Etikettarkiv: Kungl. Maj:ts Orden

Fredrik Wersäll ny riksmarskalk

riksmarskalk_big2

Riksmarskalksämbetets vapen. Bild: Riksarkivet.

Idag meddelades att hovrättspresidenten vid Svea hovrätt Fredrik Wersäll kommer att ersätta Svante Lindqvist som riksmarskalk den 1 september 2018. Han blir därmed kungens närmaste rådgivare och chef för hovstaterna.

– Jag är mycket hedrad över uppdraget. Riksmarskalken har en central funktion vid Hovet och därigenom också en central roll att spela för att bistå statschefen i dennes viktiga uppgifter som företrädare för Sverige.

Wersäll har tidigare varit både riksåklagare och justitieråd och inledde sin bana vid hovet 2016 som kabinettskammarherre. Som riksmarskalk blir det hans uppgift att föredra ärenden som rör kungliga utmärkelser för kungen. T. ex. gällande tillstånd för privata sammanslutningar att förse sina medaljer med kunglig krona, eller vilka som ska tilldelas H. M. Konungens medalj. Själv fick Wersäll ta emot medaljen av 12:e storleken i guld med kedja 2013 ”för betydelsefulla insatser inom det svenska rättssystemet”.

Dessa ärenden bereds inom Kungl. Maj:ts Orden som är hovets (och Sveriges) expertorgan när det kommer till ordnar och medaljer. Där har Wersäll suttit som medlem av ordenskapitlet sedan 2015 i likhet med flera hovrättspresidenter tidigare. Han lär sitta kvar även framöver i egenskap av riksmarskalk.

Svante Lindqvist avrundar därmed sina elva år på ämbetet och ska nu återuppta sin forskning inom vetenskapshistoria.

1 kommentar

Under Personer

2 000 samlades för Serafimerringning

serafimerringning 2

Processionen till Riddarholmskyrkan.

Efter ett års förberedelser och landssorg inleddes Thailands kung Bhumibol Adulyadejs (Rama IX) begravning igår. Kungen, som regerade i 71 år, blev på sin kröningsdag den 5 april 1950 utnämnd till riddare av Serafimerorden av Gustaf V – dennes sista utnämning. Den traditionsenliga serafimerringningen över den avlidne riddaren ägde rum igår och lockade större skaror än någon enskild ringning gjort tidigare.

När en serafimerriddare begravs så förs dennes vapenplåt från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan där Serafimerklockan ringer i en timme, vanligtvis mellan 12 och 13. Tidigare var detta en enkel ceremoni, men numera bärs vapenplåten i procession med trummor och grenadjärvakt, och i kyrkan hålls ett minnestal och Livgardets dragonmusikkår spelar. Riddarholmskyrkan, som vanligtvis är stängd, hålls vid detta tillfälle öppen för allmänheten och brukar locka en skara nyfikna.

DMacrFVWsAA8Hox

Kung Bhumibol Adulyadejs vapenplåt.

Sett till allmänhetens deltagande var gårdagens serafimerringning den största i modern tid. Uppskattningsvis 2 000 thailändare följde vapenplåten prydd med det thailändska emblemet från slottet. I processionen gick bl. a. riksmarskalken Svante Lindqvist och den thailändske ambassadören med personal från Kungl. Maj:ts orden och ambassaden. Därefter gick många av kungens sörjande landsmän varav många bar bilder av honom. Evenemanget följdes av både svensk och thailändsk press och TV.

Serafimerklockan (2)

Riddarholmskyrkans serafimerklocka.

Omfattningen har förstås att göra med kungens enorma popularitet, och att planeringen av begravningens pågått så länge, men KMO och Thailands ambassad ska ha beröm för att ha informerat och bjudit in allmänheten. Att drottningen är på plats på begravningen i Bangkok är förstås betydelsefullt, men att kung Bhumibol förärats en ceremoni i Sverige är värt att lyfta fram och något som uppskattats av många som sörjer den avlidne kungen.

1 kommentar

Under Ordnar

Ordenskapitel på slottet

Ordenskapitel 1

Ordinarie ordenskapitel under Kungens ordförandeskap. Foto: Kungahuset.se

Ordenskapitel kallas det möte där beslut om det svenska ordnarna fattas. Det sammanträder under kungens ordförandeskap i slutet av april och brukar vanligtvis gå obemärkt förbi. I år har emellertid hovet uppmärksammat det med en notis på sin hemsidan vilket är roligt att se.

Organisationen som förvaltar de svenska ordnarna heter Kungl. Maj:ts orden (KMO) och grundades 1748. Den kan liknas vid en stiftelse med kapitlet som sitt årsmöte. Efter 1975 delas ordnar inte längre ut till svenska medborgare och KMO har följaktligen krympt, men ännu finns en handfull ämbets- och tjänstemän i lokalerna bakom ordenssalarna på Stockholms slott. De handlägger bl. a. alla ärenden rörande de utmärkelser som kungen delar ut.

Sedan några år hålls ordenskapitlet återigen i Serafimersalen på Stockholms slott som inreddes just för detta ändamål. Bordet och stolarnas klädsel är mönstrad med patriarkalkors vilket är ett av Serafimerordens emblem. Kapitlet tar upp sedvanliga årsmötesfrågor som ekonomi och ansvarsfrihet, men även ovanligare ärenden såsom nya serafimersköldar som här presenteras för kungen och sedan ställs ut för allmän beskådan.

KMO står under ledning av ordenskanslern Ingemar Eliasson, med vice ordenskansler tillika ordenssekreterare Staffan Rosén.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Lustigheter i listorna

Internet blir allt mer rikt på ordenshistoria! Förra veckan gjordes de danska ordensvapenböckerna läsbara på nätet, och bara några dagar senare skedde samma sak med de svenska ordensmatriklarna. Alltså de handskrivna listor som förts sedan 1748 över dem som fått en svensk statsorden. Det är Riksarkivet som fått i uppdrag av Kungl. Maj:ts orden att digitalisera dem och göra dem tillgängliga för alla.

Totalt är det 14 böcker för perioden 1748 till 1979. Det är talande för det svenska ordensväsendets utveckling att den första räckte i 53 år, den andra i 27, den tredje i 20 och från mitten av 1800-talet är det en matrikel per decennium som gäller. Antalet ordensutmärkelser ökade allteftersom statsapparaten växte.

e0000836_00005

Den äldsta serafimerlistan med Fredrik I som nr 1/2 a.

I den äldsta matrikeln finner vi de första 24 serafimerriddarna med födelse- och utnämningsdatum, valspråk samt nummer skrivna i sirlig stil. Listan har dock fått justeras flera gånger i efterhand. T.ex. har man ångrat att greve Gustaf Bond fått stå som nr 1, och velat ge den äran till orden grundare Fredrik I. Därför han man klämt in tre kungliga riddare högst upp och skrivit in en ny nummerföljd i vänstermarginalen. Den gamla följden står dock kvar med kungen som nr 1/2 a. Detta är inte det enda man velat ändra. På vissa sidor har pilar dragits kors och tvärs där matrikelns ordning inte överensstämt med protokollens. Det är charmen med handskrivna listor.

Vill man hitta en särskild person så behöver man veta dennes ordensvärdighet och år för utnämningen. En riddare av Nordstjärneorden som utnämnts 1960 hittar man i matrikeln för 1960-1969 under rubriken ”Riddare av Nordstjärneorden” där mottagarna är sorterade efter utnämning. Där finner man titeln, namn, utnämningsdatum samt eventuellt dödsdatum (något som förts in en bit in på 90-talet). Ibland finner man en notering om att något avböjt, återlämnat eller fråndömts sin orden.

armfelt

De strukna riddarna Armfelt och Munch.

Ett känt exempel på det senare finner vi i den äldsta matrikeln – greve Gustaf Armfelt. Han blev serafimerriddare 1790 men blev fyra år senare landsförvisad och förlorade orden. Förvisningen lyftes dock 1797 och han återfick då sin värdighet. I matrikeln anges han som struken för perioden 1794–1797. Han kom att landsförvisas igen (!) och räknades därefter som utländsk riddare. Adolf Fredrik Munch, utnämnd samma år som Armfelt, hade inte samma tur. Han landsförvisades till Italien efter misstankar om inblandning i mordet på Gustav III. I matrikeln anges han ”fkl: ovärdig”.

Ett behov att konsultera listorna fick jag snabbt. Jag fick nämligen frågan på Twitter om Stig Wennerström förlorat Svärdsorden respektive Vasaorden efter att han dömts för spioneri. Svaret fanns förstås där men först var jag tvungen att lista ut vilka år Wenneström fått sina ordnar. Detta gick att hitta i Statskalenderns bihang (ett urval är tillgängliga på runeberg.org). Därefter kunde jag se i listorna att han avförts som riddare i extra ordenskapitel den 21 september 1964.

Att matriklarna nu är offentliga kommer vara till stor glädje för såväl släktforskare som ordensintresserade. Initiativet kan inte berömmas nog! Läs matriklarna här.

1 kommentar

Under Ordnar

Får Lavin Eskandar medalj?

Snart är det ett år sedan den fruktansvärda attacken på grundskolan Kronan i Trollhättan, då tre personer mördades. Särskilt uppmärksammad blev elevassistenten Lavin Eskandar som försökt övermanna angriparen när denne svingade sitt svärd mot eleverna, vilket kostade honom livet. Lavin Eskandar blev bara 20 år och har hyllats som en hjälte av eleverna på skolan. Han har föreslagits för medalj men regeringen har ännu inte lämnat besked.

12063488_1615187008734343_4031487562351649709_n

Lavin Eskandar 1995-2015

Bara några dagar efter dådet den höjdes röster för att Lavin Eskandar skulle tilldelas den svenska livräddningsmedaljen För berömliga gärningar. Den delas till de som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara” efter beslut av regeringen. Ett upprop på startades på Facebook, Ge hjälten Lavin Eskandar medalj, som idag stöds av 5 800 personer. Initiativtagaren Michael Sigge motiverade varför medalj skulle delas ut:

”Det skulle dels vara ett sätt att hylla en verklig hjälte som offrade sig själv för att rädda livet på skolbarn. Men det vore också en politisk markering. Sverige som nation skulle visa vårt avståndstagande från den här typen av rasistdåd, och visa att vi uppskattar en ung människa som gjort sitt yttersta för sina medmänniskor.”

Medaljen har inte delats ut sedan 1998, och aldrig postumt. Initiativet fick dock mycket uppmärksamhet av de rikstäckande tidningarna, och snart fick det dessutom medhåll av Sveriges kanske främste kännare i dessa frågor, ordensintendenten på Kungl. Maj:ts orden Tom Bergroth:

”Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för Berömliga gärningar.”

I november samma år hade flera nomineringar kommit in och ärendet började beredas inom Utbildningsdepartementet. Beslut om medaljutdelning förbereds alltid inom ett departement innan det diskuteras inom regeringen.  I detta fall ville man av naturliga skäl invänta polisens utredning. Under den första halvan av 1900-talet, när utdelning av medaljen fortfarande var vanlig efter en livräddande insats, brukade handläggningen ta ungefär ett år.

För de som vill se Lavin Eskandar hedrad på detta sätt finns det dock all anledning att ligga på. Att medaljen delats ut ”skamlöst sparsamt”, som Tom Bergroth uttryckte det, är närmast en underdrift. Den har inte delats ut alls på närmare 20 år. Inte för att det saknats förslag. De senaste åren har flera privatpersoner skickat in nomineringar som först mötts av flera månaders tystnad och därefter ett kortfattat avslag. Statliga myndigheter vittnar om hur medaljnomineringar de skickat till Regeringskansliet i bästa fall mötts av förvirring och i sämsta fall av tydligt markerat ointresse.

När en medalj för internationella insatser utreddes 2010 föreslogs en särskild medaljberedning inom Regeringskansliet, så att uppgiften inte ska vara utspridd på de 11 departementen. Det blev varken medalj eller beredning. Modellen har dock fungerat bra i Finland vars Livräddningsmedalj handläggs av en Livräddningsmedaljnämnden som föreslår ett tiotal mottagare varje år. En nordisk förebild finns även i Norge, som ett år efter terrorattentaten 2011 delade ut medaljen For edel dåd, bland annat till dem som med fara för eget liv räddat ungdomar från Utøya. Då hade medaljen inte delats ut på 30 år.

Sveriges regering bör ge medaljen postumt till Lavin Eskandar. Det är ett erkännande han är värd och en symbolisk handling som skulle betyda mycket för många. Gör regeringen inte det lever den inte upp till sitt ansvar. Förvaltar man svenska folkets belöningsmedaljer åtar man sig att förära dem till de som är förtjänta. Kan regeringen inte utföra den enkla uppgiften får de helt enkelt lämna medaljerna ifrån sig.

4 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Kungliga dop

Imorgon döps prins Alexander i Drottningholms slottskyrka. Den femte i den nya generationen prinsar och prinsessor att upptas i Svenska kyrkan. Här är lite medalj- och ordensrelaterad information för de som tänker följa ceremonin.

drottningholms-slottskyrka

Drottningholms slottskyrka. Foto: Alexis Daflos, Kungl. Hovstaterna

Klädseln är förmiddagsdräkt, d. v. s. jackett eller mörk kostym. Till denna klädkod bär man inte utmärkelser i original, men ordensinnehavare kan bära en knapp (bouton) och medaljinnehavare en rosett. Prins Daniel bär t. ex. Serafimerordens stora bouton medan Christopher O’Neil bär en mindre för Nordstjärneorden med två ”vingar” av silver vilket utmärker kommendörsgraden.

Innehavarna av Konungens medalj bär en serafimerblå eller högblå rosett (beroende på vilket band man fått medaljen i), och innehavarna av en regeringsmedalj, ex. Illis quorum, en mellanblå rosett med gula ränder. Innehavarna av kungens miniatyrporträtt eller ett kunglig namnchiffer bär dessa.

crown_princess_victoria_2016_05

Prins Oscar med familj och faddrar den 27 maj 2016.

För hovfunktionärer och militärer är det stor hovuniform respektive högtidsdräkt som gäller. Till dessa bärs utmärkelser i original. Inom hovet väljer innehavare av högre ordensgrader ibland att lämna dessa hemma av okänd anledning. Det motsatta gäller hos vissa lägre funktionärer, som under många års tjänst vid olika statsbesök fått en imponerande samling utmärkelser, och gärna fyller hela uniformsbröstet i flera rader. Förmaningarna från de vid hovet som känner till reglerna klingar här för döva öron.

mde

Hovuniform utställd i Ordenssalarna.

Officianterna, de präster som förrättar ceremonin, bär inte några utmärkelser vid altaret (om nu inte någon mot förmodan skulle vara fastsydd på kåpan, se Ordenstecken på korkåpa). Efter ombytet till kaftan går det dock utmärkt att bära utmärkelser. Viss förvirring råder kring hur ett tecken bärs om halsen, men det som gäller är att ett bandet ska sitta innanför kaftanens krage och själva tecknet vila på kragsnibbarna, den s. k. ”elvan”. Inte alla präster har utmärkelser, men överhovpredikanten Johan Dalman är rättsledamot (motsvarande rättsriddare) i Johanniterorden med tillhörande hals- och bröstkors.

sdr

Serafimerbaneret från 1810.

Åter till själva dopceremonin. Till höger om altaret står serafimerbaneret och framför det Serafimerordens band och kraschan på ett hyende. Fram till 1975 blev prinsar och prinsessor riddare respektive ledamot vid födseln, vilket från 1995 åter är fallet. Vid prinsessan Estelles dop återinfördes även en tradition från Gustav (IV) Adolfs dop 1778 där ett mindre dopband fästs på dopklänningen. Det går till så att ordenskanslern bär fram bandet på en silverbricka, tillverkad av A I Björckman 1823 och tidigare använd vid ordenskapitel, varefter kungen fäster det på klänningen. Detta sker i slutet av dopet. Ordenstecknen i större format överlämnas tillsammans med ordensbrevet på myndighetsdagen.

Detta och mycket annat kommer man att kunna se under morgondagens ceremoni som sänds i SVT från 11:30.

Lämna en kommentar

Under Bärande

Glad ordensdag!

Idag den 28 april är Stora ordensdagen – de svenska ordnarnas högtidsdag. Datumet valdes vid instiftandet 1748 eftersom det var Kung Fredrik I:s födelsedag. Han hade dock mycket litet med instiftandet att göra. Initiativtagaren var kanslipresidenten Carl Gustaf Tessin, den förste ordenskanslern. Enligt Tessins ceremoniel skulle ordensdagen firas med gudstjänst och riddardubbning i Riddarholmskyrkan. Vid den första ordensdagen var kungen svårt sjuk och själva dubbningen fick utföras i hans egna rum. Desto piggare var den tvåårige Prins Gustaf (III) som deltog iförd en koltvariant av ordensdräkten.

Inskannat av Föremålsvård i Grängesberg år 2005

Prins Gustafs (III) serafimerkolt.

Rätt så snart flyttades ceremonin till den mer närbelägna och betydligt varmare Slottskyrkan. Samtidigt tog man i bruk den särskilda serafimersalen på slottet som var inredd med ordnarnas insignier. Här presiderade Kungen över ordenskapitlet, det beslutande organet i frågor som rörde ordnarna. Sedan 1751 hade kungen ensam beslutanderätt men serafimerriddarna och kommendörerna av de andra ordnarna hade rätt att delta. Kapitlet hade två ordinarie sammanträden per år: på stora ordensdagen i april och på den lilla ordensdagen i november (se tidigare inlägg).

 

2

Serafimersalen på Kungl. slottet med ordenskapitlets bord.

Dubbningen skulle upphöra i mitten av 1800-talet men traditionen med ordenskapitel i april har behållits in i våra dagar. Ordnarnas organisation, Kungl. Maj:ts orden, är formellt separat från hovet och kapitlet fungerar som ett årsmöte med genomgång av ekonomi och beslut i olika frågor. Sedan ett par år tillbaka använder man återigen serafimersalen där kapitlets bord och stolar står permanent uppställda som en del av ordensutställningen. De är klädda i vit tyg med svarta patriarkalkors – Serafimerordens färger och emblem. Med åren har tyget slitits ned och det ska snart bytas ut. De ska hålla för många kapitel till.

Trots att ordensväsendet är långt ifrån lika praktfullt och omfattande som det var 1748 så lever traditionen och organisationen i allra högsta grad i allra högsta grad. Glad ordensdag!

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Serafimerringning för Johann Georg av Hohenzollern

dav

Johann Georgs serafimersköld uppställd i koret.

I Riddarholmskyrkan i Stockholm finns bara en kyrkklocka, Serafimerklockan. Den blev gjuten 1839 av bronset från de klockor som förstördes i den stora branden i kyrkan fyra år tidigare. Då hade Riddarholmskyrkan sedan länge upphört att vara församlingskyrka, och den nya klockan hade endast en uppgift: att ringa för avlidna medlemmar av kungahuset, samt riddare eller ledamöter av Serafimerorden. Detta kallas Serafimerringning.

Serafimerklockan (2)

Serafimerklockan, högst upp prydd av serafer och patriarkalkors.

I en annan kyrka, katolska Hedinger Kirche i Sigmaringen i Tyskland, begravdes idag prinsessan Birgittas framlidne make prins Johann Georg av Hohenzollern i en privat ceremoni. Det svenska kungaparet deltog tillsammans med prins Carl Philip, prinsessan Desirée, Niclas Silfverschiöld, prinsessan Christina, samt prinsessan Margarethas dotter Sibylla. Kyrkan är sedan 1500-talet gravkyrka för den sigmaringska grenen av ätten Hohenzollern som Johann Georg tillhörde.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedinger Kirche.

Vid sitt bröllop 1961 utnämndes Johann Georg till riddare av Serafimerorden. Han blev den fjärde serafimerriddaren att läggas till vila i denna kyrka. Den siste regerande fursten av Hohenzollern-Sigmaringen Karl Anton (1811-1885) tilldelades orden 1864 av Karl XV. Dennes sonsonsson Fredrik (1891-1965), Johann Georgs far, mottog den av Gustaf V 1936. Vid bröllopet 1961 fick även Johann Georgs bror Fredrik Wilhelm (1924-2010) motta orden, och Fredrik tilldelades ordenskedjan som särskild utmärkelse.

Tillbaka till Sverige och Serafimerringningen som traditionellt äger rum mellan kl. 12 och 13 på dagen för den avlidne riddarens begravning. Kl. 11:55 idag fördes Johann Georgs vapensköld från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan, eskorterad av grenadjärer och trumslagare ur Livgardet. Till ljudet av Serafimerklockan fördes skölden in och ställdes upp i koret där Livgardets dragonmusikkår spelade Karl XV:s sorgmarsch. Ordensintendent Tom C. Bergroth berättade om prinsen.

 

Skölden, som bär Johann Georgs namn och utnämningsdatum samt det Hohenzollerska vapnet (kvadrerad i silver och svart) krönt av en krona som markerar ättens furstliga rang, kommer att sättas upp i kyrkan. Där hänger redan hundratals sköldar för riddare och ledamöter sedan 1748.

Många människor passade på att besöka kyrkan och bevittna denna anrika och ovanliga ceremoni.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Levande svenska ordensinnehavare

1975 gav Kungl. Maj:ts orden ut De kungl. svenska riddarordnarna, en förteckning över samtliga 25 ooo levande svenska ordensinnehavare. Listan var definitiv, sedan ordensreformen trätt ikraft vid årsskiftet 1974/75 skulle inga nya namn läggas till. Redaktören C.G.U. Scheffer skrev i förordet att många av innehavarna var så unga att det skulle leva in en bit på 2000-talet. Och visst finns än idag innehavare kvar av de kungliga ordnarna.

I Facebook-gruppen Återinför det svenska ordensväsendet uppmärksammades häromdagen att en av dem, Curt-Steffan Giesecke, gått bort vid en ålder av 94 år. Han blev kommendör av Vasaorden 1970. Detta föranledde frågan om vilka andra ordensinnehavare som finns kvar, en fråga som jag med ledning av ovan nämnda förteckning kan redogöra lite för. Även om redogörelsen blir långt ifrån uttömmande.

Serafimerorden, förlorade sin siste icke-kunglige svenske riddare när Sten Rudholm gick bort 2008. Han blev utnämnd den 3 december 1974 som president i Svea hovrätt och blev sedermera riksmarskalk. Sedan 1995 kan den dock åter tilldelas inom Kungahuset, och ordens ämbetsmän bär ordenstecknet om halsen eller på bröstet.

Nordstjärneorden, hade allra flest innehavare 1975. Jag har inte kunnat hitta någon kommendör med stora korset, men f.d. ambassadören och överceremonimästaren Axel Lewenhaupt som är kommendör av första klass är fortfarande i livet. Ordföranden i Kungl. Patriotiska Sällskapet Johan Nordenfalk är riddare. Inom universitetsvärlden finns förre kanslern Carl-Gustaf Andrén som blev ledamot 1968 (inte riddare eftersom han är präst) och förre Uppsalarektorn Stig Strömholm som blev riddare 1973.

Svärdsorden, har inga levande kommendörer med stora korset. Däremot flera kommendörer av första klass: generalmajorerna Evert Båge, Sven Olof Olson och Carl-Gustaf Ståhl, samtliga utnämnda 1974. Riddare finns det relativt gott om, alla officerare fick ju riddartecknet efter 20 års tjänst. Ett exempel är kungens förre stabschef Bror Stefenson och förre hovstallmästaren Hodder Stjernswärd.

Vasaorden, hade relativt få innehavare. Kommendör med stora korset var en mycket exklusiv utmärkelse och var finast efter Serafimerorden, Irans förre utrikesminister Ardeshir Zahedi är den ende i livet. Någon kommendör av första klass har jag inte kunnat hitta. Däremot finns flera kommendörer, kungens svågrar Niclas Silfverschiöld och Tord Magnuson utnämnda 1966 och 1974, samt P. G. Gyllenhammar. Bland riddarna märks det äkta paret Alice och Hans-Gabriel Trolle Wachtmeister, den förre utnämnde som rikslottachef 1974 och den senare som godsägare 1970. Även direktören Anders Wall samt hovsångerskorna Kerstin Meyer och Margareta Hallin hörde till de sista att motta riddar- och ledamotstecknen, 1973 och 1974.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##

Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap och sedan han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bl. a. ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden, varför Gustaf III införde en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan

Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

Sedan de utnämnts fick de nya riddarna bära kraschanen. Först efter att dubbningen ägt rum på den stora ordensdagen den 28 april fick de bära ordenstecknet i kedja eller band. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal

Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar