Etikettarkiv: Elefantorden

Nordiska ordensfrimärken – nu och i framtiden

Hösten 2020 lanserades Islands allra sista frimärksserie. I den mån det finns efterfrågan på frimärken i framtiden kommer gamla serier att nyproduceras men några nya motiv blir det inte. Bland de nya frimärkena finns tre som uppmärksammar att den isländska Falkorden firar 100 år 2021. De har formgetts av Örn Smári Gíslason och visar riddarkorset i kryssband, stormästarkedjan, samt kommendörstecknet i rosettband. Falkorden instiftades av Kristian X den 3 juli 1921 då Island sedan några år tillbaka varit ett självständigt kungarike i personalunion med Danmark. Det danska arvet anas i ordenstecknets form som är detsamma som Dannebrogordens kors fast med hörnen avskurna. Idag delas orden ut av presidenten för insatser för Island.

Frimärken används de fortfarande för att markera viktiga händelser i olika länders historia, inte sällan med ordnar och medaljer som motiv. Med anledning av Margrethe II:s 75-årsdag 2015 gav den danska posten ut tre frimärken utförda av Bertil Skov Jørgensen föreställande Elefantorden, Dannebrogorden och Förtjänstmedaljen. Designchef Martin Pingel skrev i ett uttalande:

For mange danskere er det forbundet med stor ære at modtage en orden fra Kongehuset, og det er glædeligt at kunne tage noget så hæderfuldt og gøre det tilgængeligt for alle danskere på de nye, smukke frimærker.

Ytterligare ett nordiskt exempel är det frimärke som gavs ut med anledning av den finske presidenten Mauno Koivistos död 2017. Det visar bland annat ordenskedjan för Finlands Vita Ros’s orden vars stormästare Koivisto var under sin tid som president 1982 till 1994. Frimärket är formgivet av Timo Berry.

Så finns det några svenska frimärken med ordnar och medaljer som motiv? Inte vad jag har kunnat hitta. Sergei Mankov har dock påpekat att det kan vara ett utmärkt tillfälle att ta fram sådana inför att det svenska belöningsväsendet återinförs inom några år. Det instämmer jag förstås helhjärtat i. Att svenska medborgare åter kommer att kunna motta ordnar är något som bör lyftas fram på alla sätt. På sin hemsida välkomnar Postnord förslag på nya svenska frimärksmotiv utifrån följande kriterier:

Svenska frimärken ska visa svensk natur, kultur, sport, näringsliv, aktuella händelser, företeelser och personligheter ur historien och nutiden. Motiven ska ha god geografisk spridning över landet, folkkära teman och formspråk i tiden.

En frimärksproduktion tar ungefär två år. Det är alltså hög tid att lämna in förslag nu om det ska hinna bli klart lagom till att ordensväsendet återinförs. Jag har skissat på ett eget.

Förslag till svenska ordensfrimärken

Riksdagen har beslutat att ett nytt offentligt belöningssystem ska införas och att detta ska omfatta de kungliga ordnarna Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden. De tre sistnämnda ska inom några år åter förlänas svenska medborgare för olika samhällsförtjänster efter ett uppehåll sedan 1974. Det är därför angeläget att lyfta fram de olika ordnarna.

En möjlighet är att helt enkelt skapa fyra frimärken utifrån ordnarnas insignier: tecken, kraschaner, kedjor, band med mera i likhet med de isländska och danska exemplen ovan. De svenska ordenstecknen är utsökta konsthantverk med olika bilder som kännetecknar deras syften: serafen som symboliserar närhet till himmelen, svärdet som representerar försvar, nordstjärnan som står för lärdom, och vasen i formen av en kärve för jordbruk och andra näringar.

Man kan också tänka sig något liknande president Koivistos frimärke ovan. Alltså ett porträtt i kombination med ett ordenstecken. På så vis skulle man kunna lyfta fram framstående svenskar som mottagit en orden för att visa hur de tidigare använts som medborgerliga hederstecken. Några tänkbara namn:

Serafimerorden: ordens stormästare Carl XVI Gustaf (den som längst innehaft ämbetet), ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, sjuksköterskan Elsa Brändström samt psykologen Hédi Fried (de båda sistnämnda har mottagit Serafimermedaljen).

Svärdsorden: greve Axel von Fersen som deltog i amerikanska frihetskriget och diplomaten Folke Bernadotte.

Nordstjärneorden: vetenskapsmannen Carl von Linné, FN:s generalsekreterare Dag Hammarsköld, trubaduren Evert Taube, industrimannen Alfred Nobel, medicinprofessorn Nanna Svartz och skådespelerskan Greta Garbo (mottog orden som amerikansk medborgare).

Vasaorden: direktören för ostindiska kompaniet Niclas Sahlgren, IKEA:s grundare Ingvar Kamprad, operasångaren Birgit Nilsson och författaren Astrid Lindgren.

Flera av dessa har dessutom prytt (eller pryder) de svenska sedlarna. Utifrån samma urvalskriterier borde de kunna få pryda ett frimärke tillsammans med det ordenstecken de mottagit för att illustrera hur ärofyllda dessa utmärkelser är och vilket fint sällskap framtidens ordensmottagare kommer att hamna i.

Har du egna tankar om framtida frimärken? Lämna ett förslag till Postnord här. Ju fler som föreslår desto bättre! För fler ordensfrimärken rekommenderas Facebook-sidan Phaleristique & Philatélie.

1 kommentar

Under Övrigt

Prins Philip 1921–2021

Prins Philip avporträtterad 2017 av Ralph Heimans i det rum på slottet Windsor där både drottning Victoria och prinsens mor prinsessan Alice föddes. Han bär danska Elefantorden vilket erinrar om att han föddes som prins av Grekland och Danmark.

Prins Philip, hertig av Edinburgh och make till drottning Elizabeth II har idag avlidit i en ålder av 99 år. Han föddes som prins av Grekland och Danmark den 10 juni 1921 på ön Korfu, son till prins Andreas och prinsessan Alice av Battenberg (syster till svenska drottning Louise). Hans farfar var Georg I som fötts prins av Danmark och som 1863 blev Greklands kung.

Efter 1922 års revolution var familjen tvungen att lämna Grekland och enligt berättelsen smugglades den 1-årige Philip ut i en låda apelsiner. Han gick i skolan Gordonstoun i Skottland och utbildade sig senare till sjöofficer sig vi Royal Naval College i Dartmouth. Vid den brittiska kungafamiljens besök 1939 fick han i uppgift att ledsaga prinsessorna Elizabeth och Margaret, vilket lär ha varit första gången han och hans blivande hustru fick upp ögonen för varandra. Efter besöket började de brevväxla.

Philip gick i aktiv tjänst 1940 och skulle tjänstgöra på brittiska örlogsfartyg under hela andra världskriget, bland annat i Medelhavet och Indiska oceanen. Han mottog följande utmärkelser för sin krigstjänstgöring:

  • 1939–1945 Star
  • Africa Star
  • Atlantic Star
  • Burma Star (med spänne)
  • Italy Star
  • War Medal 1939–1945 (med eklöv)

1947 avsade sig Philip sina grekiska och danska titlar, blev brittisk medborgare och tog namnet Mountbatten efter sin moders familj. I juli samma år offentliggjordes förlovningen med prinsessan Elizabeth och bröllopet stod i Westminster Abbey i november. I samband med detta upphöjdes Philip av George VI till hertig av Edinburgh och riddare av Strumpebandsorden. Bara några dagar tidigare hade Elizabeth och han mottagit danska Elefantorden av Philips syssling kung Fredrik IX av Danmark under dennes statsbesök i Storbritannien.

Den 23 juni 1954 mottog han även svenska Serafimerorden av Gustaf VI Adolf. Därmed har hans Serafimersköld målats och hängt på Stockholms slott. I samband med begravningen kommer den att flyttas till Riddarholmskyrkan (se Serafimerringning).

Under drottning Elizabeth II:s långa regering har prins Philip alltid stått vid hennes sida som ett förkroppsligande av trofasthet och pliktuppfyllelse. Vid deras 70-åriga bröllopsdag 2017 mottog han Victoriaordens storkors av sin hustru och blev därmed en av få att kunna bära hela fyra brittiska ordenskraschaner tillsammans med sina krigsdekorationer från andra världskriget.

Idag sörjs prins Philip av en hel värld. Från Sverige har kung Carl XVI Gustaf har gjort följande uttalande:

Drottningen och jag har med stor sorg mottagit beskedet om Hans Kunglig Höghet Hertigens av Edinburgh bortgång.

Prins Philip har under många år varit en god vän till vår familj, en vänskap som vi har satt stort värde på.

Hans insats för sitt land är ett föredöme för oss alla.

Vi framför våra kondoleanser till Hennes Majestät Drottningen, den kungliga familjen och Storbritanniens folk.

Lämna en kommentar

Under Personer

Jean av Luxemburg 1921–2019

Storhertig Jean av Luxemburg.

Storhertig Jean av Luxemburg avled idag vid en ålder av 98 år. Han regerade i Luxemburg från 1964 fram till 2000 då han abdikerade till förmån för sin äldste son Henri.

Jean föddes 1921 på Bergs slott. Han var son till regerande storhertiginnan Charlotte och prins Felix av Bourbon-Parma. När Luxemburg ockuperades av Tyskland 1940 var familjen tvungen att fly till USA. Jean anmälde sig frivillig till den brittiska armén, utbildade sig till officer vid Sandhurst och deltog i landstigningen i Normandie. Efter krigsslutet erhöll han krigsdekorationer från Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och USA, varav flera för tapperhet.

Storhertig Jean mottog även flera höga ordnar. 1951 utnämndes han och hans far till riddare av Serafimerorden av Gustaf VI Adolf. Ordenstecknen överlämnades av den svenske ministern i Belgien och Luxemburg. När storhertigen 1983 tog emot Carl XVI Gustaf på statsbesök fick han motta Serafimerordens kedja som särskild utmärkelse. Han var även riddare av brittiska Strumpebandsorden, danska Elefantorden samt såväl den spanska som den österrikiska Gyllene skinnets orden.

Påvliga Gyllene sporrens orden.

Hans mest ovanliga utmärkelse var nog Gyllene sporrens orden, den näst högsta av de påvliga riddarordnarna. Vad jag kunnat utröna utnämndes han 1965 vid ett officiellt besök hos påve Paulus VI. Ett år senare utfärdades nya bestämmelser varigenom de båda högsta påvliga ordnarna, varav Kristusorden är den högre, endast förlänas kristna statsöverhuvuden ”i samband med händelser av största världsomfattande betydelse”. Tidigare hade de protokollärt förlänats statschefer som besökte påven. Efter 1966 blev de mycket sällsynta och vid sin död var Jean den ende riddaren av Gyllene sporren. Idag saknar båda ordnarna levande innehavare.

Premiärminister Xavier Bettel har meddelat att storhertigens statsbegravning kommer att äga rum den 4 maj. Samma dag kommer Serafimerringning att äga rum i Riddarholmskyrkan.

Lämna en kommentar

Under Personer

Ordensheraldik i fokus i Köpenhamn

Prins Joachim

Prins Joachim öppnar kollokviet. Foto: Societas Heraldica Scandinavica

Igår öppnade prins Joachim det 20:e internationella heraldiska kollokviet i Christian VIII:s palats i Köpenhamn. Ett kollokvium är en mindre konferens eller ett större offentligt seminarium. Ämnet denna gång var de stora riddarordnarnas bruk av vapensköldar. De första ordnarna var just sammanslutningar av riddare som ofta hade sina vapensköldar i ordens kapell.

Denna tradition togs upp av de senare kungliga ordnarna och lever kvar i ett fåtal länder, däribland Danmark och Sverige, där nya riddare får sina vapen uppmålade. I Sverige hängs Serafimerridarnas vapen upp i Riddarholmskyrkan efter deras död, vilket uppmärksammades nyligen när Thailands kung Bhumibols vapen fördes dit. I Danmark får riddarna av Elefantorden och storkorsen av Dannebrogorden sina vapen uppsatta i Frederiksborgs slottskyrka redan under deras levnad. Prins Joachim är ordenskansler för dessa ordnar.

Ett tjugotal föreläsare från olika länder ska berätta om europeiska ordnars heraldiska traditioner, t. ex. brittiska Strumpebandsorden eller Malteserorden. Kollokviet anordnas av Internationella Heraldikakademien (AIH) tillsammans med Heraldiska Sällskapet i Danmark och det nordiska Heraldiska Sällskapet (Societas Heraldica Scandinavica).

Kollokviets webbplats: www.heraldik.org/aih2017

 

Lämna en kommentar

Under Heraldik

Dansk ordensheraldik på nätet

elefantvapen

Kronprins Carl (XVI) Gustafs vapensköld som Elefantriddare (utnämnd 1965).

I tre länder lever traditionen vidare att innehavarna av de högsta ordensgraderna får sin vapensköld uppmålad och uppsatt i ordens kapell: Sverige, Storbritannien och Danmark. I Danmark har man även målat vapnen i särskilda vapenböcker, och dessa har nu skannats in och gjorts tillgängliga på danska kungahusets hemsida. Vapnen för 800 riddare av Elefantorden och 3 000 storkors av Dannebrogorden kan nu beskådas i all sin prakt.

Vapenböckerna påbörjades mot slutet av 1600-talet och omfattar såväl danska som utländska riddare, däribland flera svenska politiker, militärer och diplomater. Kring 1961 målas dock inte längre vapnen för utländska storkors av Dannebrogorden.

I Sverige har vapenplåtar målats upp för nästan alla Serafimerordens riddare och ledamöter sedan 1748. En vapenbok påbörjades efter dansk förebild men avslutades efter ett hundratal sidor. Idag finns levande riddares vapenplåtar i Serafimersalen på Stockholms slott och avlidna riddares i Riddarholmskyrkan. Alla sköldar fram till 1998 finns avfotograferade i boken Kungliga Serafimerorden : 1748-1998 av Per Nordenvall.

Se de danska vapenböckerna här.

1 kommentar

Under Heraldik, Ordnar

Vi er Blå, vi er Hvide

Danmark hade länge två ordensutmärkelser: Blå Ridder (riddare av Elefantorden) som bar en tornprydd elefant i ett blått band, och Hvid Ridder (riddare av Dannebrogorden) som bar ett vitt kors med röda kanter i ett band med samma färger. Elefantorden har anor ända tillbaka till 1400-talet och Dannebrogorden instiftades som komplement 1693. Dessa säregna ordenstecken utgör än idag basen i Danmarks ordensväsende som fick sin nuvarande form i början av 1800-talet.

Keten_Olifant

Som en av sina första åtgärder efter sin tronbestigning 1808 såg Frederik VI till att reformera det danska ordensväsendet. Efter modell av franska Hederslegionen utvidgades Dannebrogorden till fyra grader: riddare, kommendör, och storkors, samt den exklusiva storkommendörsgraden avsedd enbart för kungligheter. Som i Hederslegionen skulle man först tilldelas riddartecknet för att därefter eventuellt avancera till högre grader. Rang eller stånd skulle inte någon roll i det nya systemet, som bättre skulle fungera i det nya samhället med en växande borgarklass. Elefantorden behölls oförändrad med endast en grad – riddare.

Frederik VI

Frederik VI

För att sköta ordnarnas administration inrättades ett ordenskapitel för de båda ordnarna. I likhet med sin svenska motsvarighet utsågs en rad officianter (ämbetsmän). Överofficianter var kanslern, vicekanslern, sekreteraren, marskalken, skattmästaren, ceremonimästaren och (ordens)biskopen. Dessa positioner var till största delen rena hederstitlar utan större åligganden. Närmast en egen ordensgrad. Desto mer arbete utförde de ordinarie officianterna: vice ceremonimästaren, ordenskapitlets sekreterare, biskopens ställföreträdare och historiografen.

Eftersom kapitlet var gemensamt bar officianterna ämbetstecken i ett särskilt band som till hälften var Elefantordens och hälften Dannebrogordens vilket är unikt för just dessa tecken. Nedan syns kanslerns och vicekanslerns tecken. Det kom ur bruk i början på 1900-talet när kanslererna började utses bland de kungliga som istället bar storkommendörskorset.

Kanslerstecknet.

Kanslerstecknet (äldre version av Dannebrogordens tecken med briljanter).

De andra officianterna bar i samma band en elefant, liknande Elefantriddarnas tecken. Den skilde sig så åt att den istället för ett torn hade överdrag prytt med dannebrogkorset. Överofficianterna bar den om halsen och officianterna i band på bröstet.

Lilla officianttecknet.

Lilla officianttecknet.

Ordenskapitlet idag är inte lika omfattande som på Frederik VI:s tid men upprätthåller alltjämt sin verksamhet i Det Gule Palæ nära Amalienborg. Ordenskansler sedan 2009 är prins Joachim. Det löpande arbetet sköter ordenssekreteraren Henning Fode, och ekonomin sköter ordensskattmästaren Per Thornit. Därtill finns ordenskapitlets sekreterare Bjarne Grønfeldt som ansvarar för den dagliga administrationen och ordenshistoriografen professor Knud Jespersen som nedtecknar riddarnas levnadsbeskrivningar.

Order_of_the_Elephant_14

Elefantordens stora sigill.

Lämna en kommentar

Under Ordnar