är svårt att föreställa sig vilka som skulle kunna komma i fråga. Just därför bör vi inte utesluta något.

Vid ordensreformen 1974 uteslöts alla svenska medborgare från att motta Serafimerorden och Nordstjärneorden. Regeringen fick därför skyndsamt ändra ordenskungörelsen inför kronprinsessans myndighetsdag när man insåg att Sveriges blivande drottning inte var behörig att ta emot de ordnar hon en dag själv skulle dela ut. Sådana problem skapar man när man är för kategorisk och bygger formella hinder i onödan.

Vi bör vara öppna för att en dag kunna fortsätta Serafimerordens humanitära tradition genom att förläna den till en förtjänt svensk medborgare.

Lämna en kommentar

Under Serafimerorden

Johanniterordens kaplan ny överhovpredikant

Hovpredikant

Johan Dalman med hustrun Margareta Nisser-Dalman som bär Kung Carl Gustafs jubileumsminnestecken II. Foto: Svensk Damtidning

För en månad sedan vigdes Johan Dalman till biskop för Strängnäs stift och igår meddelades att han utnämnts till ny överhovpredikant. Därmed kommer han att utöva tillsyn över två stift, varav det ena består av en enda församling: hovförsamlingen. Lämna Strängnäs lär han inte behöva göra särskilt ofta annat än för att leda hovkonsistoriet (motsvarande domkapitlet) och officiera vid kungliga högtider.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Avgående överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark med sitt särskilda ämbetstecken.

Men Dalman har inte bara sina stift att tänka på. Han är dessutom ordenskaplan och förste vice ordförande för Johanniterorden i Sverige. En riddarorden med en historia som sträcker sig tillbaka till korstågen. Till skillnad från statsordnarna är Johanniterorden en mycket verksam organisation där medlemmarna aktivt verkar i orden ursprungliga syfte – att bistå äldre, sjuka och handikappade. Den delar sitt ursprung med de tyska, nederländska och brittiska Johanniterordnarna, samt med den katolska Malteserorden.

Johanniterordens vapen.

Johanniterordens vapen.

Johanniterorden är i kraft av sin historia och sitt kungliga beskyddarskap en riddarorden och ska inte blandas ihop med ordenssällskap som Frimurarorden, Odd Fellow m. fl. Dessa sysslar också med välgörenhet men har huvudsakligen intern ceremoniell verksamhet avsedd för enbart medlemmarna. I Johanniterorden är upplägget det omvända. Mest arbete läggs på hjälpverksamhet, exempelvis genom att driva Johanniterhjälpen. Den årliga riddardagen är det enda större ceremoniella inslaget. 1972 återupptogs traditionen att där dubba nya riddare.

Formellt sett är medlemskap i Johanniterorden öppet för alla evangeliskt-kristna, men i praktiken väljs bara adliga män in. Orden leds av en kommendator och har runt 400 medlemmar varav 1/5 är innehar den högre graden rättsriddare (Johan Dalman är präst och således rättsledamot av andliga ståndet). Övriga är riddare eller ledamöter i andliga ståndet. Till ordenskaplanens uppgift hör att officiera vid riddardagen och i övrig värna om ordens kristna grund.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Samtliga medlemmar bär ett halskors i formen av ett vitt johanniterkors med vasar av guld i vinklarna (för rättsriddare krönt med kunglig krona) i svart band med vita kantränder samt ett mindre bröstkors utan vasar (kommendatorn bär ett större bröstkors). Dessa är de enda ordenstecken i Sverige som har halvofficiell status och får därmed bäras tillsammans med officiella utmärkelser. Vi får hoppas att Johan Dalman tar chansen att bära dessa nu när han i större utsträckning kommer att vistas vid hovet.

4 kommentarer

Under Ordnar