Etikettarkiv: Ordensdräkter

Besök på ordenssalarna

Ska man rekommendera ett enda besöksmål för den som är intresserad av svenska utmärkelser så blir det utan tvekan Ordenssalarna på Stockholms slott. Dessa fyra salar, som är inredda med de kungliga ordnarnas emblem, rymmer en imponerande utställning över svenska ordnar, medaljer och tillhörande föremål från mitten av 1700-talet och framåt. En perfekt utflykt för den som semestrar i huvudstaden.

dav

Prins Bertils ordnar.

Här finns ordnar och medaljer som delats ut till och tagits emot av svenskar. T.ex. en imponerande samling storkors som prins Bertil tilldelades under sina år som representant för Sverige i utlandet. Ordenstecknen ska vanligtvis återsändas till sina hemländer när mottagaren avlider men i detta fall har de utländska statscheferna generöst tillåtit samlingen att förbli komplett. De svenska ordnarna: Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna blir utförligt beskrivna, inklusive deras tillhörande dräkter.

dav

Prins Bertils ordnar.

Något jag själv uppskattar något oerhört är de små tillfälliga miniutställningarna som ordnas när det händer något särskilt. Just nu finns t.ex. en liten utställning om tillverkningen av ordenstecken i och med att en ny hov- och ordensjuvelerare Henrik Ingemansson utsågs 2014. Här kan man se tecken i olika faser av tillverkningen. Ett alldeles nytt tillskott är en monter som visar hur det gick till när kung Carl Gustafs tredje jubileumsminnestecken blev till inför 70-årsdagen i år.

sdr

Prins Oscars vapenplåt och Serafimerbaneret i Serafimersalen.

När man kommer till den fjärde och sista salen är det inte bara historia längre. I detta rum sammanträder fortfarande ordenskapitlet under kungens ordförandeskap och väggarna pryds av ett urval vapensköldar tillhörande Serafimerordens levande riddare och ledamöter. Särskilt framställd var den senaste skölden, prins Oscars som inom kort kommer att få sällskap av prinsessan Sofias som just nu färdigställs hos vapenmålaren.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##

Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap och sedan han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bl. a. ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden, varför Gustaf III införde en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan

Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

Sedan de utnämnts fick de nya riddarna bära kraschanen. Först efter att dubbningen ägt rum på den stora ordensdagen den 28 april fick de bära ordenstecknet i kedja eller band. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal

Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Ordensvaktmästaren på slottet

I Livrustkammarens bildarkiv kan man söka bland 40 000 fotografier av olika föremål. Samtliga är märkta med Creative Commons-licenser, vilket ger stor frihet till den som vill använda eller bearbeta bilderna. Väl investerade skattemedel! Bland föremålen finns välkända utmärkelser från hela världen , men också helt unika föremål från det svenska ordensväsendet. Tillåt mig att presentera föremål 19417 – ordensvaktmästarens livré:

 

Ordensvaktmästarens livré

Livréet framifrån.

 

Ordensvaktmästaren tjänstgjorde vid Kungl. Maj:ts Orden, den gemensamma beteckningen och organisationen för de kungliga ordnarna som instiftats 1748. Den finns fortfarande kvar i sina lokaler på Stockholms slott, om än med färre ämbetsmän än under ordensväsendets glansdagar.

Då fanns det ordensbiskop, banerförare och härolder som skulle ge ceremonierna en praktfull inramning. Vaktmästarens roll var praktisk snarare än praktfull. Hans uppgift var bl. a. att springa med kallelser inför sammankomsterna. Redan 1755 bestämdes att vaktmästaren skulle bära ett särskilt livré.

Och vilket livré sen! Det på bilden är från 1800-talet och är helt olikt de som bars av andra hovanställda. Det mest prominenta draget är de stora patriarkalkors, bildade av breda silvergaloner, som framträder på fram- och bakstyckena. Ordensvaktmästaren måste verkligen ha dragit ögonen till sig.

Varför patriarkalkors? Det är ett av Serafimerordens symboler. Man ville knyta an till äldre svenska riddartraditioner och i läste i franska böcker att riddarkedjor prytts med patriarkalkors på Erik XIV:s tid. Idag vet vi att det författarna trodde var patriarkalkors egentligen var en annan symbol, helt okänd för dem men välkänd för oss, nämligen vasar.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade