Kategoriarkiv: Ordnar

Försvarets utmärkelser – ett förslag

Sverige har länge varit en krigförande nation med långa militära traditioner. Många ordnar och medaljer har instiftats sedan 1700-talet för att belöna allt från tapperhet till långvarig tjänst. Även efter freden 1814 tog kungen och senare regeringen beslut att dela ut krigsdekorationer om det gällde krigsliknande situationer.

Sedan kom 60-talet. Regeringen beslutade att reservera krigsdekorationerna för ”riktiga krig”. När svenska FN-soldater skulle belönas för sin tapperhet fick det bli den civila Vasamedaljen. Kort därefter inledes processen att avskaffa ordensväsendet. Vid denna tid var ordensväsendets huvudsakliga uppgift att ösa riddartecken över de militära och civila tjänstemän över viss lönegrad som tjänstgjort i 20 år. Högre ämbetsmän fick högre ordensgrader. Lägre anställda som ex. soldater fick bara medalj.

Systemet ansågs odemokratiskt och hade så skamfilat rykte bland allmänheten att utdelningen till svenska medborgare helt upphörde. Bara en liten majoritet i riksdagen förordade ett reformerat system (utan automatisk tilldelning). Alla i statens tjänst skulle få medalj För nit och redlighet efter 30 år, och så fick det vara bra. Svärdsordens alla utmärkelser, däribland dess krigsdekorationer, lades vilande.

I det militära finns dock en stark tradition av bärbara utmärkelser och avsaknaden blev påtaglig. På 90-talet började Försvarsmakten att ta fram egna medaljer för insatser inom den egna myndigheten, och steg för steg instiftades nya belöningar med samma syfte som de äldre men efter mer demokratiska principer. Dagens system omfattar fem medaljer och den sjätte är som bekant på väg.

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd.

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd.

Den finaste utmärkelsen är Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Den finns i guld och silver varav båda kan tilldelas med svärd. Svärdet förutsätter ”strid eller under krigsliknande situation”. Medaljen täcker in ett brett spektrum av insatser och det är omöjligt att veta om ex. guldmedaljen utan svärd tilldelats för mod i fältet eller god projektledning. Andra medaljer tilldelas för mer specifika fall som sårade eller internationella insatser.

Internationellt och historiskt är systemet som helhet klent. Internationellt är ordenstecken den högre formen av belöning och medaljen den lägre. En utmärkelse har dessutom högre status när den tilldelas av en statschef och bär dennes porträtt eller emblem (krona), och inte som i detta fall rent myndighetsintern med den egna symbolen. Någon anknytning till de anrika och hävdvunna utmärkelserna finns överhuvudtaget inte.

Bloggaren Holmamiralen har med inlägget Väck Svärdsorden! argumenterat mot det historielösa och lägger flera konkreta förslag om hur de äldre utmärkelserna kan tas i bruk. Mycket läsvärt och grundinställningen håller jag givetvis med om. Jag vill inte gå så långt som att återgå till äldre tiders grad- och tjänstetidsbundna system som blev ordensväsendets undergång. Inte heller är jag övertygad om att Försvarsmakten behöver belöna mer än det nuvarande systemet redan omfattar.

Däremot är jag övertygad om att belöningarna får högre status och större effekt om man istället för Försvarsmaktens medaljen använder kungliga ordnar och medaljer. I förslaget vill jag visa hur man kan ersätta förtjänstmedaljen helt med redan befintliga ordnar och medaljer som instiftats för samma syfte. Motiveringarna inom citationstecken är tagna direkt från förtjänstmedaljens statuter.

Riddare av Svärdsorden 1 kl.

Riddare av Svärdsorden 1 kl.

Svärdsorden

Svärdsorden instiftades 1748 som en allmän belöning för officerare inom krigsmakten. Under 1800-talet blev det praxis att samtliga officerare fick riddartecknet (1 kl.) efter ett visst antal år. Överstar och generalspersoner fick kommendörstecken av olika grader.

Jag förslår att Svärdsorden tilldelas för förtjänstfull/a insats/er inom Försvarsmakten. Den ersätter då Förtjänstmedaljen utan svärd enligt följande:

  • Kommendör med stora korset – ”mycket förtjänstfull insats som gagnat Försvarsmakten”
  • Kommendör 1 kl. – ”förtjänstfulla insatser som gagnat Försvarsmakten”
  • Riddare 1 kl. – ”förtjänstfull insats som gagnat Försvarsmakten”

Svärdsordens ordinarie grader blir en militär förtjänstorden utan avseende på grad eller tjänstetid. Hög grad och lång tjänstetid kan förstås antas påverka möjligheten att göra gagnande insatser. Riddare och kommendör (ej 1 kl.) tilldelas utlänningar för motsvarande insatser.

Bröstdekoration för riddare med stora korset.

Bröstdekoration för riddare med stora korset.

Riddare med stora korset av Svärdsorden

Instiftades 1788 av Gustaf III för högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Delades 1814 i en 1 kl.  (för generalspersoner) och en 2 kl. (för övriga officerare, dock minst bataljonsbefäl).

Jag föreslår att värdigheten ersätter Förtjänstmedaljen med svärd enligt följande:

  • Riddare med stora korset 1 kl. – ”mycket förtjänstfull ledning av förband under svåra förhållanden, eller mycket förtjänstfull insats under svåra förhållanden”
  • Riddare med stora korset – ”förtjänstfull insats under svåra förhållanden”

”Ledning av förband” förutsätter förstås hög grad och befattning.

För tapperhet i fält.

För tapperhet i fält.

För tapperhet

Medaljerna För tapperhet i fält respektive För tapperhet till sjöss i silver instiftades av Gustaf III 1789 som belöning för underofficerare och manskap. 1804 tillkom en medalj i guld för officerare. Senaste utdelningen var 1915.

Jag föreslår att man slår ihop medaljerna till För tapperhet. Den ersätter Förtjänstmedaljen med svärd enligt följande:

  • Guld – ”stort personligt mod med fara för eget liv under strid eller stridsliknande situation”
  • Silver – ”stort personligt mod under strid eller stridsliknande situation”

För berömliga gärningar

Instiftad 1804 som livräddningsmedalj med den latinska devisen Sui memores alios fecere merendo. 1832 instiftades varianten med svensk inskription som räknas som en separat medalj. Medaljen tilldelas fortfarande, men ytterst sällan.

Jag föreslår att används för att ersätta Förtjänstmedaljen i guld respektive silver utan svärd enligt följande:

  • Guld – ”stort personligt mod med fara för eget liv”
  • Silver – ”stort personligt mod”

Utlänningar tilldelas motsvarande medaljen med den latinska devisen.

Övriga utmärkelser

Medaljen för sårade i strid, Medaljen för internationella insatser, Värnpliktsmedaljen, Reservofficersmedaljen och Tjänstgöringsmedaljen bibehålls oförändrade.

Svärdstecknet, Svärdsmedaljen samt Svärdsordens krigskors förblir vilande.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer, Ordnar

Ordenstecken på korkåpa

Nathan Söderbloms ekumeniska korkåpa från 1925.

Ärkebiskop Nathan Söderblom tilldelades Nobels fredspris 1930 för hans långtgående arbete att öka samarbetet mellan världens kyrkosamfund. En vacker representation av hans strävanden utgörs av den korkåpa han lät ta fram till det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925. I kåpan har tre av han utmärkelser inkorporerats.

1915, samma år som Söderblom blev ärkebiskop, fick han en vacker gåva av ärkebiskopen av Canterbury, Randall Thomas Davidson, i form av ett gyllene Canterburykors. Någon gång under 1920-talet mottog han även grekiska Frälsarordens storkors, vilket Söderblom själv tolkade som en utmärkelse från den grekisk-ortodoxe patriarken i Konstantinopel, även om det var en grekisk kunglig orden. Möjligtvis mottog han orden i samband med att patriarkens sändebud Germanos besökte Sverige hösten 1920.

Grekiska Frälsarordens storkorskraschan.

1924 mottog Söderblom abessinska (etiopiska) Stjärnordens storkors av regenten Ras Teferi, senare känd som Haile Selassie I, som han bjudit till Sverige. Med orden följde även en penninggåva. Denna använde Söderblom för att sy upp en särskild korkåpa att användas för det viktiga ekumeniska mötet. Han fattade själv pennan för att beskriva för sömmerskan Agnes Branting hur kåpan skulle utföras.

Söderblom ville att kåpan skulle symbolisera hans enhetssträvanden, och lät därför viktiga kyrkliga platser broderas in för att forma en karta över den kristna världen. Till detta använde han sina utmärkelser! Guldkorset fästes på högra brämet för att symbolisera ärkebiskopssätet Canterbury. På motsatta sidan fästes en frälsarbild (tagen från Frälsarordens kraschan) för att symbolisera patriarkatet i Konstantinopel. För att hedra givaren fästes även den abessinska kraschanen på ryggstycket.

Ärkebiskop_Söderblom
Söderblom i kåpan med Canterburykorset vid axeln.

Att använda ordenstecken på detta sätt är vad jag vet helt utan motstycke. Den som sett skruden i Uppsala domkyrkas skattkammare kan inte känna annat än beundran över hur väl den fyller sitt syfte. Mer om skruden kan man läsa i Klas Hanssons Fridens och kärlekens ord : Nathan Söderbloms gestaltning av ärkebiskopsämbetet 1914–1931, sid. 74–82.

1 kommentar

Under Ordnar

Att förkorta, eller inte förkorta

Ett bra sätt att lära sig om svenskt belöningsväsende är att plöja statskalendrar. Dessa årliga kataloger över statliga ämbetsmän innehöll in på 60-talet var och ens utmärkelser. För att få plats med allt användes ett system med förkortningar, R = riddare, K = kommendör, GM = guldmedalj o. s. v. På de högsta ämbetsinnehavarna kunde det ändå bli långt:

Nathan

Här kan vi bl. a. utläsa att ärkebiskop Nathan Söderblom var Filosofie Doktor (Fil. D.), Riddare av Franska HedersLegionen (RFrHL) och Ledamot av Musikaliska Akademien (LMA). Statskalenderns system för att ordna och förkorta utmärkelser är mycket belysande och jag kommer att återkomma till det flera gånger.

I Nathan Söderbloms fall finns en märklighet. ”En av de 18 i Sv. akad.” avviker från mallen. De sju andra medlemskapen i akademier och lärda samfund är mer förkortade (LVA, LMA et. c.) och kommer dessutom långt efter. Varför denna inkonsekvens?

Jo, i Svenska akademiens stadgar som skrevs 1786 av Gustav III själv finns en bestämmelse om hur ledamöterna ska benämnas då de ”sina öfriga Titlar föra”, nämligen:

XVIII. §. Under alla arbeten som utgifvas af Academiens Ledamöter, uti Fullmagter och Afhandlingar, samt vid alla tilfällen, tå Ledamöterne sina öfriga Titlar föra, mage the äiven skrifva och kalla sig med then Academiske, nämligen: en ibland the Aderton af Svenska Academien, eller ock en af Svenska Academien.

Så sent som 2008 var en akademiledamot, Sten Rudholm, upptagen i Hovkalendern där utmärkelser alltjämt redovisas enligt de gamla principerna. Även han stod som ”En av de 18”.

 

2 kommentarer

Under Ordnar

Ny antologi om ordensväsendet

20150621-1

Saknar du spännande sommarläsning? Vitterhetsakademien har nyligen gett ut Perspectives on the Honours Systems, en antologi där diplomater, museifolk, ordensämbetsmän m. fl. ger sin syn på ordensväsendets uppkomst och uppgift inom politiken och diplomatin. Fokus ligger på nordiska och ryska ordnar.

Redaktörerna är historikern Antti Matikkala vid Helsingfors universitet och Staffan Rosén, vice ordenskansler och sekreterare vid Kungl. Maj:ts orden. Många välbekanta auktoriteter på området återfinns i författarlistan, däribland Tom C. Bergroth och Ronny Andersen.

Boken kan beställas här. Själv ser jag fram emot en rafflande läsning. Recension utlovas så fort jag läst klart.

Lämna en kommentar

Under Ordnar