Etikettarkiv: Strumpebandsorden

Gustav Vasa, riddare av Mikaelsorden

Porträtt av Gustav Vasa med franska Sankt Mikaelsordens kedja.

Idag den 29 september är Den helige Mikaels dag eller Mickelsmäss som den kallades i det gamla bondesamhället. Denna gamla helgdag som avslutade skördetiden och inledde vinterhalvåret har nästan helt fallit bort ur vårt moderna medvetande. På sina håll firas ärkeängeln Mikael på detta datum, inte minst av de ordnar som bär hans namn.

En sådan orden var franska Sankt Mikaelsorden (Ordre de Saint-Michel) som instiftades 1469 av kung Ludvig XI. Han behövde en motvikt till Gyllene skinnets orden som grundats 1429 av Filip den gode av Burgund. Denna lär i sin tur ha uppstått som reaktion mot engelska Strumpebandsorden som Edvard III lät bilda år 1348. Dessa exklusiva riddarordnar var ett sätt för Europas kungar att knyta viktiga vänskapsband med höga adelsmän både inom och utanför det egna rikets gränser, samt med andra monarker.

Medlemskapet i en sådan orden var inte bara symboliskt. Att acceptera en ordensförläning var att ingå en form av allians. De årliga ordenskapitlen där riddarna samlades och avhandlade världsliga frågor har beskrivits som medeltida motsvarigheter till G7-möten. En egen orden var nödvändig för alla monarker med storpolitiska ambitioner.

Änglar håller upp Sankt Mikaelsordens kedja runt det franska kungavapnet. Bild från medeltida manuskript.

Allt detta hade kung Ludvig i åtanke när han den 1 augusti 1469 grundade Sankt Mikaelsorden. Ordenstecknet utgjordes av ärkeängeln Mikael i strid mot en drake vilket bars i en kedja prydd med snäckor (ett attribut för Sankt Jakob). Senare bars ordenstecknet i svart band.

Mont-Saint-Michel.

Ludvigs tanke var att de 31 riddarna skulle samlas till kapitel varje år den 29 september i det spektakulärt belägna kapellet på ön Mont-Saint-Michel där ärkeängeln Mikael lär ha uppenbarat sig år 708. Mikaelsordens motto Immensi tremor oceani betyder ungefär ‘det enorma havets skälvning’ och skulle frammana bilden av Mikael stående på öns klippor vänd mot Atlanten. I praktiken låg Mont-Saint-Michel för avsides för att ordenskapitlet skulle kunna samlas där.

Så till Gustav Vasa. Runt 1540 reste det franska sändebudet Christophe Richer till Sverige för att inleda förhandlingar om bland annat handel. I Kalmar träffade Richer kung Gustav som beslutade att 1542 skicka sin rikskansler Conrad von Pyhy med en stor beskickning till Frans I. I Regny förhandlade von Pyhy fram ett handelsavtal med den franske kungen och vid avresan fick han bland annat med sig Sankt Mikaelsordens kedja till kungen. Hemma i Sverige 1543 lämnades kedjan till Richer som under högtidliga former överlämnade den till Gustav Vasa som en bekräftelse på de goda relationerna mellan Frankrike och Sverige.

Vad vi vet var detta första gången som en svensk kung mottog en riddarorden. Än idag utväxlas ordnar som artighetstecken mellan länder. De franska presidenterna Mitterrand, Chirac och Hollande har mottagit svenska Serafimerorden och kung Carl XVI Gustaf har i sin tur mottagit den högsta graden av franska Hederslegionen. Kungen bär den bland annat när en ny fransk ambassadör till Sverige mottas vid en högtidlig audiens. Även denna tradition går tillbaka till Gustav Vasa. I ett brev till drottning Margaretha bad kungen henne skicka Mikaelsordens kedja så att han kunde bära den när han tog emot det franska sändebudet på Gripsholm.

I ett porträttgalleri på slottet Beauregard har Gustav Vasa avbildats med ordenskedjan. Det är dock en sentida målning vilket avslöjas bland annat av att kungen bär en krona av den slutna typen som infördes först under Erik XIV. Även Tobias Sergel har avbildat kungen med ordenstecknet på en byst beställd av Ludvig XVI. Den verkliga ordenskedjan verkar dessvärre inte vara bevarad.

Gustav Vasa instiftade själv ingen riddarorden men hans sönder Erik XIV, Johan III och Karl IX gjorde alla försök att införa en svensk orden. När ett svenskt ordensväsende infördes 1748 så var det starkt inspirerat av det franska och en av förebilderna för Nordstjärneordens svarta band var franska Sankt Mikaelsorden.

Lämna en kommentar

Under Riddarordnar

Jean av Luxemburg 1921–2019

Storhertig Jean av Luxemburg.

Storhertig Jean av Luxemburg avled idag vid en ålder av 98 år. Han regerade i Luxemburg från 1964 fram till 2000 då han abdikerade till förmån för sin äldste son Henri.

Jean föddes 1921 på Bergs slott. Han var son till regerande storhertiginnan Charlotte och prins Felix av Bourbon-Parma. När Luxemburg ockuperades av Tyskland 1940 var familjen tvungen att fly till USA. Jean anmälde sig frivillig till den brittiska armén, utbildade sig till officer vid Sandhurst och deltog i landstigningen i Normandie. Efter krigsslutet erhöll han krigsdekorationer från Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och USA, varav flera för tapperhet.

Storhertig Jean mottog även flera höga ordnar. 1951 utnämndes han och hans far till riddare av Serafimerorden av Gustaf VI Adolf. Ordenstecknen överlämnades av den svenske ministern i Belgien och Luxemburg. När storhertigen 1983 tog emot Carl XVI Gustaf på statsbesök fick han motta Serafimerordens kedja som särskild utmärkelse. Han var även riddare av brittiska Strumpebandsorden, danska Elefantorden samt såväl den spanska som den österrikiska Gyllene skinnets orden.

Påvliga Gyllene sporrens orden.

Hans mest ovanliga utmärkelse var nog Gyllene sporrens orden, den näst högsta av de påvliga riddarordnarna. Vad jag kunnat utröna utnämndes han 1965 vid ett officiellt besök hos påve Paulus VI. Ett år senare utfärdades nya bestämmelser varigenom de båda högsta påvliga ordnarna, varav Kristusorden är den högre, endast förlänas kristna statsöverhuvuden ”i samband med händelser av största världsomfattande betydelse”. Tidigare hade de protokollärt förlänats statschefer som besökte påven. Efter 1966 blev de mycket sällsynta och vid sin död var Jean den ende riddaren av Gyllene sporren. Idag saknar båda ordnarna levande innehavare.

Premiärminister Xavier Bettel har meddelat att storhertigens statsbegravning kommer att äga rum den 4 maj. Samma dag kommer Serafimerringning att äga rum i Riddarholmskyrkan.

Lämna en kommentar

Under Personer

Ordensmuseum öppnar i Tallinn

tallinn-museum

Inbjudan till invigningen den 27 december.

Idag blev det officiellt. Det estniska ordensmuseet – Tallinn Museum of Order of Knighthood – som varit under uppbyggnad en tid kommer att öppna i Tallinn den 27 december. Dess samling innefattar över hundra ordnar från olika världsdelar, däribland berömda som brittiska Strumpebandsorden, japanska Krysantemumorden och svenska Serafimerorden, men också mindre kända som finska Heliga Lammets orden tillhörande den ortodoxa kyrkan i Finland.

Museet är centralt beläget i Tallinns medeltida stadskärna, bara ett stenkast från Nikolaikyrkan. Det kommer att vara öppet 10:00-18:00 tisdagar till söndagar med undantag för helgdagar. Inträdet ligger på 9 euro för vuxna och 5 euro för pensionärer, barn och studenter. En finsk designbyrå arbetar med att ta fram ett utbud till museets butik baserat på samlingarna. Försäljningen ska börja i januari nästa år. Läs mer om arbetet här.

Ambitionen med museet är tydligen hög. Den nyfikne frågar sig dock vem som ligger bakom hela företaget. Inga namn är utsatt på hemsidan (som för övrigt är helt på engelska). Delar av samlingarna måste härröra från en eller flera statschefer eller andra mycket högt uppsatta människor som varit serafimer- eller strumpebandsriddare en gång i tiden.

Dessa frågor kan förhoppningsvis besvaras vid ett besök på världens nyaste ordensmuseeum. Något jag ser mycket fram emot.

Besök museets webbplats på: www.tallinnmuseum.com

3 kommentarer

Under Övrigt

Prime Minister’s Resignation Honours

Idag vid ett möte med drottning Elizabeth II tillträder Theresa May som Storbritanniens premiärminister. Bland hennes många uppgifter blir att upprätta de listor över förtjänta britter som ska föreslås för adelskap, riddarskap, ordnar eller medaljer i landets anrika och mångfacetterade belöningsväsende. Avgående David Cameron har dock rätt att upprätta en sista lista – Prime Minister’s Resignation Honours – för att belöna de som bistått honom i hans ämbetsutövning. Mycket tyder på att han blir den första premiärministern sedan 1997 att utnyttja möjligheten.

Theresa May

Theresa May.

Traditionen inleddes vid Winston Churchills avgång 1945, och då hedrades framförallt insatser under andra världskriget. Sedan dess att belöningarna i allt högre uträckning hamnat hos politiska allierade, något som kulminerade 1976 med Harold Wilsons ökända ”Lavendellista”. Ökänd för att den innehöll namnen på affärsmän som ansågs stå långt ifrån Labourpartiets värderingar, och så kallad för att den lär ha skrivits ned på lavendelblått papper. Tony Blair bröt traditionen och lämnade ingen lista vid sin avgång 2007. Hans efterträdare Gordon Brown lämnade sina önskemål i samband med de utdelningar som brukar ske vid parlamentets upplösning och de bildade därför ingen egen lista.

David Cameron

David Cameron.

Enligt The Telegraph är det sannolikt att David Cameron utnyttjar möjligheten att få lämna utmärkelser, bl. a. till sina medarbetare. Under sin tid som premiärminister utökades antalet utdelade utmärkelser. Särskilt uppmärksammat blev det när Camerons egen frisör utsågs till riddare av Imperieorden ”för insatser inom frisering”. Det återstår dock att se vilka som är aktuella denna gång, samt om Cameron själv kan komma ifråga för en utmärkelse. Han är kvalificerad att motta någon av Storbritanniens högsta utmärkelse som Companion of Honour eller riddare av Strumpebandsorden. Med tanke på den politiska turbulensen är det dock sannolikt att det dröjer för hans del.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Nya strumpebandsriddare

Strumpebandsorden är en av världens äldsta och mest prestigefyllda riddarordnar. Den grundades omkring 1348 som ett andligt brödraskap av Edvard III för 25 av hans riddare. Det finns många historier om varför just strumpebandet valdes som ordens emblem. Den mest kända är hur en kvinna ska ha tappat sitt strumpeband under en bal, varpå kungen avstyr den pinsamma situationen med orden Honi soit qui mal y pense (”skam den som tänker illa härom”). Andra teorier talar om strumpebandet i riddardiktningen eller om liknande remmar som håller ihop rustningar. Hur det än är med det så är Honi soit qui mal y pens än idag ordens motto, och de alltjämt 25 platserna hett eftertraktade.

Ordergarter

Det mindre ordenstecknet ”The Lesser George” föreställande Sankt Göran och bärande ordens motto.

Trots att det funnits fyra öppna platser i orden har drottning Elizabeth, som i egenskap av ordenssuverän tar alla beslut gällande den, valt att avvakta med att fylla dem. För att kvalificera sig för Strumpebandsorden ska man helst ha innehaft ett högt ämbetet inom statsförvaltningen. Traditionellt tillkännages nya riddare på nationalhelgonet Sankt Görans dag den 23 april, så dagens besked (på det svenska nationalhelgonet Sankt Eriks dag!) kom något oväntat.

De nya riddarna är Baron Charles Kay-Shuttleworth, styrelseordförande i rådet för hertigdömet Lancaster, som sedan tidigare kommendör 1. klass av Victoriaordens (KCVO), och Sir David Brewer, fv. lordlöjtnant i Storlondon, som även är companion av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden samt kommendör av Victoriaorden. Utnämningarna räknas från den 23 april och Strumpebandsorden har därmed endast en ledig plats.

Garter2

Riddarna iförd ordensdräkt vid ordens högtidsdag.

Upptagandet i orden sker på högtidsdagen den 13 juni i Saint George’s Chapel vid Windsor Castle. Då bärs också den traditionella ordensdräkten. Av den äldre varianten finns lustigt nog endast en komplett uppsättning – i den svenska Livrustkammaren, ursprungligen tillhörande Oscar II som utnämndes till ”extra riddare” 1881. Den fanns utställd i Ordenssalarna under förra året men är nu magasinerad i väntan på att en monter med bättre skydd.

Lämna en kommentar

Under Ordnar