Etikettarkiv: Carl XVI Gustaf

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##
Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap. När han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bland annat ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden. Gustaf III införde därför en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan
Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

De nya riddarna kunde bära Serafimerorden kraschan direkt efter utnämningen. Själva ordenstecknet, i kedja eller band, fick de dock bära först efter dubbningen som ägde rum på den stora ordensdagen den 28 april. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal
Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Prinsessan Sofia och väntan på Serafimerorden

Den 13 juni fick Sverige en ny prinsessa i Sofia, född Hellqvist. Den första svenska kvinnan någonsin att upphöjas till prinsessan efter att ha gift sig med en prins. När hon lämnade Slottskyrkan tillsammans med prins Carl Philip var vi flera som väntade oss att hon likt resten av de kungliga skulle bära, eller åtminstone ha rätt att bära, Serafimerorden. Prins Daniel behängdes som bekant med den redan i Storkyrkans vapenhus.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Men ljusblå ordensbandet lyste med sin frånvaro och dagen därpå kunde ordenshistoriografen Per Nordenvall berätta att utnämningen skulle dröja. ”Man bär den inte till brudklänning” var förklaringen, men knappa kvartalet senare har prinsessan fortfarande inte utnämnts till Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoK av KMO) som den fullständiga titeln lyder. Vad som händer nu är oklart. Vi ska se hur det brukar gå till.

Sedan 1748 har svenska prinsar blivit riddare av Serafimerorden vid födseln. Vid ett ordenskapitel (sammanträde med de högsta ordensinnehavarna) den 22 mars 1952 fastställde Gustav VI Adolf nya ordensstadgar som innebar att kvinnor kunde tilldelas ordnar. Samtidigt utnämndes de sex svenska prinsessorna: Sibylla, Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Ingeborg till LoK av KMO. Därefter tillkom inga kvinnliga medlemmar av kungafamiljen och 1975 beslutade riksdagen att ordensutdelningar till svenska medborgare skulle upphöra. Endast Serafimerorden och Nordstjärneorden skulle behållas och enbart för utländska medborgare.

När kung Carl XVI Gustaf gifte sig året därpå var det inte uteslutet att den nya drottningen skulle gå utan svenska ordnar. Silvia Sommerlath var dock tysk medborgare och den 6 maj 1976 utnämndes hon till Ledamot av Serafimerorden (LSerafO) vilket är titeln för utländska innehavare. När Lilian Davies gifte sig med prins Bertil samma år kunde hon som brittisk medborgare tilldelas en orden, men eftersom Serafimerorden var förbehållen statschefer samt deras gemåler och tronföljare fick hon bli Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.

Tre barn föddes inom kungafamiljen men inga ordnar kom ifråga. Först när kronprinsessans myndighetsdag närmade sig insåg man det orimliga i att Sveriges framtida drottning inte kunde bära de ordnar hon skulle komma att dela ut. Regeringen beslutade att de båda kungliga ordnarna skulle öppnas för medlemmar det svenska kungahuset, och kronprinsessan mottog Serafimerordens insignier den 15 juli 1995 och bär dem sedan dess. I ordens matrikel upptas hon och hennes syskon från dagen de föddes.

Reformen innebar också att drottningen ”förklarades” vara LoK av KMO den 1 augusti, och den 22 samma månad upphöjdes även prinsessan Lilian till denna värdighet. Kungen beslutade dock att utnämningen skulle träda ikraft först på prinsessans 80-årsdag. Sedan dess har traditionen att tilldela nyfödda kungligheter ordensinsignierna vid dopet återupptagits och så kommer sannolikt att ske även på söndag när prins Nicolas döps.

Så när kan vi vänta oss att Sofia får sin orden? För självklart kommer hon att få den någon gång. Riksarkivet håller enligt uppgift redan på att utforma den vapensköld som traditionellt målas för alla Serafimerriddare. Som tidigare fall visar har kungen inget emot att vänta ett par månader på ett lämpligt tillfälle. Kanske blir det en gåva på 31-årsdagen den 6 december.

UPPDATERING:

Prinsessan Sofia bar Serafimerordens insignier första gången den 23 oktober 2015 vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst (länk). Inom kort kommer en vapenplåt att målas upp för prinsessan med både utnämningsdatum och hennes personliga heraldiska vapen.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Riksmötets öppnande

Idag inledde riksdagen sitt verksamhetsår med en ceremoni i Riksdagshuset. Ceremonin har förändrats många gånger sedan det första riksmötet i Arboga 1435. När det hände senaste gången 1975 försvann bl. a. ordens- och medaljprakten.

Numera finns dock alternativ för mindre formella tillfällen. Flera, däribland Veronica Palm (S), noterade till att kungen och prinsarna bar ett märke på rockslaget. Detta är Serafimerordens knapp, en s. k. bouton. Kungen bar en äldre versionen med en miniatyrkraschan på en ljusblå bandrosett. De båda prinsarna bar den nygamla versionen med guldseraf som Jonas Arnell skrivit om.

Kungafamiljen på riksmötets öppnande.

Kungafamiljen på riksmötets öppnande.

Medaljer då? Jo, de kommer ofta tillsammans med en lite rosett i samma band. Idag kunde riksmarskalken Svante Lindqvist samt ett par landshövdingar ses med sådana. Samtliga tre är innehavare av Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Landshövingen i Uppsala, Peter Egardt med medaljrosett. Per Westerberg har en finare medalj, men den bärs i kedja och saknar därför rosett.

T. h: Landshövdingen i Uppsala, Peter Egardt med medaljrosett. T. v: Förre talmannen Per Westerberg har en finare medalj, men den bärs i kedja och saknar därför rosett.

En annan innehavare av samma medalj som bar den i original är hovstallmästaren Mertil Melin som ridit i den kungliga kortegen i tretton år och idag gjorde det för sista gången. På hovstallets paraduniform bärs utmärkelser alltjämt i original och Melin har samlat på sig en del under sina år som arméchef och hovstallmästare.

Mertil Melin vid ett statsbesök 2011.

Mertil Melin vid ett statsbesök 2011.

Men!? Var det inga kvinnor som bar utmärkelser idag? Jo, en dam på läktarens tredje rad bar en liten medalj. Av bandet av döma en av regeringens medaljer. Strikt sett inte helt korrekt, men tanken är helt rätt. Har du medalj – då bär du den. Hoppas att både kvinnor och män såg den och kommer ihåg att plocka fram de egna utmärkelserna till nästa tillfälle.

1 kommentar

Under Ceremonier