
Igår mottog prinsessan Christina, fru Magnusson H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med kedja och briljanter ”för stora ideella samhällsinsatser på flera områden”. Denna utmärkelse har endast utdelats en gång tidigare, till prins Bertil med anledning av hans 75-årsdag 1987.
I ett tidigare inlägg har jag redogjort för hur olika kungliga minnesmedaljer delats ut att bäras med briljanterad krona i ett fåtal exemplar under 1870- och 80-talen. Det kan nu vara på sin plats att berätta om de briljanterade belöningsmedaljer som började delas ut vid samma tid. De flesta mottagarna var kvinnor som på den tiden inte kunde förlänas ordnar.
In sui memoriam
Den kung som delat ut flest briljanterade medaljer var Oscar II. Redan som prins delade han ut en enskild belöningsmedalj med inskriften In sui memoriam (”Till dess [givarens] minne”). Den var då av 10:e storleken och delades ut i silver utan att bäras. Först 1873, året efter hans tronbestigning, försågs medaljen med band och bäranordning och började delas ut i guld. Kungen brukade överlämna den personligen till olika utländska kulturutövare. Två briljanterade exemplar är kända.
Den första delades ut till den svenskfödda världsberömda operasångerskan Christina Nilsson. I samband med en turné i Stockholm 1876 mottogs hon på slottet av kungen och tog emot In sui memoriam med både krona och medaljhållare i briljanter samt med en rosett av blå och gula band. Detta var en av hennes många utmärkelser varav flera var briljanterade. Medaljen finns idag på Nationalmuseum.
Också den andra briljanterade In sui memoriam tillföll en svensk sångerska, ingen mindre än Jenny Lind. Det var vid ett besök i London 1881 som Oscar II överlämnade medaljen med briljanter att bäras i Serafimerordens band om halsen. Redan samma år förekom den felaktiga uppgiften i tidningarna att Lind mottagit medaljen Litteris et artibus (mer om den nedan) men detta stämmer alltså inte. Jenny Linds medalj förvaras idag på Kungl. Myntkabinettet.
Lars O. Lagerqvist har skrivit en utförlig artikel om de briljanterade exemplaren av In sui memoriam i Svensk Numismatisk Tidskrift nr 2000:6 som kan läsas här.
Litteris et artibus
Medaljen Litteris et artibus (”Vitterhet och konst”) började delas ut av kronprins Karl (XV) på 1850-talet och blev efter dennes trontillträde 1859 en kunglig bärbar medalj och delades vanligtvis ut i den mindre 8:e storleken i högblått band. Ofta ägde överlämnandet rum i anslutning till en föreställning. Vi ett tillfälle ska Oscar II rentav delat ut den under en mellanakt.
Oscar II delade även ut Litteris et artibus med briljanter. Karl Löfström som 1935 gav ut en liten skrift om medaljen har identifierat åtta av dem varav samtliga kvinnor:
- Adelaide Ristori, italiensk skådespelare (1879)
- Mathilda Grabow, svensk operasångare (1885)
- Ellen Hartman, svensk skådespelare (1886)
- Gina Oselio, norsk operasångare (1891)
- Sigrid Arnoldson, svensk operasångare (1891)
- Wilma Neruda, tysk operasångare (1897)
- Adelina Patti, italiensk operasångare (1900)
- Carolina Östberg, svensk operasångare (1900)
Med hjälp av tidningsnotiser har jag lyckats spåra upp ytterligare fyra. Däribland det tidigaste kända exemplaret från 1878 och den ende manlige mottagaren:
- Zelia Trebelli, fransk operasångerska (1878)
- Sarah Bernhardt, fransk skådespelare (1883)
- August Wilhelmj, tysk violinist (1885)
- Pauline Lucca, österrikisk operasångerska (1887)
Än idag delas medaljen ut av kungen för framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. Senast igår till Mattias Andersson, Jill Johnson och Sofia Jupither Adrian.
H. M. Konungens medalj
Med Gustaf V upphörde utdelningen av In sui memoriam och han delade heller inte ut Litteris et artibus i briljanterat skick. För honom tycks Hovmedaljen med Serafimerordens band (en gång i kedja) ha fyllt motsvarande funktion.
Vid ett tillfälle delades denna medalj ut med både serafimerbandet och briljanterad krona nämligen till överståthållaren Torsten Nothin 1938. Nothin var socialdemokrat och kunde därför inte ta emot ordnar varför denna unika medalj fick delas ut som substitut. Han blev serafimerriddare kort efter att han lämnat politiken 1949.
I teorin kan kungen idag närsomhelst beslut att en medalj ska delas ut med briljanter. Under Carl XVI Gustaf har det dock endast skett för prins Bertil och prinsessan Christina.