Etikettarkiv: Serafimermedaljen

Serafimerorden och sjukvården

Porten till Serafimerlasarettet.

Svenska folket följer varje dag det viktiga arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården under den rådande corona-epidemin. Vården om sjuka har varit en riksangelägenhet sedan mitten av 1700-talet och då sågs det som en uppgift för ordensväsendet. En tradition som går tillbaka till medeltiden.

Ordensväsendets ursprung har ett nära samband med sjukvården. Den medeltida Johanniterorden uppstod runt år 1180 kring ett hospital i Jerusalem där pilgrimer kunde söka vård hos munkarna. Även efter att orden blivit riddarorden med en huvudsakligen militär funktion fortsatte dess medlemmar att kallas hospitaliter (engelska: Knights Hospitaller). Idag bedriver Johanniterordens olika grenar ett omfattande humanitärt arbete, bland annat inom svenska Johanniterhjälpen.

Kungl. Serafimerordens kedja.

När den svenska Serafimerorden instiftades år 1748 var syftet att skapa ett i första hand symboliskt ordenssamfud genom vilken riddarna kunde förenas i en gemenskap med den svenske kungen. Seraferna som återfinns i ordens namn och emblem är ett bibliskt änglaväsen som markerar närhet till Gud. Redan Erik XIV och hans bröder prydde sina ordenskedjor med serafer. Det ljusblå ordensbandet anspelade på himmelen och ordensmedaljen bar devisen Proceres cum principe nectit (‘den förenar de främste med fursten’). Allt för att markera vilken upphöjd skara riddarna tillhörde.

Den historiska ordensuppgiften att måna om fattiga och sjuka var dock inte bortglömt vid ordens grundande. Ordensstadgarnas 30 § angav att:

Riddares plikt ware, at sielfmante åtaga sig öfwerinseende wid Siuk- och Fattighus …

Serafimerorden var inte en helt symbolisk sammanslutning. Riddarna samlades regelbundet till ordenskapitel i Riddarsalen på Stockholms slott och redan vid kapitlet den 21 november 1748 tog man sig an uppdraget att värna om sjuka och fattiga.

Olof Ström med sin Serafimermedalj i kedja i knapphålet.

För det första beslutade man att dela ut Serafimermedaljen till bryggaren Olof Ström som under många år nitiskt skött fattighuset i Katarina församling. Det beslutades samtidigt att medaljen hädanefter skulle tilldelas personer som oegennyttigt och framgångsrikt verkat i den praktiska människokärlekens tjänst. Alltså inom sjuk- och fattigvård eller annan välgörenhet. Detta blev första gången en svensk medalj fick en specifik uppgift. Efterföljarna skulle bli många.

För det andra bestämde sig ordenskapitlet denna dag att stödja det pågående projektet att anlägga ett sjukhus i Stockholm. Åtta serafimerriddare, varav fyra riksråd och fyra presidenter, uppdrogs att ansvara för sjukhusets anläggning. Året därpå köpte man en tomt på Kungsholmen och den 30 oktober 1752 öppnades Sveriges nya rikssjukhus – Serafimerordenslasarettet. Visserligen hade sjukhuset vid starten endast åtta bäddar men dess betydelse för den svenska sjukvårdens utveckling ska inte underskattas. Med hjälp av Linné anlades en trädgård för medicinalväxter och sedan Karolinska institutet grundades 1810 förlades den praktiska utbildningen av läkare till det växande lasarettet som kom att kallas ”den svenska medicinens högborg”.

Gustav III såg till att formalisera serafimerriddarnas ansvar för sjukvården genom att 1773 överlåta överstyrelsen över rikets alla hospital och barnhus till två serafimerriddare. I ordenskapitlet den 25 november 1787 gick kungen ett steg längre och inrättade

ett Gille, som å Serahimer Ordens vägnar har öfverinseendet och förer styrelsen af Barnhus, Hospitaler och Lazaretter i riket.

Det nya Serafimerordensgillet bestod av ordens kansler, vice kansler, de nya ordensfunktionärerna översteskattmästare och översteombudsman, samt två ytterligare serafimerriddare. Gillet verkade fram till 1877 då dess uppgifter för den alltmer omfattande sjukvården i riket överfördes till Sundhetskollegium som då bytte namn till Medicinalstyrelsen. Styrelsen för Serafimerlasarettet utövades av två serafimerriddare ända fram till 1888 då en direktion inrättades och de båda riddarna blev ordförande och vice ordförande. Därmed var Serafimerordens 100-åriga band till sjukvården formellt klippta. Vid Serafimerlasarettet bedrevs vård inne i centrala Stockholm ända fram till 1980.

Före 1975 kunde svenskar utnämnas till riddare av Serafimerorden, eller Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden titeln officiellt lyder, som ”belöning för dem, vilka genom sina tjänster till konung och fädernesland gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten”. Sedan dess har den endast förlänats inom kungahuset, till utländska statschefer och därmed jämställda. Den sista icke-kunglige serafimerriddaren var hovrättspresidenten och riksmarskalken Sten Rudholm som avled 2008.

Det finns idag en bred politisk majoritet som stöder att det svenska ordnarna åter ska kunna tilldelas svenskar och den parlamentariska Förtjänstutredningen arbetar i skrivande stund med att ta fram ett förslag. Tyvärr har man redan på förhand räknat bort Serafimerorden. I KU:s betänkande står:

Serafimerorden ska dock fortsatt vara förbehållen medlemmar av kungahuset samt utländska statschefer.

Jag tror att detta beror på att man missförstått vad Serafimerorden är. Den grundades inte exklusivt för statschefer och kungligheter utan för att ”förena de främsta”. Tidigare har det knutits till höga ämbeten, men med Serafimerordens långa tradition av att värna om fattiga och sjuka kunde den lika gärna vara en belöning extraordinära humanitära insatser. Det skulle bli en oerhört sällsynt utmärkelse och det är svårt att föreställa sig vilka som skulle kunna komma i fråga. Just därför bör vi inte utesluta något.

Vid ordensreformen 1974 uteslöts alla svenska medborgare från att motta Serafimerorden och Nordstjärneorden. Regeringen fick därför skyndsamt ändra ordenskungörelsen inför kronprinsessans myndighetsdag när man insåg att Sveriges blivande drottning inte var behörig att ta emot de ordnar hon en dag själv skulle dela ut. Sådana problem skapar man när man är för kategorisk och bygger formella hinder i onödan.

Vi bör vara öppna för att en dag kunna fortsätta Serafimerordens humanitära tradition genom att förläna den till en förtjänt svensk medborgare.

Lämna en kommentar

Under Serafimerorden

Hans Blix hedrad med Illis quorum av 18:e storleken

Hans Blix

Hans Blix.

Igår fyllde diplomaten Hans Blix 90 år. Detta uppmärksammade regeringen genom att samma dag tilldela honom medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken. Denna utmärkelse, som instiftades av Gustav III 1785 och bärs i en guldkedja om halsen, är den allra finaste som regeringen kan dela ut. Motiveringen löd:

för hans mångåriga, oförtröttliga och världen över uppmärksammade gärning för fred, nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen, både som företrädare för Sverige och för Förenta nationerna och dess institutioner.

Hans Blix är i grunden jurist och gjorde karriär på Utrikesdepartementet. I regeringen Ullsten 1978-79 var han utrikesminister och inledde därefter en karriär inom FN. Han var länge generaldirektör för FN:s atomenergiorgan och fick efter att han frånträtt sin post motta Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band 1998. Därefter blev han chef för FN:s inspektionskommission. I sitt pressmeddelande skriver regeringen: ”Den uppgiften satte honom i ett globalt sökarljus som krävde en osviklig integritet och oväld.” 2004 tilldelade kungen Hans Blix den sällsynta Serafimermedaljen ”för synnerligen förtjänstfull samhällsgagnande gärning”. Samma år utnämndes han till kommendör av franska Hederslegionen.

Illis quorum meruere labores betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Medaljen delas ut i guld i fyra storlekar. Den 18:e storleken är den största och delas ut oerhört sparsamt. Efter 1975 har den, tillsammans med Konungens medalj av 12:e storleken, i praktiken ersatt Serafimerorden som rikets högsta utmärkelse. 1984 likställdes innehavarna av dessa medaljer med serafimerriddarna i hovets placeringslista. Under 2000-talet har medaljen endast delats ut tre gånger. Talmannen Birgitta Dahl mottog den 2003 och diplomaten Jan Eliasson 2016. Andra levande mottagare är centerledaren Olof Johansson och talmannen Thage G. Peterson.

Hans Blix är den förste sedan Jacob Wallenberg d. ä. att motta både denna utmärkelse och Serafimermedaljen.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Carl-Gustaf Andrén 1922–2018

CarlGustafAndren_FotoAndersAndren-800x600

Carl-Gustaf Andrén 1922–2018.

Professor Carl-Gustaf Andrén avled den 18 april vid en ålder av 95 år. Han blev  vid Lunds universitet 1967 och var 1977–1980 även universitetets rektor. 1980 utnämndes han till universitetskansler och gjorde stora insatser för svenskt universitetsväsende.

Andrén tillhörde den krympande skaran av ledamöter av Nordstjärneorden vilket han utnämnts till 1968. 1982 förlänades han dessutom Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band.

Allra finast var dock den sällsynta Serafimermedaljen som Andrén tilldelades 2002. Den instiftades 1748 och delas idag ut av kungen till ”person som genom humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt”. Andréns motivering löd ”för synnerligen förtjänstfull samhällsgagnande gärning”. Han var en av endast fyra levande innehavare.

Lämna en kommentar

Under Personer

En glänsande jubeldoktor

Ibland får man höra att de bärbara utmärkelsernas storhetstid är över eftersom högtidsdräkten blivit en mindre utnyttjad klädnivå. Någon borde berätta det för Uppsala universitet som nyligen firade sin promotionshögtid i storslagen ordensprakt i en fullsatt domkyrka. Förre rektorn Stig Strömholm, som femtio år tidigare promoverades till juris doktor, blev hyllad som jubeldoktor. Hans väldekorerade frack vittnar om en sällsynt distingerad akademisk karriär.

Doktorspromotion

Rektor Eva Åkesson med Stig Strömholm. Foto. Mikael Wallerstedt

Vid åsynen av Strömholm iförd sina utmärkelser ligger det nära tillhands att tro att han är medlem av diverse dubiösa ordenssällskap, eller att han tagit medaljerna direkt från studentfracken. Då tar man verkligen miste! Samlingen av statsordnar och medaljer är förtjänade under ett långt liv i vetenskapens tjänst som professor, universitetsrektor och preses för Vitterhetsakademien för att nämna ett fåtal poster han innehaft. Bland utmärkelserna märks ordnar från de nordiska länderna, såväl som ett storkors från Vatikanen samt den exklusiva Serafimermedaljen i guldlänkar. Vissa ordnar har han fått för sina förtjänster och internationellt samarbete medan andra, som tyska orden Pour le Mérite, är organisationer med officiella bärbara tecken.

Strömholm3

Strömholm på sammanträde med Pour le Mérite.

Strömholm anses vara en av den svenska konservatismens intellektuella giganter. När han på 70-talet gav sig in i debatten om den nya regeringsformen förespråkade han att ordensväsendet skulle bevaras, men avfärdade tanken på att ordensgrad skulle fortsätta att avgöras av mottagarens tjänsteställning. Det säger något om dåtidens ordensväsende att inte ens en ledande konservativ ville stå bakom det helt.

Den 6 juni 1974 blev Strömholm en av de sista att utnämnas till riddare av Nordstjärneorden. Han hade precis de fem år som krävdes för att som professor kvalificera sig för orden. Detta var i början av hans akademiska bana. 2012 kunde den pensionerade Strömholm ta emot Serafimermedaljen ” för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende och kulturliv”.

Jag dristar mig inte till att anmärka på den nyblivne jubeldoktorns bärande av sina utmärkelser, men konstaterar att reglerna om begränsning av antalet halstecken och kraschaner glädjande nog inte förlorat i aktualitet.

Stig Strömholms ordnar och medaljer (urval):

  • Serafimermedaljen (2012)
  • H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (1986, 8:e storleken 1981)
  • Riddare av Nordstjärneorden (1973)
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken (1997)
  • Vitterhetsakademiens stora medalj i guld
  • Riddare med stora korset av påvliga Gregoriusorden
  • Storofficer av tyska Förtjänstorden
  • Kommendör 1 kl. av danska Dannebrogorden
  • Kommendör 1 kl. av estländska Terra Mariana-korsets orden
  • Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden
  • Kommendör av franska Hederslegionen
  • Tyska orden Pour le Mérite

Manteln? Inte den blekaste aning.

3 kommentarer

Under Bärande