Etikettarkiv: Regeringen

19 april, 2022 · 02:12

Regeringen föreslår återinfört ordensväsende

Kungl. Vasaorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom privat verksamhet.

Idag offentliggjordes regeringens proposition om ett nytt offentligt belöningssystem. Den innehåller bland annat förslag om hur de kungliga riddarordnarna och andra utmärkelser ska kunna förlänas svenska medborgare:

I propositionen föreslås riktlinjer för ett nytt centralt och modernt system för offentlig belöning. Det nya centrala belöningssystemet ska ha som sin huvudsakliga uppgift att uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Det handlar om insatser som är av sådant slag att de bör belönas på en nationell nivå med en av Sveriges främsta utmärkelser: en ordensutmärkelse inom någon av de statliga ordnarna eller en av regeringens utmärkelser.

I det centrala belöningssystemet ska tilldelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet återupptas i sin helhet och ordensutmärkelser ska kunna delas ut till både svenska och utländska medborgare. Genom ett centralt system för belöning ska en gemensam utgångspunkt gälla för vilka insatser som kan komma i fråga för belöning. Det centrala belöningssystemet ska välkomna nomineringar från alla delar av vårt samhälle.

Proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna.

I maj 2018 tillkännagavs en bred politisk uppgörelse om att ett antal frågor gällande kungahuset, ordensväsendet och flaggdagarna skulle utredas. En parlamentarisk kommitté (Förtjänstutredningen) med representanter för samtliga riksdagspartier gjorde en mycket grundlig utredning och lämnade i september 2019 ett ambitiöst förslag om hur ordnar och medaljer kan delas ut i högre omfattning.

Efter att regeringen tagit in olika myndigheters och organisationers synpunkter presenteras nu det förslag som riksdagen ska ta ställning till. Riksdagen väntas fatta beslut före sommaren och det nya systemet bör kunna träda ikraft vid årsskiftet som planerat. Propositionen omfattar 51 sidor och utgör i första hand en sammanfattning av Förtjänstutredningens betydligt längre betänkande. Den innehåller förslag om riktlinjer för:

  1. Ett nytt centralt system för offentlig belöning (3.1)
  2. Principer för belöning (3.2)
  3. Nominering till belöning (3.3)
  4. Beredning av belöningsärenden (3.4)
  5. Beslut om utmärkelser (3.5)

Regeringens förslag är i stort sett detsamma som utredningens, vilket innebär att värdigheter inom Svärdsorden (militär verksamhet), Nordstjärneorden (offentlig verksamhet) och Vasaorden (privat verksamhet) åter ska delas ut. Nomineringar ska tas in och behandlas inom ett ordensråd vid Kungl. Maj:ts Orden varefter regeringen fattar beslut om ordensförläningar och statschefen delar ut utmärkelsen.

Regeringen resonerar kring Serafimerorden (s. 17) som i dagsläget kan förlänas utländska statschefer, utländska personer som har en ställning som är jämförbar med statschef, samt medlemmar av det svenska kungahuset. Flera remissinstanser har lyft att orden i synnerliga fall bör kunna förlänas även svenskar för förtjänstfulla insatser. Regeringen väljer dock att inte föreslå en sådan ändring, vilket är lite tråkigt.

Kungl. Svärdsorden som föreslås förlänas för förtjänstfulla insatser inom militär verksamhet.

Ett önskemål från Försvarsmakten var att få lämna in nomineringar av Svärdsmedaljen direkt till regeringen utan prövning av ordensrådet vid Kungl. Maj:ts Orden. Detta avslås dock av regeringen (s. 21). Däremot förtydligar regeringen att Svärdsorden kan delas ut till utländska militärer vid protokollära ordensutväxlingar vilket Försvarsmakten önskat (s. 16).

Regeringen för ett resonemang kring de många medaljer som delas ut vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och beslutar att inte utfärda några bestämmelser kring dessa. Däremot förutsätter regeringen att myndigheterna inte delar ut bärbara medaljer för förtjänstfulla insatser om de kan konkurrera med det nya systemet (s. 42). Det uppskattas att regeringen här gör tydligare gör skillnad mellan bärbara utmärkelser och icke-bärbara. Denna distinktion saknades i Förtjänstutredningens betänkande.

Förtjänstutredningens betänkande skickades till 81 remissinstanser. Av dessa har endast ett fåtal lämnat några längre svar. Vissa myndigheter utmärker sig dock med utförliga svar med många kloka synpunkter. I propositionen görs flitiga hänvisningar dessa längre svar som lämnats av bland andra Försvarsmakten, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Riksarkivet. Ett positivt remissvar har lämnats av Svenska Faleristiska Föreningen, medan ett mer kritiskt svar lämnats av föreningen Reservofficerarna.

På det stora hela är propositionen välskriven och för bra resonemang kring remissinstansernas synpunkter. Dock utan att innehålla några större överraskningar. Riksdagens ledamöter har till den 4 maj på sig att lämna in motioner. Sedan ska propositionen behandlas i Konstitutionsutskottet. Propositionen kan läsas i sin helhet här.

2 kommentarer

Under Förtjänstutredningen

Taggat som ,

25 maj, 2018 · 11:16

Fler detaljer om ordensuppgörelsen

Svärdsorden_kommendör

Svärdsordens ska åter kunna tilldelas svenskar.

Idag publicerades konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU28 med fler detaljer om den parlamentariska kommitté som föreslås se över kungahusets anslag, flaggdagarna och det offentliga belöningssystemet. Om förslaget går igenom, vilket man får anta att det gör eftersom det har stöd av en riksdagsmajoritet, ska kommittén tillsättas snarast efter valet i höst.

Gällande belöningssystemet är ambitionsnivån hög och utskottet är redan överens om många detaljer. Kommittén får uppdraget att möjliggöra att Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden åter ska kunna tilldelas svenskar. Den modell som gällt sedan 1975 behålls, nämligen att ordensväsendet regleras i en av regeringen fastställd ordenskungörelse. Beslut om tilldelning av utmärkelser inom ordnarna meddelas av Kungl. Maj:ts Orden (KMO) på förord av regeringen. Det blir alltså i praktiken regeringen som bestämmer vem som får en orden. Ska regeringen ha detta ansvar krävs mycket bättre rutiner än de som finns idag. Ordnarna får inte lida samma öde som de sällan utdelade regeringsmedaljerna.

Positivt är att allmänhetens möjligheter att nominera till utmärkelser ska utökas. Statsanställda ska inte heller få någon orden per automatik på det sätt som gällde före 1975. Politiskt förtroendevalda eller anställda ska inte kunna få en orden under den tid uppdraget eller anställningen pågår.

Vasaror

Även Vasaordens ska kunna tilldelas svenskar framöver.

Närmare bestämmelser om ordnarna ska finnas i ordensstadgan som fastställs av KMO sedan de godkänts av regeringen. Kommittén ska samråda med KMO i syfte att överväga en förändring avseende vilka grader som ska finnas inom ordnarna. Detta kommer sannolikt att innebära en förenkling gentemot systemet som rådde före 1975 som innehöll många olika grader och värdigheter anpassade efter olika kategorier statsanställda. Ett kompromissförslag från ordensreformens tid gick ut på att endast tre grader skulle behållas: kommendör med stora korset, kommendör och riddare. Kanske blir resultatet något liknande.

Serafimerorden ska fortsatt vara förbehållen medlemmar av kungahuset samt utländska statschefer, vilket är lite synd eftersom Serafimerorden är så rik på traditioner. Det blir inga nya serafimersköldar i Riddarholmskyrkan för icke-kungliga svenskar och serafimerklockan kommer inte att ringa på deras begravningsdag. Samtidigt förstår jag att det inte är självklart hur denna orden, som tidigare med automatik tillföll innehavarna av vissa höga ämbeten, skulle kunna inplaceras i ett modernt belöningssystem.

Riksdagens tidigare beslut att ställa sig bakom införandet av en medalj för internationella insatser ska prövas i relation till att utdelandet av utmärkelser inom Svärdsorden återupptas. Man ska även se över möjligheten att dra tillbaka en ordensförläning. En sådan möjlighet finns redan idag, men med anledning av uppståndelsen kring den så kallade ”kulturprofilen” ska det göras lättare.

Så långt är allt gott och väl, men att förslaget genomförs hänger på att man dessutom lyckas enas i den betydligt känsligare frågan om anslaget till kungahuset. Här tycks man ännu inte ha kommit så långt i diskussionerna. Alla sidor har dock att tjäna på att en uppgörelse blir till. De partier som är skeptiska till monarkin vill kunna säga att de hindrar kostnaderna från att skena, och de partier som är positiva kan ta åt sig äran av en uppgörelse som garanterar monarkins framtid. Jag är försiktigt positiv.

Det ska nämnas att Vänsterpartiets ledamot i utskottet reserverade sig mot förslaget:

Det svenska belöningssystemet reformerades 1975 mot bakgrund av att man ansåg att ordensväsendet återspeglade en gången tids samhällssyn genom att ge uttryck för värderingar och samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning. Vidare motiverades reformen med att ordnarna inte kunde fylla sin uppgift när det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser. Förslaget som nu läggs fram om att se över belöningssystemet och återinföra de vilande ordnarna reflekterar inte heller nu behoven i dagens samhälle.

Läs hela betänkandet här.

6 kommentarer

Under Förtjänstutredningen

Taggat som , , , , , , ,

15 maj, 2018 · 08:30

Ordensväsendet ska utredas!

Serafimerorden 2

Serafimerorden.

Sex riksdagspartier (S, M, MP, C, L och KD) tillkännagav idag att en parlamentarisk utredning ska tillsättas för att ”analysera vissa frågor som berör kungahuset, de allmänna flaggdagarna och det offentliga belöningssystemet.”

Detta är många och stora frågor och mycket att smälta på en gång. Ambitionen tycks vara en varsam reform av monarkin och kungahuset, föranledd av att antalet yngre medlemmar vuxit så mycket och att alla flaggdagar inte längre ses som så moderna. Jag förutsätter att utspelet skett med kungens goda minne.

Något som är fantastiskt positivt är att partierna samtidigt är överens om att det offentliga belöningssystemet ska ses över! En mycket genomtänkt och ambitiös agenda har annonserats:

Översynen ska omfatta ordensväsendet, regeringens belöningsmedaljer, utmärkelsen Professors namn, utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, Utrikesdepartementets medalj samt Försvarsmaktens och Polismyndighetens medaljer.

Därutöver ställer man sig dessutom tydligt bakom ett återupptagande av ordnar till svenskar:

Några utgångspunkter är att svenska medborgare ska kunna belönas inom ordensväsendet och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden och Svärdsorden ska återupptas.

Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden instiftades 1748 och Vasaorden instiftades 1772. De utdelades tidigare för långvarig verksamhet inom olika samhällsområden. 1974 avskaffades utdelandet till svenskar helt, eftersom man ansåg att utmärkelserna speglade mottagarnas ställning och tjänsteår mer än något annat.

Sedan dess har många av oss hoppats att ett mindre omfattande men desto mer ändamålsenligt ordensväsende kan tas i bruk. För visst vore de bra för 2000-talets svenskar om de kunde hedras på samma sätt som historiska storheter. Serafimerorden förlänades t. ex. ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, Svärdsorden mottogs av Axel von Fersen, Nordstjärneorden tilldelades Carl von Linné och Alfred Nobel, och Vasaorden tillföll Astrid Lindgren.

Partierna som står bakom utredningen representerar en betryggande riksdagsmajoritet. Man har till och med kommit överens om hur organisationen för det framtida belöningsväsendet ska se ut:

Beslut om utmärkelser inom ordnarna ska som tidigare meddelas av Kungl. Maj:ts Orden på förord av regeringen. Principer för tilldelning av belöningar ska inkludera jämställdhets- och mångfaldsaspekter. För att stärka den folkliga förankringen ska möjligheterna för enskilda medborgare att nominera någon för belöning utredas.

Nu följer vi utvecklingen med spänning! Läs hela debattartikeln på SvD Brännpunkt här.

4 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , ,

9 november, 2017 · 03:16

Justering av För nit och redlighet

NOR

Medaljen För nit och redlighet.

Medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst, som tilldelas statsanställda efter 30 års anställning, får sitt utseende aningen justerat efter att Arbetsgivarverket tecknat ett nytt tillverkningsavtal med Svenska medalj AB. Tidigare har medaljen tillverkats av Sporrong. Bland annat kommer eklövsornamentet på frånsidan, som infördes vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950, att återinföras. Den belönade får också sitt namn på etuiet vilket är en snygg och personlig detalj.

För nit och redlighet har den något ovanliga 6:e storleken (27,5 mm.) vilket kommer av att riksdagen 1946 bad regeringen att demokratisera utdelningen och inte göra skillnad på tjänstemän av olika lönegrad genom att dela ut 8:e eller 5:e storleken av guld eller silver. Resultatet blev att alla fick en ”mellanstorlek” av guld. Efter 1975 är För nit och redlighet den enda medalj som delas ut för statlig tjänst.

Lite överkurs:

På medalj.nu pågår en intressant diskussion om hur För nit och redlighet borde kategoriseras, vilket avgör hur den ska bäras i förhållande till andra medaljer. Före 1975 delades medaljen ut efter beslut av Konungen i statsrådet (Kungl. Maj:t) och därefter av regeringen. De medaljerna räknas idag till kategori G. Regeringsmedaljer. Eftersom utdelandet För nit och redlighet vid samma tid delegerades till myndigheterna har det ansetts medaljen numera hör till kategori I. (medaljer som instiftats av regeringen (Kungl. Maj:t) men som delas ut av myndigheter, samt medaljer de kungl. akademiernas medaljer).

I sin bok Svenska ordnar och medaljer (1987 och 1998) listar vice ordenskansler Fredrik Löwenhielm För nit och redlighet i kategori G. vilket fortfarande är Kungl. Maj:ts ordens ståndpunkt. Det finns dock ett antal felaktigheter i Löwenhielms lista, ex. placeras regeringsmedaljen För omsorgsfull renvård i kategori I. och på flera ställen frångår han anciennitetsprincipen och placerar nyare medaljer före äldre i samma kategori.

Sett till vad de andra kategorierna innehåller så är det logiskt att medaljen flyttas. Kategori G. innehåller sådana medaljer som regeringen själv delar ut efter beslut på regeringssammanträde, medan kategori I. innehåller sådana som regeringen (Kungl. Maj:t) fastställt men inte själv delar ut, ex. Uppsala universitets medalj För trohet och nit från 1928. Frågan är då om en medalj som instiftats i en kategori bör förbli där även om utdelningen förändras.

Oavsett vad man har för åsikter om denna faleristiska exkurs är det en fin medalj.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , , , ,

15 september, 2016 · 04:17

Får Lavin Eskandar medalj?

Snart är det ett år sedan den fruktansvärda attacken på grundskolan Kronan i Trollhättan, då tre personer mördades. Särskilt uppmärksammad blev elevassistenten Lavin Eskandar som försökt övermanna angriparen när denne svingade sitt svärd mot eleverna, vilket kostade honom livet. Lavin Eskandar blev bara 20 år och har hyllats som en hjälte av eleverna på skolan. Han har föreslagits för medalj men regeringen har ännu inte lämnat besked.

12063488_1615187008734343_4031487562351649709_n

Lavin Eskandar 1995-2015

Bara några dagar efter dådet den höjdes röster för att Lavin Eskandar skulle tilldelas den svenska livräddningsmedaljen För berömliga gärningar. Den delas till de som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara” efter beslut av regeringen. Ett upprop på startades på Facebook, Ge hjälten Lavin Eskandar medalj, som idag stöds av 5 800 personer. Initiativtagaren Michael Sigge motiverade varför medalj skulle delas ut:

”Det skulle dels vara ett sätt att hylla en verklig hjälte som offrade sig själv för att rädda livet på skolbarn. Men det vore också en politisk markering. Sverige som nation skulle visa vårt avståndstagande från den här typen av rasistdåd, och visa att vi uppskattar en ung människa som gjort sitt yttersta för sina medmänniskor.”

Medaljen har inte delats ut sedan 1998, och aldrig postumt. Initiativet fick dock mycket uppmärksamhet av de rikstäckande tidningarna, och snart fick det dessutom medhåll av Sveriges kanske främste kännare i dessa frågor, ordensintendenten på Kungl. Maj:ts orden Tom Bergroth:

”Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för Berömliga gärningar.”

I november samma år hade flera nomineringar kommit in och ärendet började beredas inom Utbildningsdepartementet. Beslut om medaljutdelning förbereds alltid inom ett departement innan det diskuteras inom regeringen.  I detta fall ville man av naturliga skäl invänta polisens utredning. Under den första halvan av 1900-talet, när utdelning av medaljen fortfarande var vanlig efter en livräddande insats, brukade handläggningen ta ungefär ett år.

För de som vill se Lavin Eskandar hedrad på detta sätt finns det dock all anledning att ligga på. Att medaljen delats ut ”skamlöst sparsamt”, som Tom Bergroth uttryckte det, är närmast en underdrift. Den har inte delats ut alls på närmare 20 år. Inte för att det saknats förslag. De senaste åren har flera privatpersoner skickat in nomineringar som först mötts av flera månaders tystnad och därefter ett kortfattat avslag. Statliga myndigheter vittnar om hur medaljnomineringar de skickat till Regeringskansliet i bästa fall mötts av förvirring och i sämsta fall av tydligt markerat ointresse.

När en medalj för internationella insatser utreddes 2010 föreslogs en särskild medaljberedning inom Regeringskansliet, så att uppgiften inte ska vara utspridd på de 11 departementen. Det blev varken medalj eller beredning. Modellen har dock fungerat bra i Finland vars Livräddningsmedalj handläggs av en Livräddningsmedaljnämnden som föreslår ett tiotal mottagare varje år. En nordisk förebild finns även i Norge, som ett år efter terrorattentaten 2011 delade ut medaljen For edel dåd, bland annat till dem som med fara för eget liv räddat ungdomar från Utøya. Då hade medaljen inte delats ut på 30 år.

Sveriges regering bör ge medaljen postumt till Lavin Eskandar. Det är ett erkännande han är värd och en symbolisk handling som skulle betyda mycket för många. Gör regeringen inte det lever den inte upp till sitt ansvar. Förvaltar man svenska folkets belöningsmedaljer åtar man sig att förära dem till de som är förtjänta. Kan regeringen inte utföra den enkla uppgiften får de helt enkelt lämna medaljerna ifrån sig.

4 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , , , ,

13 april, 2016 · 12:53

För sårade i strid – nu och då

I år är det 60 år sedan Sverige för första gången ställde militär trupp till FN:s förfogande för internationella insatser. Från de insatser som Sverige deltagit i sedan dess finns ett stort antal krigsveteraner. Flera bär med sig synliga och osynliga sår från sin tjänstgöring. Trots det kunde de inte vänta sig vare sig stöd eller erkänsla efter hemkomsten. Så sent som 2007 utreddes på allvar statens ansvar för personal före, under och efter internationella insatser. Efter det har veteranernas situation blivit bättre.

Veterandagen 2013

Kung Carl Gustaf medaljerar veteraner vid Veterandagen 2013.

Ett förslag som lämnades av utredningen var instiftandet av en medalj för de som skadats eller avlidit till följd av en fientlig stridshandling. Sådana utmärkelser blev vanliga efter första världskriget och amerikanska Purpurhjärtat är förmodligen det mest kända. 2011 instiftades så Försvarsmaktens medalj För sårade i strid som delades ut för första gången av kung Carl Gustaf på Veterandagen samma år. Hittills har 68 medaljer delats ut. När veteransoldaterna tillfrågades 2014 om vilka symboliska åtgärder som de uppskattade mest hamnade medaljen allra högst upp.

Stralsundsmedaljer

Medaljer har uppskattats av soldater i alla tider, så man kan tycka att en medalj för sårade borde ha kommit tidigare. Svenska belöningsmedaljer för olika ändamål började instiftas i mitten av 1700-talet. Medaljer för soldater skulle dock dröja. Under det Pommerska kriget 1757-1762 tog några officerare inom arméns frimurarloge privat initiativ till medaljer för sårade soldater. De graverades av en G. Liungberger i Stralsund med inskriptioner som Ärefulla sår, Den sårade men ej öfwerwunde och Hederlige sår, och med bilder på skadade soldater, gravstenar, vapen och patriotiska motiv. Med medaljen följde en liten penningsumma.

Tapperhet i fält

För tapperhet i fält.

Med Gustav III:s ryska krig 1789 kom de första officiella soldatmedaljerna: För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss. Enligt statuterna kunde medaljerna förtjänas på flera olika sätt, men i praktiken var det nästan uteslutande sårade soldater och sjömän som tilldelades den. Under Sveriges fyra sista krig var medaljen mycket flitigt utdelad. Karl XIV Johan införde dessutom en medaljfond som skulle dela ut pensioner till de äldsta medaljinnehavarna. 1805 föreslog Vitterhetsakademien en särskild medalj ”för blesserade krigsmän” med inskriptionen Ob patriam pugnando vulnera passis (”den som spillt blod i strid för fäderneslandet”), men kungen antog inte förslaget.

Sedan 1814 har Sverige formellt inte varit i krig, så behovet av krigsdekorationer var obefintligt. Svenskar tjänstgjorde dock i utländska flottor och arméer, och när de utmärkte sig i strid var kutymen att de föreslogs för en medalj i sitt hemland. På så vis kom den svenska tapperhetsmedaljen att delas ut för insatser under bl. a. det amerikanska inbördeskriget. Den senaste tilldelningen skedde för strax över hundra år sedan till fältveterinären Konrad Hill som tjänstgjorde i Persien.

Swedish_military_during_the_Congo_Crises_1961

Kung Carl Gustaf medaljerar veteraner vid Veterandagen 2013.

Sedan Sverige börjat delta i FN-insatser till krigshärdar dröjde det inte länge förrän svenska soldater sårades. 1957 under den första insatsen i Suez åkte en svensk jeep på en stridsvagnsmina och soldaten Göte Enquist blev av med ett ben. Han fick ett brev från kungens adjutant, men mer än så blev det inte. Fyra år senare skickades svenska soldater till Kongokrisen. En insats som skulle kräva 19 stupade svenskar, och ett 40-tal sårade. Bland de sårade fanns Torsten Stålnacke som blev känd över hela landet efter att han 1961 avvärjt ett angrepp mot ett flyktingläger, fått sina kamrater i trygghet och skadats svårt i käken.

Stålnacke nominerades faktiskt till För tapperhet i fält, men hemma Sverige tyckte man inte att det passade med en medalj vars statuter talade om ”strid mot rikets fiender”. När krigsdekorationerna hade utretts 1944 och 1951 hade man inte en tanke på att svenska soldater skulle uppleva krigssituationer utan att riket formellt låg i krig. Resultatet blev Stålnacke och tio andra militärer som visat mod fick Vasamedaljen, en utmärkelse för allmänna förtjänster. De som ”bara” sårats fick inget. Det ansågs inte ligga i tiden att offentligt hedra sådan uppoffringar. Ordensväsendet, med bl. a. Vasamedaljen, skulle snart avskaffas helt.

Swedish_soldier_in_Bosnia-Herzegovina_1996

Svensk soldat i Bosnien 1996.

Trots att svenska soldater fortsatte att komma hem med stridsskador från Bosnien och Libanon togs inget initiativ till att hitta eller skapa nya utmärkelser. Någon enstaka För berömliga gärningar delades ut, men annars höll regeringen hårt i sina medaljer. Först på 80-talet fylldes tomrummet av Försvarsmaktens egna medaljer, men dessa var myndighetsmedaljer och hamnade långt ned i bärandeordningen. Befogenheten att dela ut eller instifta en regelrätt krigsdekoration vilade hos regeringen, vars intresse för saken var obefintligt.

För sårade i strid

Medaljen För sårade i strid (guld delas endast ut postumt) instiftad 2011.

Först 2008 när Veteransoldatutredningen landat på regeringens bord beslutade man att uppdra åt Försvarsmakten instifta medaljen För sårade i strid. Fortfarande som myndighetsmedalj, men upphöjd till samma kategori som krigsdekorationerna. Inskriptionerna ”För Sverige” och ”Med livet som insats” betonade att det var insatser för hela Sverige som belönades, och allvaret i uppoffringen underströks av bilden av ett brutet svärd och ett rött-svart band som erinrade om blod och sorg. Utdelningen förlades till Veterandagen den 29 maj, som fick statsceremoniell status, och utförs i regel av Kungen, försvarsministern eller ÖB.

2012 fick Torsten Stålnacke och Göte Enquist ta emot För sårade i strid. Mer än 50 år hade det tagit att utföra den enkla handlingen att överräcka en medalj, trots att traditionen redan fanns. Vi får inte vara lika långsamma i framtiden.

3 kommentarer

Under Medaljer

Taggat som , , , , , , , , , , , , , , , , ,

3 november, 2015 · 01:11

Blågult fick guld 1958

I och med förslaget att tilldela Lavin Eskandar medaljen För berömliga gärningar postumt har jag grävt lite i medaljens historia och hittat material till flera inlägg.

Sedan instiftandet 1832 har medaljen delats ut till över tusen personer varav majoriteten räddat människoliv. Efter andra världskriget enligt den principen att den som riskerat sitt eget liv i räddningen fått guldmedalj av femte storleken (GMbg5), och övriga fått silvermedalj av åttonde storleken (SMbg8, senast utdelad 1966). Den formellt aktiva guldmedaljen av åttonde storleken (GMbg8) har bara delats ut runt hundra gånger, senast 1927.

Landslagen inför finalmatchen mot Brasilien.

Landslaget inför finalmatchen mot Brasilien 1958.

Elva GMbg5 sticker dock ut rejält från mängden. Nämligen de som tilldelades herrlandslaget i fotboll den 30 juni 1958 – dagen efter att de tagit hem silvret på hemmaplan i fotbolls-VM. Tydligen tyckte regeringen att silverhjältarna förtjänade guldmedalj och tog saken i egna händer. Tränaren, britten George Raynor, blev inte lottlös. Han utsågs samma år till riddare av Vasaorden. Även Brasiliens president, vars eget landslag tagit hem guldet, lät medaljera svenskarna. Tyvärr har jag inte lyckats tar reda på vilken medalj.

Man kan invända att För berömliga gärningar inte är en fotbollsmedalj. Det var dock inte första gången den kom till annan användning än den avsedda, och kanske blir det inte den sista. Själv väljer jag att vara glad över varje bragd eller god gärning som belönas med medalj.

UPPDATERING:

Initiativet till medaljeringen togs av handelsminister Gunnar Lange som även var Svenska Fotbollsförbundets ordförande.

5 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , , ,

26 oktober, 2015 · 04:20

Vad gäller för postuma medaljer?

Sedan Michael Sigge i fredags startade sitt upprop för att Lavin Eskandar ska tilldelas medaljen För berömliga gärningar postumt har 4 400 personer anslutit sig. Detta har uppmärksammats av GT/Expressen, Göteborgs-Posten, P4 Väst och Aftonbladet, vilket genererat ytterligare engagemang. Ordenskansliet har fått frågan på sitt bord och utreder ärendet. Men vad gäller egentligen för medaljen och postuma utdelningar?

Först och främst ska man komma ihåg att För berömliga gärningar delas ut på beslut av regeringen. Den ska uppmärksamma ”personer som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Tyvärr har de senaste regeringarna inte utnyttjat möjligheten att hedra svenska hjältar på detta sätt. Uppgiften har i viss mån tagits över av enskilda myndigheter, privata initiativ och massmedia, men de kan inte utdela ett officiellt erkännande å hela Sveriges vägnar. Därför är denna regeringsuppgift viktig.

Kungl. Maj:ts Orden, vars kansli utreder frågan år regeringen, har konstaterat att medaljen inte tidigare delats ut postumt. Att medaljer tilldelas efter mottagarens död är mycket ovanligt, men regeringsmedaljerna För tapperhet i fält/till sjöss samt Illis quorum meruere labores har dock blivit det ett par gånger. Något formellt hinder borde inte föreligga.

Medaljärenden bereds enligt PM 2006:1 på samma sätt som andra regeringsärenden:

  1. förslaget kommer in till det departement inom vars område den presumtive medaljören verkat,
  2. ärendet bereds i departementet gemensamt med Statsrådsberedningen (rättschefens kansli),
  3. det diskuteras vid en lunchberedning eller annan beredning i statsrådskretsen,
  4. regeringen tar beslut på ett regeringssammanträde.

Bollen ligger alltså hos ministrarna. Det är dem man ska skicka sina förslag och synpunkter om man vill påverka frågan. Även riksdagsledamöterna kan vara till hjälp då dessa kan rikta frågor i olika ämnen till ministrarna. Nästa regeringssammanträde äger rum nu på torsdag den 29 oktober. Jag hoppas att de väljer att hedra Lavin Eskandar. Frid över hans minne.

UPPDATERING:

Ordensintendent Tom Bergroth vid Kungl. Maj:ts Orden har ställt sig bakom förslaget att tilldela Lavin Eskandar För berömliga gärningar och ska informera Regeringskansliet:

Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för ”Berömliga gärningar”.

2 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , ,

29 juni, 2015 · 01:42

”Vad är det för peng du har i ditt halsband?”

Pelle Svanslös

I Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös finns mycket som man inte upptäcker förrän man återvänder till dem som vuxen. Ta t. ex. medaljen som Pelle får efter att ha räddat sin familj undan en eldsvåda: För berömliga gärningar. Det är inte bara påhitt utan en alldeles äkta medalj, instiftad 1832 för den som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”.

Medaljen bär kungens porträtt och krona, och delas ut av regeringen. Eller borde delas ut ska man kanske säga. Tyvärr är regeringen dålig på att utnyttja sina medaljer. 1975-2005 delades den ut 17 gånger och inte mer. Ett sätt att se till att fler förtjänta får medalj är att nominera dem. Läser du om ett hjältedåd i tidningen – ta dig då ett par minuter att mejla departementen med ett förslag.

En tallrik grädde är ju inte fel det heller. Men först en rejäl medalj!

Lämna en kommentar

Under Medaljer

Taggat som , ,