Etikettarkiv: Vasaorden

Ordnar och medaljer i Livrustkammaren

Livrustkammaren har öppnat igen! Ett och ett halvt år har det tagit att sätta upp den nya basutställningen som tar upp sex stora källarvalv på Stockholms slott. Varje valv är fyllt av spännande föremål som får representera en tidsepok i den svenska monarkins historia. Bland det som plockats fram ur samlingarna finns ett stort antal ordenstecken och medaljer som tillhört svenska kungligheter.

Självständighet och maktkamp 1521–1611

Det första valvet fokuserar på Vasaätten. Här kan man bland annat beskåda Karl IX:s Jehovaorden instiftad inför hans kröning 1607. Den var ett av flera försök av Vasakungarna att instifta en svensk kunglig orden. Ingen av dessa blev långlivad, men insignierna är enastående vackra.

Ordenskedjan (till vänster) är utförd av guldsmeden Antonji Groot den äldre. Det gyllene ordenstecknet föreställer en stjärna med åtta spetsar och åtta strålar med gudsnamnet Jehova ingraverat i mitten. Kedjan består av 23 länkar av guld, emalj och är besatt med bergkristall och granater. Tolv av länkarna föreställer grönemaljerade vasar som fattas av två händer – en manlig och en kvinnlig – som kommer fram ur blåa moln.

Ett mindre påkostat ordenstecken (längst ned till vänster) utan kristaller, utfört av Ruprecht Miller, bars sannolikt av en av Karl IX:s söner.

Sverige expanderar – militärt och kulturellt 1611–1654

I detta rum, som bland annat innehåller föremål från drottning Kristina, lyckades jag inte hitta någon orden eller medalj. Frågan om en riddarorden lyftes i rådet under Kristinas tid men ledde inte till något beslut.

De stora krigens tid 1654–1720

Drottning Kristinas kusin och Pfalzättens förste kung Karl X Gustav gjorde även han ett försök att instifta en svensk orden – Jesu namns orden – år 1656. Ordenstecknet, utfört av Gregorius Schick, var ett kors bestående ett fyra vasar och i mitten bokstäverna IHS (Iesus Hominum Salvator).

I utställningen har ordenstecknet fästs i ett ljusblått band på den kolt som den blått fyraårige Karl XI bar när han år 1660 hyllades som kung efter faderns död.

Frihetstid och revolutioner 1720–1818

Det var först under frihetstiden som Sverige fick ett bestående ordensväsende när Fredrik I år 1748 på riksdagens förslag instiftade Serafimerorden, Nordstjärneorden och Svärdsorden. Dessa förtjänstordnar var uppdelade i flera grader och mycket moderna för sin tid.

Bland de utställda föremålen finner vi den kolt som bars av prins Gustav (III) år vid ordnarnas instiftande. Den var en motsvarighet till de ordensdräkter som bars av Serafimerriddarna. Som kung skulle Gustav III själv instifta Vasaorden vid sin kröning 1778.

Utställd är också en av Serafimerordens kedjor av den ursprungliga modellen. Att kedjan pryds med blå patriarkalkors lär ha berott på att man hämtade inspiration från äldre ordenskedjor, till exempel Karl IX:s Jehovaorden. Man utgick dock från en fransk avbildning där konstnären misstolkat kedjans vasar som kors. Serafimerordens härskri IHS som pryder ordenstecknets mitt är på samma sätt hämtat från Karl X Gustavs Jesu namns orden.

Gustav IV Adolfs uniformer visar hur Svärds- och Nordstjärneordens band kunde fästas vid knapparna – en föregångare till dagens släpspännen, samt hur kraschanerna under lång tid broderades direkt på livrocken. Ovanför Serafimerordens kraschan ser vi Malteserordens bröstkors som kungen mottog av den ryske kejsaren Paul I vid ett besök i Sankt Petersburg år 1800. Denne hade blivit ordens beskyddare 1797 och när Napoleon invaderade Malta året därpå lyckades kejsaren bli vald till stormästare. Efter hans död 1801 avvecklades det ryska engagemanget i ordens styre.

Nationalism och nya ideal 1818–1918

1818 kröntes Karl XIV Johan till kung i Sverige och Norge och inledde ätten Bernadottes långa regeringsperiod.

Vid kröningen i Trondheim fick de närvarande riksdagsmännen ta emot en minnesmedalj av guld med kungens bild och kunglig krona avsedd att bäras (till höger). Åskådarna kunde om de hade tur få tag på en kastpenning eller rentav en hästsko av silver från kortegen som avsiktligt satts lös (till vänster).

1800-talet var uniformernas århundrade. År 1860 blev Karl XV den förste att låta sig krönas i uniform och den generalsuniform han använde vid tillfället står utställd med kedjorna för de fyra kungliga riddarordnarna samt Carl XIII:s orden i band om halsen.

Ett senare men lika praktfullt exempel är drottning Victorias uniform komplett med pickelhuva som hedersöverste för tyska 34:e fysiljärregementet i Stettin. Hon hade utnämnts av sin kusin kejsar Vilhelm II då han besökte Sverige 1908. Året därpå inspekterade drottningen sitt regemente iförd denna uniform.

Ännu i början på 1900-talet förlänade de flesta stater inte ordnar till kvinnor. 1908 bestämde visserligen Gustaf V att Sveriges drottning skulle bära Serafimerorden, men det skulle dröja nästan ett halvsekel innan ordnarna började delas ut till kvinnor. I vissa länder fanns dock särskilda ordnar eller ordensgrader för kvinnor. Två sådana bar drottningen på sin uniform: prinsesskorset av badiska husorden Fidelitas (själva dekorationen saknas dock) samt preussiska Louiseorden. Bredvid dem ett antal svenska och tyska minnesmedaljer.

Monarki i demokratins tid

I den sista salen som fokuserar på 1900-talet och framtiden finns den klassiska uniformen för Livregementet till häst som den 3-årige prins Carl Gustaf bar på julafton 1949 hos sin farfarsfar Gustaf V. På bröstet bar han miniatyren av kungens jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen året innan. De ytterligare medaljer som kung Carl XVI Gustaf mottagit sedan dess visas av naturliga skäl inte i Livrustkammaren.

Däremot finns ett monter benämnd ”En regent för alla”, med medaljer, föreningsnålar och klubbmärken med mera som mottagits av andra kungligheter, längst bak i utställningen. Bland annat Gustaf V:s olympiska medalj som tillhört drottning Victoria, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbunds guldmedalj som tillhört prinsessan Sibylla, Norrköpings stads Sankt Olofsmedalj som tillhört Gustaf VI Adolf, och mycket annat.

Sammanfattningsvis är faleristiken mycket väl representerad i Livrustkammarens nya basutställning. Besökaren kan följa hur ordenskedjornas utseende utvecklats, hur bärandet av utmärkelser förändrats, samt vilken betydelse ordnar och medaljer haft för kungligheter av alla åldrar i alla tider. Ett besök rekommenderas varmt!

Lämna en kommentar

Under Bärande, Faleristik, Medaljer, Ordnar

Fler detaljer om ordensuppgörelsen

Svärdsorden_kommendör

Svärdsordens ska åter kunna tilldelas svenskar.

Idag publicerades konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU28 med fler detaljer om den parlamentariska kommitté som föreslås se över kungahusets anslag, flaggdagarna och det offentliga belöningssystemet. Om förslaget går igenom, vilket man får anta att det gör eftersom det har stöd av en riksdagsmajoritet, ska kommittén tillsättas snarast efter valet i höst.

Gällande belöningssystemet är ambitionsnivån hög och utskottet är redan överens om många detaljer. Kommittén får uppdraget att möjliggöra att Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden åter ska kunna tilldelas svenskar. Den modell som gällt sedan 1975 behålls, nämligen att ordensväsendet regleras i en av regeringen fastställd ordenskungörelse. Beslut om tilldelning av utmärkelser inom ordnarna meddelas av Kungl. Maj:ts Orden (KMO) på förord av regeringen. Det blir alltså i praktiken regeringen som bestämmer vem som får en orden. Ska regeringen ha detta ansvar krävs mycket bättre rutiner än de som finns idag. Ordnarna får inte lida samma öde som de sällan utdelade regeringsmedaljerna.

Positivt är att allmänhetens möjligheter att nominera till utmärkelser ska utökas. Statsanställda ska inte heller få någon orden per automatik på det sätt som gällde före 1975. Politiskt förtroendevalda eller anställda ska inte kunna få en orden under den tid uppdraget eller anställningen pågår.

Vasaror

Även Vasaordens ska kunna tilldelas svenskar framöver.

Närmare bestämmelser om ordnarna ska finnas i ordensstadgan som fastställs av KMO sedan de godkänts av regeringen. Kommittén ska samråda med KMO i syfte att överväga en förändring avseende vilka grader som ska finnas inom ordnarna. Detta kommer sannolikt att innebära en förenkling gentemot systemet som rådde före 1975 som innehöll många olika grader och värdigheter anpassade efter olika kategorier statsanställda. Ett kompromissförslag från ordensreformens tid gick ut på att endast tre grader skulle behållas: kommendör med stora korset, kommendör och riddare. Kanske blir resultatet något liknande.

Serafimerorden ska fortsatt vara förbehållen medlemmar av kungahuset samt utländska statschefer, vilket är lite synd eftersom Serafimerorden är så rik på traditioner. Det blir inga nya serafimersköldar i Riddarholmskyrkan för icke-kungliga svenskar och serafimerklockan kommer inte att ringa på deras begravningsdag. Samtidigt förstår jag att det inte är självklart hur denna orden, som tidigare med automatik tillföll innehavarna av vissa höga ämbeten, skulle kunna inplaceras i ett modernt belöningssystem.

Riksdagens tidigare beslut att ställa sig bakom införandet av en medalj för internationella insatser ska prövas i relation till att utdelandet av utmärkelser inom Svärdsorden återupptas. Man ska även se över möjligheten att dra tillbaka en ordensförläning. En sådan möjlighet finns redan idag, men med anledning av uppståndelsen kring den så kallade ”kulturprofilen” ska det göras lättare.

Så långt är allt gott och väl, men att förslaget genomförs hänger på att man dessutom lyckas enas i den betydligt känsligare frågan om anslaget till kungahuset. Här tycks man ännu inte ha kommit så långt i diskussionerna. Alla sidor har dock att tjäna på att en uppgörelse blir till. De partier som är skeptiska till monarkin vill kunna säga att de hindrar kostnaderna från att skena, och de partier som är positiva kan ta åt sig äran av en uppgörelse som garanterar monarkins framtid. Jag är försiktigt positiv.

Det ska nämnas att Vänsterpartiets ledamot i utskottet reserverade sig mot förslaget:

Det svenska belöningssystemet reformerades 1975 mot bakgrund av att man ansåg att ordensväsendet återspeglade en gången tids samhällssyn genom att ge uttryck för värderingar och samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning. Vidare motiverades reformen med att ordnarna inte kunde fylla sin uppgift när det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser. Förslaget som nu läggs fram om att se över belöningssystemet och återinföra de vilande ordnarna reflekterar inte heller nu behoven i dagens samhälle.

Läs hela betänkandet här.

3 kommentarer

Under Ordnar

Ordensväsendet ska utredas!

Serafimerorden 2

Serafimerorden.

Sex riksdagspartier (S, M, MP, C, L och KD) tillkännagav idag att en parlamentarisk utredning ska tillsättas för att ”analysera vissa frågor som berör kungahuset, de allmänna flaggdagarna och det offentliga belöningssystemet.”

Detta är många och stora frågor och mycket att smälta på en gång. Ambitionen tycks vara en varsam reform av monarkin och kungahuset, föranledd av att antalet yngre medlemmar vuxit så mycket och att alla flaggdagar inte längre ses som så moderna. Jag förutsätter att utspelet skett med kungens goda minne.

Något som är fantastiskt positivt är att partierna samtidigt är överens om att det offentliga belöningssystemet ska ses över! En mycket genomtänkt och ambitiös agenda har annonserats:

Översynen ska omfatta ordensväsendet, regeringens belöningsmedaljer, utmärkelsen Professors namn, utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, Utrikesdepartementets medalj samt Försvarsmaktens och Polismyndighetens medaljer.

Därutöver ställer man sig dessutom tydligt bakom ett återupptagande av ordnar till svenskar:

Några utgångspunkter är att svenska medborgare ska kunna belönas inom ordensväsendet och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden och Svärdsorden ska återupptas.

Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden instiftades 1748 och Vasaorden instiftades 1772. De utdelades tidigare för långvarig verksamhet inom olika samhällsområden. 1974 avskaffades utdelandet till svenskar helt, eftersom man ansåg att utmärkelserna speglade mottagarnas ställning och tjänsteår mer än något annat.

Sedan dess har många av oss hoppats att ett mindre omfattande men desto mer ändamålsenligt ordensväsende kan tas i bruk. För visst vore de bra för 2000-talets svenskar om de kunde hedras på samma sätt som historiska storheter. Serafimerorden förlänades t. ex. ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, Svärdsorden mottogs av Axel von Fersen, Nordstjärneorden tilldelades Carl von Linné och Alfred Nobel, och Vasaorden tillföll Astrid Lindgren.

Partierna som står bakom utredningen representerar en betryggande riksdagsmajoritet. Man har till och med kommit överens om hur organisationen för det framtida belöningsväsendet ska se ut:

Beslut om utmärkelser inom ordnarna ska som tidigare meddelas av Kungl. Maj:ts Orden på förord av regeringen. Principer för tilldelning av belöningar ska inkludera jämställdhets- och mångfaldsaspekter. För att stärka den folkliga förankringen ska möjligheterna för enskilda medborgare att nominera någon för belöning utredas.

Nu följer vi utvecklingen med spänning! Läs hela debattartikeln på SvD Brännpunkt här.

2 kommentarer

Under Ordnar

Ingvar Kamprad 1926-2018

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ingvar Kamprad 1926-2018.

IKEA-grundaren Ingvar Kamprad har gått bort vid en ålder av 91 år. På sin hemsida skriver IKEA:

Ingvar Kamprad har i stillhet somnat in i sitt hem i Småland. Han föddes 1926 i Småland och redan som 17-åring grundade han IKEA. Ingvar kommer att vara mycket saknad och varmt ihågkommen av sin familj och av IKEA-medarbetare över hela världen.

I ett uttalande skriver kungen:

Ingvar Kamprad var en sann entreprenör, som genom sitt livsverk IKEA bidrog till att föra ut Sverige i världen.

Dessutom var Ingvar Kamprad en av få svenskar som kunde stoltsera med Vasaordens riddartecken på kungamiddagar och nobelfester. Han utnämndes vid det allra sista ordensregnet den 4 december 1974. Vasaorden instiftades 1772 av Gustav III som belöning inom bland annat näringslivet. Sedan 1975 delas den inte längre ut.

Ikea-Boss-Ingvar-Kamprad-88-wieder-in-Schweden

Ingvar Kamprad med hustrun Margaretha.

Vasaorden var långt i från hans enda utmärkelse. Han mottog Konungens medalj två gånger och dessutom en medalj från Ingenjörsvetenskapsakademien ”för hans nyskapande och entreprenörsanda, som grundare och mångårig ledare för ett världsföretag” samt en från Patriotiska Sällskapet ”För gagnerik gärning inom svenskt näringsliv”.

Dessutom förlänades han ett antal utländska ordenstecken. Bland dem ryska Vänskapsorden och polska Förtjänstorden:

Ingvar Kamprads utmärkelser

Svenska

  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band, 2004
  • H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band, 1978
  • Riddare av Vasaorden, 1974
  • Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens stora medalj i guld, 1992
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj För gagnerik gärning inom svenskt näringsliv, 2014

Utländska

  • Kommendör av polska Förtjänstorden, 1999
  • Ryska Vänskapsorden

Lämna en kommentar

Under Personer

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017.

I nästan fyrtio år har hon funnits vid det svenska kungaparets sida vid såväl statsbesök som barnafödslar. Idag meddelades att grevinnan och f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister somnat in vid en ålder av 91 år.

Under andra världskriget gick sjuttonåriga Alice Tornérhielm med i Lottakåren. Efter socionom- och personalvårdsutbildning skulle hon ta sig ända till posten som Rikslottachef 1974. Som sådan hörde hon till de allra sista att tilldelas Vasaorden. Hon utnämndes till ledamot den 6 juni 1974. Hennes man Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister blev riddare av samma orden 1971.

1978 blev hon statsfru och chef för drottning Silvias hovstat. Någon drottning hade Sverige inte haft på elva år och Alice Trolle-Wachtmeister kom att bli ett stort stöd för den nya drottningen. För det tilldelades hon Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band 1990.

1993 lämnade hon chefskapet och blev istället överhovmästarinna hos kungen och drottningen. Kungen var noga med att hon skulle knytas till dem båda, så stor resurs var hon. Till denna deltidstjänst kunde hon pendla från slottet Trolle Ljungby i Skåne. Vid alla större tilldragelser var överhovmästarinnan på plats, bl. a. vid vittnesbekräftelsen vid kungliga födslar som kronprinsessans och prinsessan Estelles.

För sin trogna tjänst belönades hon inte bara med Konungens medalj av 12:e storleken i guld, denna gång med kedja, 1990. Hon har även tilldelats en unik utmärkelse i form av kungens och drottningens gemensamma monogram med briljanter att bäras på en serafimerrosett på samma sätt som hovdamer bär drottningens monogram.

Även från utlandet innehade hon tacksamhetsbevis. Hennes uppslag i adelskalendern, där utländska ordnar fortfarande redovisas, upptog inte mindre än trettio storkors!

Frid över hennes minne.

Alice Trolle-Wachtmeisters utmärkelser

Svenska

  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken II
  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken I
  • Victorias och Daniels bröllopsminnesmedalj
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med kedja
  • Ledamot av Vasaorden
  • Riksförbundet Sveriges lottakårers kungliga förtjänstmedalj i guld
  • Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbunds förtjänstmedalj i guld
  • Svenska Blå Stjärnans förtjänstmedalj i guld
  • Hemvärnets förtjänstmedalj i guld

Utländska

  • Storkors av danska Dannebrogorden
  • Storkors av Finlands Vita Ros orden
  • Storkors av isländska Falkorden
  • Storkors av norska Förtjänstorden
  • Storkors av argentinska San Martinorden
  • Storkors av belgiska Kronorden
  • Storkors av brasilianska Södra korsets orden
  • Första klassen av egyptiska Förtjänstorden
  • Första klassen av estniska Vita Stjärnans orden
  • Storkors av franska Nationalförtjänstorden
  • Storkors av grekiska Fenixorden
  • Storofficer av italienska Förtjänstorden
  • Storkors av japanska Heliga skattens orden
  • Storkors av jordanska Självständighetsorden
  • Första klassen av jugoslaviska Stjärnorden
  • Storkors av litauiska Gediminasorden
  • Storkors av luxemburgska Adolfs of Nassau civil- och militärförtjänstorden
  • Storkors av mexikanska Aztekiska Örnorden
  • Storkors av nederländska Oranienhusorden
  • Storkors av portugisiska Henrik Sjöfararens orden
  • Storkors av påvliga Piusorden
  • Storkors av Isabella den katolskas orden
  • Storkors av spanska Carl III:s orden
  • Storkors av storbritannska Victoriaorden
  • Storkors av andra klass av tyska Förtjänstorden
  • Storkors av österrikiska Hederstecknet
  • Storofficer av lettiska Tre stjärnors orden
  • Tredje klass av ukrainska Jaroslav den Vises orden

1 kommentar

Under Personer

Vasaordens riddargods

Niclas_Sahlgren.jpg

Niclas Sahlgren (1701-1776).

1772 instiftades Vasaorden av Gustaf III som belöning för förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri m. m. Vid det första ordenskapitlet utnämndes direktören för Svenska Ostindiska Companiet Niclas Sahlgren till kommendör. Han är mest känd för att ha donerat gods till en ”nyttig inrättning” i Göteborg som kom att bli Sahlgrenska sjukhuset. Mindre känt är att hans testamente även innehåller bestämmelser om att hans större egendomar, för det fall att hans arvingar dör ut, ska tillfalla Vasaorden som ordensgods.

Kobergs slott

Kobergs slott.

Det rör sig om fideikommissen Gåsevadholm och Dal i Halland, Koberg i Västergötland. Dessa skulle ärvas av Sahlgrens båda döttrar, men eftersom dotterdottern Anna Margareta var det enda barnbarnet fanns en risk att de en dag inte skulle kunna ärvas vidare inom släkten. Då ville Sahlgren att de skulle införlivas i Vasaorden. Gåsevadholm och Dal skulle bilda ett ”kommenderi” och det Koberg ett ”riddargods”. Kungen skulle själv få utse en kommendör och en riddare att disponera dem på livstid. Den 29 maj varje år (Vasaordens instiftelsedag) skulle en tiondel av avkastningen lämnas över till ordenskassan.

Här kan det vara värt att förklara var orden kommendör (och kommenderi) kommer ifrån. Själv trodde jag länge att det betydde ‘befälhavare’. Det föll sig naturlig att riddare skulle stå under befäl av en kommendör, och att detta därför var en högre grad inom ordensväsendet. Det visade sig dock att kommendera tidigare betydde ‘anförtro åt’, och att kommendör var den inom de medeltida riddarordnarna som förvaltade ett av ordens gods – ett kommenderi eller en komtur. Först 1578 införlivades titeln i det världsliga ordensväsendet för de andliga dignitärerna inom franska Helgeandsorden.

På 1700-talet när de svenska ordnarna instiftades efter franskt mönster var gradernas medeltida förebilder fortfarande allmänt kända. Sahlgrens testamente är det enda försök jag känner till att ge kommendörsgraden något av sitt ursprungliga innehåll tillbaka. Testamentet blev dock aldrig aktuellt. Anna Margareta fick många barn och Niclas Sahlgren har idag många ättlingar i livet. På sätt och vis fick han ändå som han ville. Koberg är ett av Sveriges få kvarvarande fideikommiss, och det innehas av en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden – Niclas Silfverschiöld, utnämnd när han 1964 gifte sig med prinsessan Désirée.

1 kommentar

Under Ordnar

Fältprästens medaljer

Carl Johan Holm

Carl Johan Holm (1781-1867). Foto: Armémuseum

Armémuseum har lagt upp ett fotografi på en medaljerad präst på sin Facebook-sida. På baksidan finns texten:

Carl Johan Holm, född 1781, var krigspräst i 18 år, först vid Savolax jägare, sedan vid Hälsinge regemente. Bevistat 2 krig och varit med i 11 drabbningar. Var i 1808 års krig tillika kompanidisponent för Läppävirda kompani som bestod av 150 man, varav vid krigets slut återstod endast 3 man. Utgivit tryckta berättelser om nämnda fälttåg.

Jag har fått frågan vilka hans båda utmärkelser är, och om de säger något om hans insatser under dessa båda krig.

Tecknet kring halsen är Vasaorden i dess äldre ovala form som skämtsamt kallades för ”vasatrissan”. Ordens instiftare Gustav III ville markera ordens status genom att innehavarna av den lägsta graden, riddarna, bar sitt tecken om halsen och inte på bröstet. På gamla porträtt är det därför lätt att missta en riddare av Vasaorden för kommendör. I början av Karl XV:s regeringstid ändrades Vasaorden så att den skulle likna övriga ordnar.

Vasatrissan

Vasatrissan.

Vasaorden delades inte ut för förtjänster i krig, utan för”förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag”. Vanliga mottagare var författare. Sannolikt var det för de ovannämnda tryckta berättelserna Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809 som Carl Johan Holm utsågs till ledamot i andliga ståndet den 4 juli 1836. Vissa påstår att Johan Luvig Runeberg ska ha baserat Fänrik Ståls sägner delvis på detta verk.

Karl Johansmedaljen

Karl Johansmedaljen.

Medaljen på bröstet är Karl Johansmedaljen, en krigsdekoration avsedd för de officerare och vederlikar som deltagit i kronprins Karl (XIV) Johans fälttåg 1813-1814. Den instiftades av Oscar I 1854 och delades ut till de fälttågsdeltagare man kunde få tag på. Medaljen bars i ett gult band med två blå ränder. Carl Johan Holm, som tjänstgjort vid Hälsinge regemente i Dalsland under fälttåget mot Norge, tilldelades medaljen 1856. Till skillnad kriget i Finland slapp han vara med om blodiga slag. Tvärtom slutade tjänstgöringen lyckligt för honom. I familjen han var inkvarterad hos träffade han sin blivande fru.

Lämna en kommentar

Under Krigsdekorationer, Ordnar

Kvinnliga ordens- och medaljmottagare

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur drottning Louise tog initiativet till att öppna de svenska ordnarna för kvinnor, vilket skedde 1952. Efter det kunde många förtjänta kvinnor tilldelas ordnar som ett kvitto på deras allt större roll i samhällslivet under 1900-talet. Idag på Internationella kvinnodagen är det värt att uppmärksamma flera av de kvinnor som från belöningsväsendets uppkomst på 1700-talet förärats en medalj eller en orden.

Slaget_vid_Svensksund

Slaget vid Svensksund.

Vi börjar redan under slutet av 1700-talet. Gustaf III förde krig mot Ryssland och hade 1789 instiftat medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss för att belöna underofficerare och manskap. Minst två kvinnor tilldelades den senare: Brita Hagberg, som tagit värvning utklädd till man och blev upptäckt först när hon sårats i slaget om Svensksund, och pigan Anna Maria Engsten som trots fientlig beskjutning styrde ett skepp genom det Viborgska gatloppet sedan dess besättning övergivit det.

Lea Ahlborn (2)

Lea Ahlborn.

Under 1800-talet blev det vanligare att kvinnor belönades med medalj, inte sällan för sitt arbete med välgörenhet. Dessutom var många av dessa medaljer skapade av en kvinna – Lea Ahlborn – som från 1855 var gravör på Kungl. Myntverket och därmed Sveriges första kvinnliga statsanställda. Fram till sin död 1897 formgav  hon nästan alla mynt och medaljer som gavs ut i Sverige och fick dessutom själv ta emot medaljerna Litteris et Artibus och Illis quorum meruere labores av 12:e storleken.

0175.5 (2)

Selma Lagerlöf

Om Selma Lagerlöfs medaljer, de hittills enda av sitt slag att utdelas i Serafimerordens band, har jag redan skrivit. Kerstin Hesselgren mottog 1918 Illis quorum för sitt arbete som Sveriges första yrkesinspektris. Hon blev 1922 riksdagens första kvinnliga ledamot och mottog 1932 medaljen För medborgerlig förtjänst av 12:e storleken.

Så öppnades äntligen ordnarna för kvinnor 1952. Serafimerorden och Svärdsorden han aldrig utdelas förlänas några kvinnor utanför Kungahuset innan de stängdes för svenskar 1974. Nordstjärneorden och Vasaorden hann dock få ett antal framstående kvinnor som innehavare.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Inom Nordstjärneorden, som tillföll statliga ämbets- och tjänstemän, märks kommendörerna av 1. klass Nanna Svartz, överläkare och den första kvinnliga professorn i medicin (1959), Ingrid Gärde Widemar, det första kvinnliga justitierådet (1970), och Cecilia Nettelbrandt, den första kvinnan på en talmanspost i riksdagen (1974). De enda kommendörerna med stora korset var överhovmästarinnorna Louise Rålamb (1952) och Astrid Rudebeck (1958).

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden tillföll bl. a. kommunala förtroendevalda, representanter för näringslivet samt konstnärer och författare. Bland Vasaordens kommendörer av 1. klass finner vi operasångerska Birgit Nilsson, och bland kommendörerna Eva Remens, den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktiges presidium (1974), Helen Adèle Heilborn, VD för Sverige-Amerikastiftelsen (1963) och skulptören Ebba Hedqvist (1974). Bland ledamöterna finns advokaten Stina Peyron (1964), professorn Vivi Laurent-Täckholm (1957) och Astrid Lindgren (1968).

Birgit Nilsson (2)

Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson tilldelades 1981 Illis quorum av 18:e storleken (den allra finaste) strax innan den reserverades för politiker. Hon bar den gärna när hon uppträde och konstaterade nöjt i en intervju att hon var den enda kvinnliga innehavaren. Både Astrid Lindgren och Greta Garbo tilldelats den 12:e storleken 1985. Greta Garbo hade ett par år tidigare hedrats med Nordstjärneordens kommendörstecken, vilket hon som amerikansk medborgare kunde tilldelas.

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister.

En av de allra sista att tilldelas Vasaorden 1974 var dåvarande Rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister. Hon blev senare statsfru hos Drottning Silvia och överhovmästarinna 1994-2015. Under sin långa tid vid hovet har hon tilldelats inte mindre än 23 storkors (!) av utländska statsöverhuvuden, och dessutom tilldelas H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i kedja.

3 kommentarer

Under Belöningsmedaljer, Ordnar, Personer

Levande svenska ordensinnehavare

1975 gav Kungl. Maj:ts orden ut De kungl. svenska riddarordnarna, en förteckning över samtliga 25 ooo levande svenska ordensinnehavare. Listan var definitiv, sedan ordensreformen trätt ikraft vid årsskiftet 1974/75 skulle inga nya namn läggas till. Redaktören C.G.U. Scheffer skrev i förordet att många av innehavarna var så unga att det skulle leva in en bit på 2000-talet. Och visst finns än idag innehavare kvar av de kungliga ordnarna.

I Facebook-gruppen Återinför det svenska ordensväsendet uppmärksammades häromdagen att en av dem, Curt-Steffan Giesecke, gått bort vid en ålder av 94 år. Han blev kommendör av Vasaorden 1970. Detta föranledde frågan om vilka andra ordensinnehavare som finns kvar, en fråga som jag med ledning av ovan nämnda förteckning kan redogöra lite för. Även om redogörelsen blir långt ifrån uttömmande.

Serafimerorden, förlorade sin siste icke-kunglige svenske riddare när Sten Rudholm gick bort 2008. Han blev utnämnd den 3 december 1974 som president i Svea hovrätt och blev sedermera riksmarskalk. Sedan 1995 kan den dock åter tilldelas inom Kungahuset, och ordens ämbetsmän bär ordenstecknet om halsen eller på bröstet.

Nordstjärneorden, hade allra flest innehavare 1975. Jag har inte kunnat hitta någon kommendör med stora korset, men f.d. ambassadören och överceremonimästaren Axel Lewenhaupt som är kommendör av första klass är fortfarande i livet. Ordföranden i Kungl. Patriotiska Sällskapet Johan Nordenfalk är riddare. Inom universitetsvärlden finns förre kanslern Carl-Gustaf Andrén som blev ledamot 1968 (inte riddare eftersom han är präst) och förre Uppsalarektorn Stig Strömholm som blev riddare 1973.

Svärdsorden, har inga levande kommendörer med stora korset. Däremot flera kommendörer av första klass: generalmajorerna Evert Båge, Sven Olof Olson och Carl-Gustaf Ståhl, samtliga utnämnda 1974. Riddare finns det relativt gott om, alla officerare fick ju riddartecknet efter 20 års tjänst. Ett exempel är kungens förre stabschef Bror Stefenson och förre hovstallmästaren Hodder Stjernswärd.

Vasaorden, hade relativt få innehavare. Kommendör med stora korset var en mycket exklusiv utmärkelse och var finast efter Serafimerorden, Irans förre utrikesminister Ardeshir Zahedi är den ende i livet. Någon kommendör av första klass har jag inte kunnat hitta. Däremot finns flera kommendörer, kungens svågrar Niclas Silfverschiöld och Tord Magnuson utnämnda 1966 och 1974, samt P. G. Gyllenhammar. Bland riddarna märks det äkta paret Alice och Hans-Gabriel Trolle Wachtmeister, den förre utnämnde som rikslottachef 1974 och den senare som godsägare 1970. Även direktören Anders Wall samt hovsångerskorna Kerstin Meyer och Margareta Hallin hörde till de sista att motta riddar- och ledamotstecknen, 1973 och 1974.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Blågult fick guld 1958

I och med förslaget att tilldela Lavin Eskandar medaljen För berömliga gärningar postumt har jag grävt lite i medaljens historia och hittat material till flera inlägg.

Sedan instiftandet 1832 har medaljen delats ut till över tusen personer varav majoriteten räddat människoliv. Efter andra världskriget enligt den principen att den som riskerat sitt eget liv i räddningen fått guldmedalj av femte storleken (GMbg5), och övriga fått silvermedalj av åttonde storleken (SMbg8, senast utdelad 1966). Den formellt aktiva guldmedaljen av åttonde storleken (GMbg8) har bara delats ut runt hundra gånger, senast 1927.

Landslagen inför finalmatchen mot Brasilien.

Landslaget inför finalmatchen mot Brasilien 1958.

Elva GMbg5 sticker dock ut rejält från mängden. Nämligen de som tilldelades herrlandslaget i fotboll den 30 juni 1958 – dagen efter att de tagit hem silvret på hemmaplan i fotbolls-VM. Tydligen tyckte regeringen att silverhjältarna förtjänade guldmedalj och tog saken i egna händer. Tränaren, britten George Raynor, blev inte lottlös. Han utsågs samma år till riddare av Vasaorden. Även Brasiliens president, vars eget landslag tagit hem guldet, lät medaljera svenskarna. Tyvärr har jag inte lyckats tar reda på vilken medalj.

Man kan invända att För berömliga gärningar inte är en fotbollsmedalj. Det var dock inte första gången den kom till annan användning än den avsedda, och kanske blir det inte den sista. Själv väljer jag att vara glad över varje bragd eller god gärning som belönas med medalj.

UPPDATERING:

Initiativet till medaljeringen togs av handelsminister Gunnar Lange som även var Svenska Fotbollsförbundets ordförande.

3 kommentarer

Under Belöningsmedaljer