Etikettarkiv: Sporrong

Förtjänsttecken på Göteborgs 400-årsdag

Idag firar Göteborg 400-år. Den 4 juni 1621 utfärdade Gustav II Adolf nämligen den nya stadens privilegiebrev. Idag högtidlighålls jubiléet under pandemianpassade former och ett mer storslaget firande kommer att äga rum 2023. Den 4 juni är också traditionellt den dag då Göteborgs stads förtjänsttecken delas ut. En tradition från 1948.

Förtjänsttecknet utformades av göteborgsarkitekten Ragnar Ossian Swensson. Det består av Göteborgs stadsvapen i guld, silver och emalj inom en gyllene eklövskrans. Tecknet bärs ett band med stadens färger: blått med tre vita ränder. Utifrån Swenssons kompositionsskiss modellerades tecknet av skulptören Åke Hammarberg och tillverkades sedan av Sporrong & Co i 18 karats guld.

Enligt de äldsta bestämmelser som fastställdes den 29 april 1948 skulle förtjänsttecknet delas ut efter beslut av av stadsfullmäktiges presidium till:

kommunala förtroendemän och förutvarande förtroendemän hos staden samt i stadens tjänst anställda eller förut anställda personer, under förutsättning att de därav gjort sig särskilt förtjänta.

Enligt beslut av Göteborgs stadsfullmäktiges presidium må förtjänsttecknet tilldelas jämväl annan därav förtjänt person.

De första mottagarna

Den första utdelningen ägde rum den 4 juni 1948 i stora börssalen. Inte mindre än 45 göteborgare fick motta förtjänsttecknet ur stadsfullmäktiges ordförande Ernst Jungens hand. Bland dem hittar man titlar som grosshandlare, skådespelare, spårvägsman och sjuksköterska. Alltså ett ganska brett urval. Att endast fem av dem var kvinnor föranledde dock kritik i pressen.

En av de första mottagarna var arkitekten Swensson som tog emot tecknet med orden:

R. O. Swensson har sin signatur på ett flertal byggnadsverk i Göteborg. Han har sysslat mycket med skolungdomens och de sjukas byggnadsfråga. Redan detta säger något väsentligt om honom. Han har givit stadens förtjänsttecken dess utformning. R. O. Swensson, Ni har vunnit våra hjärtan. Tag vår hyllning för banbrytande insatser.

Till skillnad från Sankt Eriksmedaljen blev Göteborgs förtjänsttecken aldrig en utmärkelser för lång och trogen tjänst (trots att bestämmelserna uttryckligen nämner förtroendemän och anställda). Istället har medaljen delats ut till ”annan därav förtjänt person”, sedan 50-talet på drygt tio personer årligen. Traditionen med överlämning på Börsen den 4 juni har behållits in i våra dagar.

Modernisering

På Göteborgs kommuns webbplats står att läsa ”År 2017 moderniserades utmärkelsen för att bättre passa vår tid”. Bland annat ändrades kriterierna så att förtjänsttecknet ska tilldelas för ”extraordinära gärningar och ett personligt engagemang för göteborgssamhällets utveckling”.

Vid samma tid börjar man omnämna förtjänsttecknet som ett ”märke” och det finns bilder på tecknet som antyder att det inte längre delats ut med band, något som vore oerhört tråkigt. Bättre då att komplettera tecknet från 1948 med en nål i mindre utförande som kan bäras till vardags.

2021 års mottagare är sex till antalet: Lars-Gunnar Andersson (professor emeritus i modern svenska), Peter Apelgren, (konstnär och komiker), Katarina Malmer (tv-producent), Anna Mannheimer, (radio- och TV-personlighet), Kenneth Odéus, (VS Göteborgs Köpmannaförbund) och Pernilla Svebo (styrelseordförande Vägen Ut! kooperativen). Därmed har förtjänsttecknet delats ut till totalt 976 personer.

Lämna en kommentar

Under Kommunmedaljer

Justering av För nit och redlighet

NOR

Medaljen För nit och redlighet.

Medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst, som tilldelas statsanställda efter 30 års anställning, får sitt utseende aningen justerat efter att Arbetsgivarverket tecknat ett nytt tillverkningsavtal med Svenska medalj AB. Tidigare har medaljen tillverkats av Sporrong. Bland annat kommer eklövsornamentet på frånsidan, som infördes vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950, att återinföras. Den belönade får också sitt namn på etuiet vilket är en snygg och personlig detalj.

För nit och redlighet har den något ovanliga 6:e storleken (27,5 mm.) vilket kommer av att riksdagen 1946 bad regeringen att demokratisera utdelningen och inte göra skillnad på tjänstemän av olika lönegrad genom att dela ut 8:e eller 5:e storleken av guld eller silver. Resultatet blev att alla fick en ”mellanstorlek” av guld. Efter 1975 är För nit och redlighet den enda medalj som delas ut för statlig tjänst.

Lite överkurs:

På medalj.nu pågår en intressant diskussion om hur För nit och redlighet borde kategoriseras, vilket avgör hur den ska bäras i förhållande till andra medaljer. Före 1975 delades medaljen ut efter beslut av Konungen i statsrådet (Kungl. Maj:t) och därefter av regeringen. De medaljerna räknas idag till kategori G. Regeringsmedaljer. Eftersom utdelandet För nit och redlighet vid samma tid delegerades till myndigheterna har det ansetts medaljen numera hör till kategori I. (medaljer som instiftats av regeringen (Kungl. Maj:t) men som delas ut av myndigheter, samt medaljer de kungl. akademiernas medaljer).

I sin bok Svenska ordnar och medaljer (1987 och 1998) listar vice ordenskansler Fredrik Löwenhielm För nit och redlighet i kategori G. vilket fortfarande är Kungl. Maj:ts ordens ståndpunkt. Det finns dock ett antal felaktigheter i Löwenhielms lista, ex. placeras regeringsmedaljen För omsorgsfull renvård i kategori I. och på flera ställen frångår han anciennitetsprincipen och placerar nyare medaljer före äldre i samma kategori.

Sett till vad de andra kategorierna innehåller så är det logiskt att medaljen flyttas. Kategori G. innehåller sådana medaljer som regeringen själv delar ut efter beslut på regeringssammanträde, medan kategori I. innehåller sådana som regeringen (Kungl. Maj:t) fastställt men inte själv delar ut, ex. Uppsala universitets medalj För trohet och nit från 1928. Frågan är då om en medalj som instiftats i en kategori bör förbli där även om utdelningen förändras.

Oavsett vad man har för åsikter om denna faleristiska exkurs är det en fin medalj.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Belöningsmedaljer

Medaljtillverkaren Sporrong 350 år

Den 6 februari 1666 bildades gördelmakareämbetet (”skrået”) i Stockholm av fyra metallhantverkare. Den främste av dem, Henrik Grau, startade upp en verkstad för metallarbeten som efter många namn- och ägarbyten 1842 övertogs av gesällen Carl Claes Sporrong. Denne lyckades expandera verksamheten markant genom att bli leverantör av knappar till de nya statliga verken. Sporrong började då även tillverka medaljer och fick hedersuppdraget att göra medaljerna för OS i Stockholm 1912.

Olympisk medalj

Sporrongs medalj till de olympiska spelen i Stockholm 1912.

Idag är Sporrong hovleverantör och levererar bl. a. medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst som delas ut efter 30 års statlig anställning, samt Norges främsta utmärkelse, Krigskorset med svärd. Dessutom har man, femtio år efter att verkstäderna flyttade från Stockholm, fortfarande uppdraget att gjuta Stockholms S:t Eriksmedalj. Även Norrköpings S:t Olofsmedalj tillverkas av Sporrong.

Under 1900-talet var Sporrong ledande inom medaljtillverkningen i Sverige vid sidan av Myntverket. Idag sker själva tillverkningen i Finland och Estland. Sporrong har förtroendet från många länder, kommuner och privata sammanslutningar att tillverka deras utmärkelser. Det finns mycket att fira på AB Sporrong som idag firar 350 år.

 

Lämna en kommentar

Under Medaljer