Etikettarkiv: Ordenssalarna

28 juli, 2021 · 12:29

Gustaf VI Adolfs brittiska amiralsuniform

Efter en lång uppehåll har jag åter haft möjligheten att besöka Ordenssalarna på Stockholms slott. En intressant nyhet i utställningarna är en brittisk amiralsuniform med ordnar som burits av Gustaf VI Adolf.

Kung Gustaf Adolf utnämndes till hedersamiral i brittiska flottan den 1 maj 1951 av Georg VI. Uniformen bars av kungen under flera besök i Storbritannien samt vid banketten när drottning Elizabeth II avlade statsbesök i Sverige 1956. Det blå axelbandet och den briljanterade kraschanen tillhör Strumpebandsorden – Englands främsta orden. Om halsen bärs brittiska Victoriakejdan och medaljen Illis quorum meruere labores, samt på slaget miniatyrdekorationer varav två brittiska kröningsmedaljer.

Uniformen liknar svenska flottans mässdräkt, men livplagget är försedd med skört (likt en frack) till skillnad från mässjackan som är rakt skuren. Detta stiliga plagg (undress tailcoat på engelska) är avskaffat i Sverige men lever vidare i bland annat Norge. Utöver mässdräkten, som endast bars vid aftonsamkväm, hade kungen även en brittisk dubbelknäppt kavaj som bars på dagen. Uniformerna är uppsydda av skrädderifirman Gieves (numera Gieves & Hawkes). Firman, som har sin adress på No. 1 Savile Row, firar i år 250-årsjubileum. Dessa uniformer ingår idag i Livrustkammarens samlingar.

Gustaf VI Adolf hade ett mycket nära förhållande till Storbritannien. Under ett besök i Kario 1905 träffade han sin blivande fru Margaret av Connaught, dotter till den brittiske kung Edvard VII:s yngre bror hertigen av Connaught. De förlovade sig direkt och vigdes den 15 juni samma år. Gustaf Adolf och Margareta (som hon därefter kallades) fick fem barn tillsammans. Hon avled hastigt 1920 och sörjdes av ett helt land. 1923 gifte Gustaf Adolf om sig med lady Louise Mountbatten. Även hon medlem av den brittiska kungafamiljen.

Kungen mottog ett antal brittiska ordnar. Efter förlovningen 1905 avlade han ett besök hos Edvard VII och fick då Victoriaordens storkors. Dagen före vigseln i Windsor förlänades han även Bathordens storkors. Under en resa i Storbritannien 1923 erhöll han en sällsynt brittisk utmärkelse av Georg V – Victoriakedjan – som idag har endast tio levande mottagare. Vid sitt statsbesök hos drottning Elizabeth II 1954 upphöjdes Gustaf VI Adolf till riddare av Strumpebandsorden.

Dessutom innehade kungen Georg V:s kröningsmedalj (1911) och Georg VI:s kröningsmedalj (1937). Dessa bar han alltid på bröstet tillsammans med sina andra dekorationer.

Militära hedersposter

Vid förra sekelskiftet var det vanligt förekommande att ge främmande furstar en symbolisk grad inom den egna krigsmakten. Antingen som general eller amiral à la suite eller som hedersöverste för ett regemente. En vänskapsgest på samma sätt som att utväxla ordnar. Jag har tidigare skrivit om hur drottning Victoria blev hedersöverste för 34. Pommerska fysiljärregementet 1908.

Efter de båda världskrigen kom traditionen av sig, dels för att monarkierna reducerats, dels för att många regementen behövt gå i fält mot sina egna honorära chefer. Vid första världskrigets utbrott var exempelvis den tyske kejsaren hedersöverste vid ett brittiskt dragonregemente, och när Japan förklarade krig under andra världskriget var kejsaren fältmarskalk i brittiska armén. Ändå är det främst i Storbritannien som traditionen fortfarande upprätthålls medan den i andra monarkier har upphört.

I maj 1951 utnämndes Gustaf VI Adolf till hedersamiral i den brittiska flottan och svarade med att kort därefter utnämna Georg VI till hedersamiral i den svenska. Det är såvitt känt den sista dylika utnämningen från svensk sida. När Georg VI avled året därpå deltog kung Gustaf Adolf vid begravningen iklädd sin brittiska amiralsuniform och svenska flottan skickade kryssaren Göta Lejon och jagaren Uppland till London. Därefter var kung Fredrik IX av Danmark den siste svenske hedersamiralen (utnämnd 1947).

Inför sitt statsbesök till Storbritannien 1975 utnämndes kung Carl XVI Gustaf till hedersamiral i brittiska flottan.

Lämna en kommentar

Under Bärande

Taggat som , , , , , , , , , , , , , , , ,

30 november, 2020 · 02:04

När Karl XII avböjde Strumpebandsorden

Strumpebandsordens tecken föreställande Sankt Göran och draken.

Strumpebandsorden grundades av Edvard III av England år 1348 och är idag en av världens mest prestigefulla ordnar.

Varför strumpebandet fick ge namn åt orden är omtvistat. En vanlig förklaring är att kung Edvard ska ha dansat med grevinnan av Salisbury när hon tappade sitt strumpeband. När omgivningen skrattade lär kungen själv tagit på sig strumpebandet och yttrat orden: Honi soit qui mal y pense. Tel qui s’en rit aujourd’hui, s’honorera de la porter (”Skam den som tycker illa därom. Den som skrattar åt det idag, ska senare med stolthet bära [det].”)

Idag talar det mesta för att detta är en efterhandskonstruktion och att strumpebandet vid ordens grundande sågs som ett manligt attribut. Oavsett hur det ligger till med den saken så har Strumpebandsorden varit hett eftertraktad i snart 700 år. Två av Kalmarunionens kungar, Erik av Pommern och Hans, var Strumpebandsriddare och 1627 blev Gustav II Adolf den förste svenske kung att ta emot orden.

1653 erbjöd Karl II orden till tronföljaren Karl (X) Gustav men detta nekades av drottning Kristina som lär ha sagt ”jag kan ej tåla, att en främmande herre sätter sitt märke på mina får”. Detta var en politisk klok inställning. Att bära en annan furstes orden sågs som ett tecken på ett förbund, och Karl II var vid denna tid landsflyktig i Frankrike medan Oliver Cromwell hade makten i England. Efter att Karl II återtagit den engelska tronen erbjöd han Strumpebandsorden till sin svenske namne den 13-årige Karl XI som accepterade och dubbades till riddare i Rikssalen av den engelske ambassadören Charles Howard den 29 juli 1669.

Efter Karl XI:s död 1697 blev det en av sonen Karl XII:s första uppgifter att återlämna faderns insignier och ordensdräkt till England. Frakten ombesörjdes av Carl Bonde som fått instruktioner att avböja om den engelske kungen skulle få för sig att erbjuda orden till Karl XII, med hänvisning till att kungen planerade att inrätta egen orden. Likt drottning Kristina ville han inte känna sig ”stämplad” av någon utländsk kung.

Det är okänt huruvida någon utnämning var tilltänkt redan då, men 1707 anlände hertigen av Marlborough med ett formellt erbjudande från drottning Anna till Karl XII att få motta Strumpebandsorden. Kungen, som då stod på höjden av sin makt, avböjde. Enligt vissa källor ska det ha varit för att han inte ville underkasta sig en tidsödande dubbningsceremoni. Vi får anta att beskedet framfördes mer diplomatiskt, men det dämpade knappast harmen vid det brittiska hovet där det hela sågs som en grov förolämpning.

Efter nederlaget vid Poltava 1708 verkar kungen ha visat ett visst intresse för att inrätta en egen orden. I ett brev till rådet den 12 december 1712 skrev hans sekreterare Casten Feif från Bender att ”Hans M:t discuterat om Riddare orden och flere heders tecken, hvarmed de skulle kunna benådas, som giorde några särdeles bedrifter, så väl i krigz- som andra beställningar.” Det skulle dock dröja till 1748 innan de svenska ordnarna inrättades.

Strumpebandsriddare iförda den traditionella ordensdräkten.

I London glömde man dock inte oförrätten och det skulle dröja mycket länge innan någon svensk kung erbjöds ta emot Strumpebandsorden. Gustav III lär förgäves ha försökt få till en ordensutväxling med britterna i syfte att få bära strumpebandet. Inom utrikesdepartementet upprättades 1853 en dossier med beteckningen ”Karl XII:s avböjande av Strumpebandsorden” vilket skvallrar om de diplomatiska följderna,

Först 1881 blev Oscar II utnämnd till strumpebandsriddare av drottning Viktoria, 175 år efter att Karl XII avböjt samma ära. Enligt uppgift ska de ha berott på kungens nära vänskapen med den brittiske prins Edvard (VII). Därefter har alla svenska kungar fått motta orden: Gustaf V (1905), Gustaf VI Adolf (1954) och Carl XVI Gustaf (1983).

I sammanhanget kan nämnas att Oscar II:s magnifika strumpebandsordensdräkt fortfarande finns i Livrustkammaren på Stockholms slott och är en av få bevarade kompletta uppsättningar av denna dräkt. Den har tidvis stått utställd i Ordenssalarna.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

8 juni, 2016 · 12:28

Besök på ordenssalarna

Ska man rekommendera ett enda besöksmål för den som är intresserad av svenska utmärkelser så blir det utan tvekan Ordenssalarna på Stockholms slott. Dessa fyra salar, som är inredda med de kungliga ordnarnas emblem, rymmer en imponerande utställning över svenska ordnar, medaljer och tillhörande föremål från mitten av 1700-talet och framåt. En perfekt utflykt för den som semestrar i huvudstaden.

dav

Prins Bertils ordnar.

Här finns ordnar och medaljer som delats ut till och tagits emot av svenskar. T.ex. en imponerande samling storkors som prins Bertil tilldelades under sina år som representant för Sverige i utlandet. Ordenstecknen ska vanligtvis återsändas till sina hemländer när mottagaren avlider men i detta fall har de utländska statscheferna generöst tillåtit samlingen att förbli komplett. De svenska ordnarna: Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna blir utförligt beskrivna, inklusive deras tillhörande dräkter.

dav

Prins Bertils ordnar.

Något jag själv uppskattar något oerhört är de små tillfälliga miniutställningarna som ordnas när det händer något särskilt. Just nu finns t.ex. en liten utställning om tillverkningen av ordenstecken i och med att en ny hov- och ordensjuvelerare Henrik Ingemansson utsågs 2014. Här kan man se tecken i olika faser av tillverkningen. Ett alldeles nytt tillskott är en monter som visar hur det gick till när kung Carl Gustafs tredje jubileumsminnestecken blev till inför 70-årsdagen i år.

sdr

Prins Oscars vapenplåt och Serafimerbaneret i Serafimersalen.

När man kommer till den fjärde och sista salen är det inte bara historia längre. I detta rum sammanträder fortfarande ordenskapitlet under kungens ordförandeskap och väggarna pryds av ett urval vapensköldar tillhörande Serafimerordens levande riddare och ledamöter. Särskilt framställd var den senaste skölden, prins Oscars som inom kort kommer att få sällskap av prinsessan Sofias som just nu färdigställs hos vapenmålaren.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , ,

28 april, 2016 · 05:55

Glad ordensdag!

Idag den 28 april är Stora ordensdagen – de svenska ordnarnas högtidsdag. Datumet valdes vid instiftandet 1748 eftersom det var Kung Fredrik I:s födelsedag. Han hade dock mycket litet med instiftandet att göra. Initiativtagaren var kanslipresidenten Carl Gustaf Tessin, den förste ordenskanslern. Enligt Tessins ceremoniel skulle ordensdagen firas med gudstjänst och riddardubbning i Riddarholmskyrkan. Vid den första ordensdagen var kungen svårt sjuk och själva dubbningen fick utföras i hans egna rum. Desto piggare var den tvåårige Prins Gustaf (III) som deltog iförd en koltvariant av ordensdräkten.

Inskannat av Föremålsvård i Grängesberg år 2005

Prins Gustafs (III) serafimerkolt.

Rätt så snart flyttades ceremonin till den mer närbelägna och betydligt varmare Slottskyrkan. Samtidigt tog man i bruk den särskilda serafimersalen på slottet som var inredd med ordnarnas insignier. Här presiderade Kungen över ordenskapitlet, det beslutande organet i frågor som rörde ordnarna. Sedan 1751 hade kungen ensam beslutanderätt men serafimerriddarna och kommendörerna av de andra ordnarna hade rätt att delta. Kapitlet hade två ordinarie sammanträden per år: på stora ordensdagen i april och på den lilla ordensdagen i november (se tidigare inlägg).

 

2

Serafimersalen på Kungl. slottet med ordenskapitlets bord.

Dubbningen skulle upphöra i mitten av 1800-talet men traditionen med ordenskapitel i april har behållits in i våra dagar. Ordnarnas organisation, Kungl. Maj:ts orden, är formellt separat från hovet och kapitlet fungerar som ett årsmöte med genomgång av ekonomi och beslut i olika frågor. Sedan ett par år tillbaka använder man återigen serafimersalen där kapitlets bord och stolar står permanent uppställda som en del av ordensutställningen. De är klädda i vit tyg med svarta patriarkalkors – Serafimerordens färger och emblem. Med åren har tyget slitits ned och det ska snart bytas ut. De ska hålla för många kapitel till.

Trots att ordensväsendet är långt ifrån lika praktfullt och omfattande som det var 1748 så lever traditionen och organisationen i allra högsta grad i allra högsta grad. Glad ordensdag!

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , ,

1 december, 2015 · 05:46

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##
Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap. När han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bland annat ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden. Gustaf III införde därför en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan
Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

De nya riddarna kunde bära Serafimerorden kraschan direkt efter utnämningen. Själva ordenstecknet, i kedja eller band, fick de dock bära först efter dubbningen som ägde rum på den stora ordensdagen den 28 april. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal
Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , , ,