Etikettarkiv: Carl XVI Gustaf

Medaljförläningar

sdr

Olika medaljer som kungen delar ut.

Idag tillkännages traditionellt vilka som kommer att få ta emot medaljer av kungen. Denna gång är det ett 30-tal mottagare som får antingen Konungens medalj för allmänna samhällsförtjänster, eller Litteris et Artibus för konstnärliga insatser. Bland mottagarna finns bl.a. jurister, forskare och näringslivsrepresentanter samt Dagmar von Arbin, kungafamiljens äldsta släkting.

Traditionen att dela ut medaljer den 6 juni är äldre än nationaldagsfirandet. I Sverige har det nämligen varit tradition att förläna utmärkelser på kungens namnsdag, och eftersom vi sedan 1907 har haft kungar med Gustaf i namnet (Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf) har medaljförläning blivit ett stående inslag på Gustavsdagen den 6 juni.

Dagens medaljregn är dock betydligt mer blygsamt än under de år som ledde fram till riksdagens beslut 1974 att ordnar inte skulle tilldelas svenska medborgare. Kungen utvidgade då sin egen hovmedalj (instiftad runt 1814) med ett antal varianter för att Sverige inte skulle stå helt utan ett officiellt belöningsväsende. Det är idag ett mycket uppskattat system.

Medaljerna överlämnas under en ceremoni på slottet den 16 juni. Hela listan fins här.

 

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer

Den 9:e veterandagen

Igår den 29 maj högtidlighölls Försvarsmaktens veterandag för nionde gången. Ceremonin infördes som ett led i arbetet att stötta och hedra dem som återvänder från internationella eller nationella insatser i fredens tjänst. Under åren har dagen fått ökad status och räknas numera som statsceremoni. Tusentals människor samlades igår vid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm. Bland dessa fanns kungen, talmannen, överbefälhavaren och, för första gången, statsministern.

Vid ceremonin på Djurgården var klädkoden kavaj eller, för uniformerad personal, daglig dräkt. Där fanns många förband representerade men även polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer samt förstås Veteranförbundet Fredsbaskrarna med sina karaktäristiska ljusblå baskrar och halsdukar. Ursprungligen var släpspännen påbjudna, men sedan ett par år gäller att utmärkelser bärs i original på veterandagen – till uniform såväl som till kavaj.

Utomlands där veteranceremonier av förklarliga skäl är mer förekommande är detta vanligt, men i Sverige en efterlängtad nyhet. Utmärkelserna hör inte bara till högtidsdräkten eller paraduniformer och ska givetvis kunna tas med till sådana här tillfällen. Att bära sina utmärkelser hedrar inte bara en själv, utan även givaren och samtliga närvarande. Det hade den absoluta majoriteten tagit fasta på. Förhoppningsvis kan bruket att bära utmärkelser till kavaj sprida sig. Det är tillåtet sedan länge men har ännu inte blivit vanligt.

För sårade i strid

Försvarsmaktens medalj För sårade i strid.

En höjdpunkt under gårdagen var förstås överlämnandet av Försvarsmaktens medalj För sårade i strid – den symbolhandling som veteranerna själva värderat allra högst. Försvarsmakten haft som vana att särskilt lyfta fram mottagarna med porträtt och beskrivning på sin hemsida. 2016 var dessa:

  • Olle Wärnick för sina skador under strid i Gaza 1967.
  • Lenn Moberg för sina skador under strid i Makedonien 1993.
  • Per Sjöberg för sina skador under strid i Kosovo 2004.
  • Andreas Stenberg för sina skador under strid i Afghanistan 2011.

För en beskrivning av medaljen och dess tillkomst hänvisas till tidigare inlägg – För sårade i strid – nu och då.

Lämna en kommentar

Under Krigsdekorationer

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer

Kungens nya medalj

Kungen 2
Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Kung Carl Gustaf, som fyller 70 nu på lördag, är sannolikt Europas mest återhållsamme monark när det kommer till att bära utmärkelser. Åtminstone av de manliga. Medan kungar och prinsar stoltserar med långa rader av utmärkelser på uniformsbrösten och frackslagen har vår svenske statschef i över trettio år hållit sig till fyra. Denna vecka blev de plötsligt fem!

Det vi talar om nu är alltså utmärkelser på bröstet. Enligt kungahusets sedvänja bär Kungen bara ett halstecken och högst två kraschaner. På bröstet finns inga begränsningar så länge utmärkelserna ryms på en rad, men de kungliga bär inga utländska ordnar där. Sedan Oscar II har traditionen varit att bära svenska utmärkelser samt minnesmedaljer från närbesläktade kungahus. Den traditionen har Kungen tagit ett steg längre och han bär endast medaljer till minne av andra monarker. Dessa är:

  • Gustaf V:s jubileumsminnestecken II (utdelad 1948 vid Kungens 90-årsdag)
  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (utdelad 1967 vid Kungens 85-årsdag)
  • Haakon VII:s 100-årsmedalj (utdelad 1972 vid 100-årsminnet av Kungens födelse)
  • Olav V:s jubileumsmedalj (utdelad 1982 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)
  • Harald V:s jubileumsmedalj (utdelad 2016 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)

Den senaste medaljen har jag skrivit om tidigare. Men jag anade inte att Kungen faktiskt skulle börja bära den och därmed ändra sin sedan länge etablerade ”stil”. Men så kom bilderna från Kungl. Patriotiska sällskapets 250-årsfest i helgen, och idag nya officiella bilder på kungaparet. Harald V:s medalj har fått ta plats bland medaljerna. De svenska och norska kungar som hedrats på detta sätt blir därmed fem.

Olav_V_of_Norway
Särskilt stort värde ska Kungen sätta på Olav V:s medalj. Han var de nordiska monarkiernas ålderman när Kung Carl Gustaf tillträdde.

Så varför är inga danska monarker representerade? Danska Drottning Margrethe II gav ju ut en medalj så sent som 2012 med anledning av sina 40 år på tronen. Svaret är att de danska minnesmedaljerna sedan låg tid tillbaka endast tilldelas danskar. Vad jag kunnat se är Drottning Ingrids minnesmedalj den enda som även tilldelats svenskar.

Vi får se om Kungens 70-årsfirande bjuder på fler överraskningar.

1 kommentar

Under Bärande, Minnestecken

För sårade i strid – nu och då

I år är det 60 år sedan Sverige för första gången ställde militär trupp till FN:s förfogande för internationella insatser. Från de insatser som Sverige deltagit i sedan dess finns ett stort antal krigsveteraner. Flera bär med sig synliga och osynliga sår från sin tjänstgöring. Trots det kunde de inte vänta sig vare sig stöd eller erkänsla efter hemkomsten. Så sent som 2007 utreddes på allvar statens ansvar för personal före, under och efter internationella insatser. Efter det har veteranernas situation blivit bättre.

Veterandagen 2013

Kung Carl Gustaf medaljerar veteraner vid Veterandagen 2013.

Ett förslag som lämnades av utredningen var instiftandet av en medalj för de som skadats eller avlidit till följd av en fientlig stridshandling. Sådana utmärkelser blev vanliga efter första världskriget och amerikanska Purpurhjärtat är förmodligen det mest kända. 2011 instiftades så Försvarsmaktens medalj För sårade i strid som delades ut för första gången av kung Carl Gustaf på Veterandagen samma år. Hittills har 68 medaljer delats ut. När veteransoldaterna tillfrågades 2014 om vilka symboliska åtgärder som de uppskattade mest hamnade medaljen allra högst upp.

Stralsundsmedaljer

Medaljer har uppskattats av soldater i alla tider, så man kan tycka att en medalj för sårade borde ha kommit tidigare. Svenska belöningsmedaljer för olika ändamål började instiftas i mitten av 1700-talet. Medaljer för soldater skulle dock dröja. Under det Pommerska kriget 1757-1762 tog några officerare inom arméns frimurarloge privat initiativ till medaljer för sårade soldater. De graverades av en G. Liungberger i Stralsund med inskriptioner som Ärefulla sår, Den sårade men ej öfwerwunde och Hederlige sår, och med bilder på skadade soldater, gravstenar, vapen och patriotiska motiv. Med medaljen följde en liten penningsumma.

Tapperhet i fält

För tapperhet i fält.

Med Gustav III:s ryska krig 1789 kom de första officiella soldatmedaljerna: För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss. Enligt statuterna kunde medaljerna förtjänas på flera olika sätt, men i praktiken var det nästan uteslutande sårade soldater och sjömän som tilldelades den. Under Sveriges fyra sista krig var medaljen mycket flitigt utdelad. Karl XIV Johan införde dessutom en medaljfond som skulle dela ut pensioner till de äldsta medaljinnehavarna. 1805 föreslog Vitterhetsakademien en särskild medalj ”för blesserade krigsmän” med inskriptionen Ob patriam pugnando vulnera passis (”den som spillt blod i strid för fäderneslandet”), men kungen antog inte förslaget.

Sedan 1814 har Sverige formellt inte varit i krig, så behovet av krigsdekorationer var obefintligt. Svenskar tjänstgjorde dock i utländska flottor och arméer, och när de utmärkte sig i strid var kutymen att de föreslogs för en medalj i sitt hemland. På så vis kom den svenska tapperhetsmedaljen att delas ut för insatser under bl. a. det amerikanska inbördeskriget. Den senaste tilldelningen skedde för strax över hundra år sedan till fältveterinären Konrad Hill som tjänstgjorde i Persien.

Swedish_military_during_the_Congo_Crises_1961

Kung Carl Gustaf medaljerar veteraner vid Veterandagen 2013.

Sedan Sverige börjat delta i FN-insatser till krigshärdar dröjde det inte länge förrän svenska soldater sårades. 1957 under den första insatsen i Suez åkte en svensk jeep på en stridsvagnsmina och soldaten Göte Enquist blev av med ett ben. Han fick ett brev från kungens adjutant, men mer än så blev det inte. Fyra år senare skickades svenska soldater till Kongokrisen. En insats som skulle kräva 19 stupade svenskar, och ett 40-tal sårade. Bland de sårade fanns Torsten Stålnacke som blev känd över hela landet efter att han 1961 avvärjt ett angrepp mot ett flyktingläger, fått sina kamrater i trygghet och skadats svårt i käken.

Stålnacke nominerades faktiskt till För tapperhet i fält, men hemma Sverige tyckte man inte att det passade med en medalj vars statuter talade om ”strid mot rikets fiender”. När krigsdekorationerna hade utretts 1944 och 1951 hade man inte en tanke på att svenska soldater skulle uppleva krigssituationer utan att riket formellt låg i krig. Resultatet blev Stålnacke och tio andra militärer som visat mod fick Vasamedaljen, en utmärkelse för allmänna förtjänster. De som ”bara” sårats fick inget. Det ansågs inte ligga i tiden att offentligt hedra sådan uppoffringar. Ordensväsendet, med bl. a. Vasamedaljen, skulle snart avskaffas helt.

Swedish_soldier_in_Bosnia-Herzegovina_1996

Svensk soldat i Bosnien 1996.

Trots att svenska soldater fortsatte att komma hem med stridsskador från Bosnien och Libanon togs inget initiativ till att hitta eller skapa nya utmärkelser. Någon enstaka För berömliga gärningar delades ut, men annars höll regeringen hårt i sina medaljer. Först på 80-talet fylldes tomrummet av Försvarsmaktens egna medaljer, men dessa var myndighetsmedaljer och hamnade långt ned i bärandeordningen. Befogenheten att dela ut eller instifta en regelrätt krigsdekoration vilade hos regeringen, vars intresse för saken var obefintligt.

För sårade i strid

Medaljen För sårade i strid (guld delas endast ut postumt) instiftad 2011.

Först 2008 när Veteransoldatutredningen landat på regeringens bord beslutade man att uppdra åt Försvarsmakten instifta medaljen För sårade i strid. Fortfarande som myndighetsmedalj, men upphöjd till samma kategori som krigsdekorationerna. Inskriptionerna ”För Sverige” och ”Med livet som insats” betonade att det var insatser för hela Sverige som belönades, och allvaret i uppoffringen underströks av bilden av ett brutet svärd och ett rött-svart band som erinrade om blod och sorg. Utdelningen förlades till Veterandagen den 29 maj, som fick statsceremoniell status, och utförs i regel av Kungen, försvarsministern eller ÖB.

2012 fick Torsten Stålnacke och Göte Enquist ta emot För sårade i strid. Mer än 50 år hade det tagit att utföra den enkla handlingen att överräcka en medalj, trots att traditionen redan fanns. Vi får inte vara lika långsamma i framtiden.

3 kommentarer

Under Medaljer

Kungliga minnestecken – gamla och nya

Hovet har i dagarna gått ut med programmet för det veckolånga firandet av Kung Carl Gustaf som fyller 70 år den 30 april. Frågan vi faleristiskt intresserade ställer oss är förstås – blir det ett jubileumsminnestecken?

800px-Gustaf_VI_Adolf_dekorationer

Gustaf VI Adolfs utmärkelser med inte mindre än sju svenska kungliga minnestecken.

De kungliga minnestecknen räknas som en separat kategori av utmärkelser, närmare bestämt kategori C., efter krigsdekorationer och före Konungens ordinarie medaljerna. Det delas ut till alla de som deltar vid firandet av en kunglig högtid som regeringsjubileum, födelsedag eller bröllop.

Som det första minnestecknet räknar man ibland det som Gustav III delade ut till kronprins Gustav (IV) Adolfs faddrar 1778. Den moderna traditionen börjar dock med Oscar II:s jubileumsminnestecken som delades ut med anledning av hans 25 år på de svenska och norska tronerna 1897. Inspirationen kom från Storbritannien där Drottning Victoria tio år tidigare markerat sitt 50-årsjubileum som regent med en medalj.

Som jag tidigare skrivit blev denna tradition stark i Norge. Oscars efterträdare i Norge har alla tre utfärdat en medalj vid sina 25-årsjubileum, så sent som i år av Harald V. I Sveriges blev traditionen den motsatta; av de nio minnestecken som delats ut sedan 1897 har inget delats ut för en likadan högtid som ett annat. Så har vi alltså:

Regeringsmedaljer

  • 25 år (Oscar II 1897)
  • 40 år (Carl XVI Gustaf 2013)

Födelsedagsmedaljer

  • 50 år (Carl XVI Gustaf 1996)
  • 70 år (Gustaf V 1928)
  • 85 år (Gustaf VI Adolf 1967)
  • 90 år (Gustaf V 1948)

Bröllopsmedaljer 

  • Samma år (Victoria och Daniel 2010)
  • Silverbröllop (Gustaf och Victoria 1906)
  • Guldbröllop (Oscar II och Sofia 1907)

Dödsfallsmedaljer

  • Gustaf V 1951

Den ”traditionen” bryts alltså om vi får ytterligare en 70-årsmedalj den 30 april. Historien visar dock att kungarna oftast låter det gå ett par decennier innan en medalj delas ut till minne av den egna personen. Medaljen från 2013 ligger fortfarande för nära i tiden att ett nytt tecken ska bli aktuellt.

För den som vill veta mer rekommenderas föredraget Kungliga jubileumsminnestecken den 23 april av ordensintendent Tom Bergroth som själv formgav det senaste tecknet. Mer information och biljetter här.

1 kommentar

Under Minnestecken

Fredrik Reinfeldt m.fl. får Konungens medalj

Idag på Konungens namnsdag har man traditionsenligt tillkännagivit namnen på de som kommer att tilldelas Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus. Konungens medalj instiftades omkring 1814 som belöning för hovpersonalen. Efter ordensreformen 1975 utökades den till att bli en allmän belöningsmedalj. Konungen beslutar vem som tilldelas den och bekostar medaljerna själv. Litteris et Artibus instiftades 1853 som belöning för framstående konstnärliga insatser.

Denna gång har 27 personer tilldelats Konungens medalj, 18 män och 9 kvinnor. Vad jag kan se fördelar sig deras samhällsinsatser ungefär såhär: 7 inom statsförvaltningen, 7 inom kultur/idrott, 5 inom akademi/forskning, 3 inom näringsliv, 3 inom hovet och 2 övriga. Litteris er Artibus tilldelas 2 män och 2 kvinnor, de senare är operasångare och de förra dirigent och balettchef. Slutligen får 3 hovanställda motta gåva för lång och trogen tjänst.

Främst bland namnen är fv statsminister Fredrik Reinfeldt och fv överbefälhavare Sverker Göranson som båda får motta Konungens medalj av 12:e storleken med kedja – den högsta graden. Den tilldelas normalt avgående från rikets högsta ämbeten, inte olikt Serafimerorden. För Reinfeldt är det ett tag sedan han avgick. Kanske har han haft förhinder vid tidigare utdelningar.

För andra året i rad delas medaljen ut även i 5:e storleken, vilket annars inte hänt sedan 80-talet. Den verkar användas för betydelsefylla insatser på mindre områden eller över kortare perioder.

Den högtidliga överlämningen äger rum på Stockholms slott den 4 februari. Hela listan över medaljerna finns här.

UPPDATERING:

Fredrik Reinfeldt har förhinder. Till Dagens Industri säger han: ”Det känns mycket hedrande att få ta emot medaljen. Jag kan tyvärr inte ta emot den i nästa vecka på grund av jag sedan tidigare har ett inbokat framträdande i Skåne.”

3 kommentarer

Under Medaljer

Jubileum på norska tronen

Kongepar i 25 år (2)

Jubileumsmonogrammet.

Den 17 januari firar kung Harald och drottning Sonja 25 år tillsammans på den norska tronen. Det kommer att firas, bland annat med en vinterfest utanför slottet i Oslo och med en jubileumsresa längst kusten upp till Trondheim. Den brännande frågan är förstås om det blir en jubileumsmedalj.

Oskar IIs norska jubileumsminnestecken 1897

Jubileumsmonogrammet.

Traditionen med kungliga jubileumsminnestecken inleddes av den svensk-norske kungen Oscar II som 1897 instiftade ett till minne av sin 25-åriga regering. 549 exemplar delades ut: 232 med serafimerblått band till familjemedlemmar och gäster, 268 i högblått band till den svenska hovpersonalen, och 49 i rött band till den norska hovpersonalen.

Carl XVI Gustaf

Kung Carl Gustaf med Haakon VII:s och Olav V:s minnesmedaljer.

Medaljtraditionen förblev stark i Norge. Haakon VII hann instifta jubileumsmedaljer för både 25 och 50 år som norsk kung, och även Olav V instiftade en 25-årsjubileumsmedalj. Båda kungarna hedrades efter sin död med minnesmedaljer, de som kung Carl Gustaf brukar bära. Alla i enkelt rött band som Oscar II:s tecken.

Harald V

Kung Harald V med Sankt Olavs ordens kejda och Förtjänstordens axelband.

Harald V är inte främmande för att instifta nya ordnar och medaljer. Han tog aktiv del i skapandet av norska Förtjänstorden 1995 för insatser utanför Norge eller av utländska medborgare. Detta för att inte urvattna värdet av Sankt Olavs orden. Det sägs att dess blå band var hans val. Till de som hävdade att det var onorsk lär han ha svarat ”Det er jeg som er Kongen”.

Krigskorset

Krigskorset med svärd i original och miniatyr.

Allra mest lovvärd är dock reformen för ett par år sedan då utmärkelserna från andra världskriget – Krigskorset med svärd, Sankt Olavsmedaljen med ekgren och Krigsmedaljen – återuppväcktes för att belöna tapperhet och förtjänster i krig och väpnade konflikter.

Den svenska regeringen har mycket att lära av kung Haralds tid på tronen. Hoppas att han unnar sig en väl förtjänt jubileumsmedalj.

UPPDATERING:

Visst blev det en jubileumsmedalj. Den delades ut och bars av gästerna vid jubileumsgudstjänsten den 17 januari.

Jubileumsmedalj (2)

2 kommentarer

Under Medaljer, Ordnar

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##

Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap och sedan han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bl. a. ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden, varför Gustaf III införde en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan

Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

Sedan de utnämnts fick de nya riddarna bära kraschanen. Först efter att dubbningen ägt rum på den stora ordensdagen den 28 april fick de bära ordenstecknet i kedja eller band. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal

Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Prinsessan Sofia och väntan på Serafimerorden

Den 13 juni fick Sverige en ny prinsessa i Sofia, född Hellqvist. Den första svenska kvinnan någonsin att upphöjas till prinsessan efter att ha gift sig med en prins. När hon lämnade Slottskyrkan tillsammans med prins Carl Philip var vi flera som väntade oss att hon likt resten av de kungliga skulle bära, eller åtminstone ha rätt att bära, Serafimerorden. Prins Daniel behängdes som bekant med den redan i Storkyrkans vapenhus.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Men ljusblå ordensbandet lyste med sin frånvaro och dagen därpå kunde ordenshistoriografen Per Nordenvall berätta att utnämningen skulle dröja. ”Man bär den inte till brudklänning” var förklaringen, men knappa kvartalet senare har prinsessan fortfarande inte utnämnts till Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoK av KMO) som den fullständiga titeln lyder. Vad som händer nu är oklart. Vi ska se hur det brukar gå till.

Sedan 1748 har svenska prinsar blivit riddare av Serafimerorden vid födseln. Vid ett ordenskapitel (sammanträde med de högsta ordensinnehavarna) den 22 mars 1952 fastställde Gustav VI Adolf nya ordensstadgar som innebar att kvinnor kunde tilldelas ordnar. Samtidigt utnämndes de sex svenska prinsessorna: Sibylla, Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Ingeborg till LoK av KMO. Därefter tillkom inga kvinnliga medlemmar av kungafamiljen och 1975 beslutade riksdagen att ordensutdelningar till svenska medborgare skulle upphöra. Endast Serafimerorden och Nordstjärneorden skulle behållas och enbart för utländska medborgare.

När kung Carl XVI Gustaf gifte sig året därpå var det inte uteslutet att den nya drottningen skulle gå utan svenska ordnar. Silvia Sommerlath var dock tysk medborgare och den 6 maj 1976 utnämndes hon till Ledamot av Serafimerorden (LSerafO) vilket är titeln för utländska innehavare. När Lilian Davies gifte sig med prins Bertil samma år kunde hon som brittisk medborgare tilldelas en orden, men eftersom Serafimerorden var förbehållen statschefer samt deras gemåler och tronföljare fick hon bli Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.

Tre barn föddes inom kungafamiljen men inga ordnar kom ifråga. Först när kronprinsessans myndighetsdag närmade sig insåg man det orimliga i att Sveriges framtida drottning inte kunde bära de ordnar hon skulle komma att dela ut. Regeringen beslutade att de båda kungliga ordnarna skulle öppnas för medlemmar det svenska kungahuset, och kronprinsessan mottog Serafimerordens insignier den 15 juli 1995 och bär dem sedan dess. I ordens matrikel upptas hon och hennes syskon från dagen de föddes.

Reformen innebar också att drottningen ”förklarades” vara LoK av KMO den 1 augusti, och den 22 samma månad upphöjdes även prinsessan Lilian till denna värdighet. Kungen beslutade dock att utnämningen skulle träda ikraft först på prinsessans 80-årsdag. Sedan dess har traditionen att tilldela nyfödda kungligheter ordensinsignierna vid dopet återupptagits och så kommer sannolikt att ske även på söndag när prins Nicolas döps.

Så när kan vi vänta oss att Sofia får sin orden? För självklart kommer hon att få den någon gång. Riksarkivet håller enligt uppgift redan på att utforma den vapensköld som traditionellt målas för alla Serafimerriddare. Som tidigare fall visar har kungen inget emot att vänta ett par månader på ett lämpligt tillfälle. Kanske blir det en gåva på 31-årsdagen den 6 december.

UPPDATERING:

Prinsessan Sofia bar Serafimerordens insignier första gången den 23 oktober 2015 vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst (länk). Inom kort kommer en vapenplåt att målas upp för prinsessan med både utnämningsdatum och hennes personliga heraldiska vapen.

Lämna en kommentar

Under Ordnar