Etikettarkiv: Gyllene skinnets orden

Gustav Vasa, riddare av Mikaelsorden

Porträtt av Gustav Vasa med franska Sankt Mikaelsordens kedja.

Idag den 29 september är Den helige Mikaels dag eller Mickelsmäss som den kallades i det gamla bondesamhället. Denna gamla helgdag som avslutade skördetiden och inledde vinterhalvåret har nästan helt fallit bort ur vårt moderna medvetande. På sina håll firas ärkeängeln Mikael på detta datum, inte minst av de ordnar som bär hans namn.

En sådan orden var franska Sankt Mikaelsorden (Ordre de Saint-Michel) som instiftades 1469 av kung Ludvig XI. Han behövde en motvikt till Gyllene skinnets orden som grundats 1429 av Filip den gode av Burgund. Denna lär i sin tur ha uppstått som reaktion mot engelska Strumpebandsorden som Edvard III lät bilda år 1348. Dessa exklusiva riddarordnar var ett sätt för Europas kungar att knyta viktiga vänskapsband med höga adelsmän både inom och utanför det egna rikets gränser, samt med andra monarker.

Medlemskapet i en sådan orden var inte bara symboliskt. Att acceptera en ordensförläning var att ingå en form av allians. De årliga ordenskapitlen där riddarna samlades och avhandlade världsliga frågor har beskrivits som medeltida motsvarigheter till G7-möten. En egen orden var nödvändig för alla monarker med storpolitiska ambitioner.

Änglar håller upp Sankt Mikaelsordens kedja runt det franska kungavapnet. Bild från medeltida manuskript.

Allt detta hade kung Ludvig i åtanke när han den 1 augusti 1469 grundade Sankt Mikaelsorden. Ordenstecknet utgjordes av ärkeängeln Mikael i strid mot en drake vilket bars i en kedja prydd med snäckor (ett attribut för Sankt Jakob). Senare bars ordenstecknet i svart band.

Mont-Saint-Michel.

Ludvigs tanke var att de 31 riddarna skulle samlas till kapitel varje år den 29 september i det spektakulärt belägna kapellet på ön Mont-Saint-Michel där ärkeängeln Mikael lär ha uppenbarat sig år 708. Mikaelsordens motto Immensi tremor oceani betyder ungefär ‘det enorma havets skälvning’ och skulle frammana bilden av Mikael stående på öns klippor vänd mot Atlanten. I praktiken låg Mont-Saint-Michel för avsides för att ordenskapitlet skulle kunna samlas där.

Så till Gustav Vasa. Runt 1540 reste det franska sändebudet Christophe Richer till Sverige för att inleda förhandlingar om bland annat handel. I Kalmar träffade Richer kung Gustav som beslutade att 1542 skicka sin rikskansler Conrad von Pyhy med en stor beskickning till Frans I. I Regny förhandlade von Pyhy fram ett handelsavtal med den franske kungen och vid avresan fick han bland annat med sig Sankt Mikaelsordens kedja till kungen. Hemma i Sverige 1543 lämnades kedjan till Richer som under högtidliga former överlämnade den till Gustav Vasa som en bekräftelse på de goda relationerna mellan Frankrike och Sverige.

Vad vi vet var detta första gången som en svensk kung mottog en riddarorden. Än idag utväxlas ordnar som artighetstecken mellan länder. De franska presidenterna Mitterrand, Chirac och Hollande har mottagit svenska Serafimerorden och kung Carl XVI Gustaf har i sin tur mottagit den högsta graden av franska Hederslegionen. Kungen bär den bland annat när en ny fransk ambassadör till Sverige mottas vid en högtidlig audiens. Även denna tradition går tillbaka till Gustav Vasa. I ett brev till drottning Margaretha bad kungen henne skicka Mikaelsordens kedja så att han kunde bära den när han tog emot det franska sändebudet på Gripsholm.

I ett porträttgalleri på slottet Beauregard har Gustav Vasa avbildats med ordenskedjan. Det är dock en sentida målning vilket avslöjas bland annat av att kungen bär en krona av den slutna typen som infördes först under Erik XIV. Även Tobias Sergel har avbildat kungen med ordenstecknet på en byst beställd av Ludvig XVI. Den verkliga ordenskedjan verkar dessvärre inte vara bevarad.

Gustav Vasa instiftade själv ingen riddarorden men hans sönder Erik XIV, Johan III och Karl IX gjorde alla försök att införa en svensk orden. När ett svenskt ordensväsende infördes 1748 så var det starkt inspirerat av det franska och en av förebilderna för Nordstjärneordens svarta band var franska Sankt Mikaelsorden.

Lämna en kommentar

Under Riddarordnar

Jean av Luxemburg 1921–2019

Storhertig Jean av Luxemburg.

Storhertig Jean av Luxemburg avled idag vid en ålder av 98 år. Han regerade i Luxemburg från 1964 fram till 2000 då han abdikerade till förmån för sin äldste son Henri.

Jean föddes 1921 på Bergs slott. Han var son till regerande storhertiginnan Charlotte och prins Felix av Bourbon-Parma. När Luxemburg ockuperades av Tyskland 1940 var familjen tvungen att fly till USA. Jean anmälde sig frivillig till den brittiska armén, utbildade sig till officer vid Sandhurst och deltog i landstigningen i Normandie. Efter krigsslutet erhöll han krigsdekorationer från Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och USA, varav flera för tapperhet.

Storhertig Jean mottog även flera höga ordnar. 1951 utnämndes han och hans far till riddare av Serafimerorden av Gustaf VI Adolf. Ordenstecknen överlämnades av den svenske ministern i Belgien och Luxemburg. När storhertigen 1983 tog emot Carl XVI Gustaf på statsbesök fick han motta Serafimerordens kedja som särskild utmärkelse. Han var även riddare av brittiska Strumpebandsorden, danska Elefantorden samt såväl den spanska som den österrikiska Gyllene skinnets orden.

Påvliga Gyllene sporrens orden.

Hans mest ovanliga utmärkelse var nog Gyllene sporrens orden, den näst högsta av de påvliga riddarordnarna. Vad jag kunnat utröna utnämndes han 1965 vid ett officiellt besök hos påve Paulus VI. Ett år senare utfärdades nya bestämmelser varigenom de båda högsta påvliga ordnarna, varav Kristusorden är den högre, endast förlänas kristna statsöverhuvuden ”i samband med händelser av största världsomfattande betydelse”. Tidigare hade de protokollärt förlänats statschefer som besökte påven. Efter 1966 blev de mycket sällsynta och vid sin död var Jean den ende riddaren av Gyllene sporren. Idag saknar båda ordnarna levande innehavare.

Premiärminister Xavier Bettel har meddelat att storhertigens statsbegravning kommer att äga rum den 4 maj. Samma dag kommer Serafimerringning att äga rum i Riddarholmskyrkan.

Lämna en kommentar

Under Personer

Prinsessan av Asturien tog emot Gyllene skinnets orden

Gyllene skinnet 2

Kung Felipe VI och prinsessan Leonor vid gårdagens ceremoni.

Det låter som något från en saga, men igår överlämnade kung Felipe VI av Spanien Gyllene skinnets orden till sin 12-åriga dotter Leonor, prinsessa av Asturien, vid en ceremoni på det kungliga palatset i Madrid. Hela den kungliga familjen, premiärministern och andra dignitärer närvarade.

Prinsessa av Asturien är Spaniens traditionella tronföljartitel. Ska man vara petnoga borde titeln vara furstinna eftersom den anger att bäraren innehar furstendömet Asturien. Den spanska motsvarigheten till ”prinsessa” är infanta. Dåvarande infanta Leonor blev tronföljare när hennes far besteg tronen 2014. Året därpå, på dagen före sin 10-årsdag, förlänades hon officiellt Gyllene skinnets orden. Igår fick hon ta emot och för första gången bära ordenstecknet.

Gyllene skinnet

Ordenskedjan och ordenstecknet som igår tilldelades prinsessan Leonor.

Kung Felipe, som samma dag fyllde 50 år, underströk i ett tal till sin dotter att det finns en lång tradition att förläna tronföljaren orden i unga år för att denne steg för steg ska lära sig de traditioner och plikter som följer med kronan och förstå det ansvar som han eller hon en dag ska ta över.

Gyllene skinnets orden instiftades 1430 av hertig Filip III av Burgund inför sitt giftermål med Isabella av Portugal. Namnet och ordenstecknet är hämtat från den grekiska mytologin. Under 1700-talet tvistade huset Bourbon i Spanien och huset Habsburg i Österrike om vem som hade rätt att styra över orden. Man kom överens om att båda ätterna skulle få utse riddare och man respekterade varandras förläningar.

Idag räknas de i praktiken som två olika ordnar. Den spanska orden är landets högsta och mest exklusiva och förlänas numera med få undantag endast till regerande monarker eller presidenter i länder som står Spanien nära. Idag har orden endast 18 innehavare varav kung Carl XVI Gustaf är en.

Leonor räknas som den 1 201:e innehavaren, men är bara den fjärde kvinnan. Drottning Beatrix av Nederländerna blev den första kvinnan att förlänas orden 1985. Därpå följde drottning Margrethe II av Danmark 1986 och drottning Elizabeth II av Storbritannien 1989.

Lämna en kommentar

Under Ordnar