Etikettarkiv: Ernst Nordin

Uppsala universitets medaljer

Uppsala universitet har en lång tradition av att prägla minnesmedaljer över sina välgörare och mest framstående forskare. I kategorin välgörare dominerar Gustav II Adolf som på 1620-talet skänkte omfattande egendomar till universitetet och fastställde dess nya privilegier. Hans porträtt pryder många av Uppsala universitets medaljer.

Några av dessa minnesmedaljer har under 1900-talet försetts med band och är idag bärbara belöningsmedaljer för förtjänster om universitetet och olika vetenskapsområden. De delas vanligtvis ut av rektor under promotionshögtiden i januari. Historien bakom de olika medaljerna är lite snårig, de äldre medaljerna förväxlas ofta. Detta är ett försök att kronologiskt beskriva hur Uppsala universitets medaljer uppstått.

Först kan nämnas att sedan Nordstjärneorden instiftades 1748 som belöning för bland annat så har den förlänats professorerna i Uppsala. Från Carl von Linné som blev riddare 1753 till Stig Strömholm som blev det 1974. Universitetskanslern som efter 1859 var gemensam för landets universitet hörde till dem som brukade förlänas Serafimerorden.

Uppsala universitets förtjänstmedalj

Uppsala universitets äldsta bärbara medalj är nog den minst kända: förtjänstmedaljen med inskriften För trohet och nit från 1928.

Det var rektor Ludvig Stavenow som 1926 väckte frågan i konsistoriet om en medalj för nit och redlighet i universitets tjänst. Professorerna kunde förlänas Nordstjärneorden för ”vittra, lärda och nyttiga arbeten”, men för lägre befattningshavare fanns inga utmärkelser. Eftersom universiteten vid denna tid inte räknades till statsmyndigheterna kunde den statliga medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst inte komma ifråga.

Universitetet utarbetade förslag till bestämmelser och uppdrog åt medaljgravören Erik Lindberg att ta fram skisser. Man valde Gustav II Adolfs bild till åtsidan och på frånsidan en vase och inskriptionen För trohet och nit. Medaljkronan var särskilt formgiven för att likna den som kungen själv använt. Medaljen skulle bäras på bröstet i ett band kluvet i blått och gult vilket kom att kritiseras eftersom medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss har samma band.

Förslaget skickades till kanslern för rikets universitet som i sin tur skickade det till Vitterhetsakademien och Riksheraldikerämbetet för att granskas. Sedan dessa givit klartecken kunde förslaget läggas fram för Kungl. Maj:t som godkände medaljens bestämmelser och utformning den 16 oktober 1928.

Enligt bestämmelserna skulle medaljen delas ut av kanslern på förslag av konsistoriet till a) vaktmästare, preparator med flera efter 25 års väl vitsordad tjänster, och b) arrendatorer av universitetets jordbruksfastigheter, de egendomar som en gång skänkts av Gustav II Adolf).

Tre trotjänare som mottog medaljen För trohet och nit 1942.

När universitetet började räknas till de statliga myndigheterna fick de universitetsanställda motta För nit och redlighet i rikets tjänst. Medaljen för Trohet och nit delades ut så sent som 1988 men är idag vilande. Den upptas fortfarande i officiella listor som Kungl. Universitetets i Uppsala förtjänstmedalj (UUGM).

Gustaf Adolfsmedaljer

Den äldre Gustaf Adolf-medaljen

Denna medalj var ursprungligen en minnesmedalj utan band. Den graverades 1733 av den framstående gravören Johann Carl Hedlinger och kallas därför även för Hedlinger-medaljen. Den visar Gustav II Adolfs lagerkrönta huvud på frånsidan och en kvinnofigur med en lyra och ett ymnighetshorn på frånsidan med texten: FELICITAS MVSARVM VPSAL, vilket betyder ”de upsaliensiska musernas lycka”. 

Den 19 december 1966 beslutade man att åter ta medaljen i bruk. Den skulle tilldelas ”person som genom betydande gåvor till Uppsala universitet eller genom sådan tjänstgöring vid universitetet, som varit förenad med särskilt ansvar och förtroende, eller eljest inlagt utomordentliga förtjänster om universitetet”. Medaljen skulle delas ut i guld, silver och brons och verkar inte ha varit avsedd att bäras.

1990 beslutades att medaljen skulle utdelas mer flitigt. Det betonades att den inte skulle vara en belöning för insatser inom vetenskap eller pedagogik, utan snarare för de ”ganska otacksamma administrativa och ledande insatser”. Medaljen utdelas idag i guld och silver i samma band som medaljen För trohet och nit.

1924 års Gustav Adolfs-medalj

Vid 300-årsminnet av Gustav II Adolfs donation lät universitetet Erik Lindberg gravera denna medalj av 15:e storleken (51 millimeter i diameter). Den är tydligt inspirerad av Hedlingers medalj med kungen krönt av en lagerkrans. Kvinnofiguren på åtsidan sitter denna gång på en tron.

Den 13 mars 1990 inrättades den särskilda värdigheten om hedersledamot av Uppsala universitet. Tecknet för denna värdighet skulle vara 1924 års Gustav Adolfs-medalj i guld, krönt med kunglig krona och buren i dubbel kedja. Antalet hedersledamöter får högst vara tio åt gången, och bland dess räknas Carl XVI Gustaf, kejsar Akihito av Japan och Anders Wall.

Medaljen delas även ut att bäras i blå-gult band om halsen. Några särskilda bestämmelser tycks inte vara utfärdade, men av praxis tilldelas den avgående rektorer (i enkel kedja), prorektorer, universitetsdirektörer och andra höga befattningshavare (i blått och gult band).

Man får anta att universitetet inhämtat vederbörligt tillstånd för att förse och dela ut denna medalj med kunglig krona.

Övriga medaljer

Den sista kategorin utgörs av sådana medaljer som instiftats för vetenskapliga framsteg, som fått namn efter framstående professorer vid Uppsala universitet och som bärs i universitets eget band – rött med gula kantränder. Dessa är universitetets vapenfärger sedan 1990.

Segerstedt-medaljen

Instiftad den 2 maj 1988 och uppkallad efter professor Torgny Segerstedt som var rektor i hela 23 år. Medaljen utdelas vartannat år ”för särskilt framstående insatser inom humaniora och samhällsvetenskaperna”. Fram till sin död fick Segerstedt själv delta i beslutet om tilldelning.

Medaljen togs fram till Segerstedts 75-årsdag (då utan band av 16:e storleken) och blev en bärbar utmärkelse av 8:e storleken till hans 80-årsdag. Gravör var Léo Holmgren som prydde frånsidan med Segerstedts porträtt och frånsidan med universitetets sigill. Bäranordningen utgörs av en lagerkrans. En mycket elegant och stilren medalj.

Rudbeck-medaljen

Instiftad den 17 september 2002 och uppkallad efter professor Olof Rudbeck d.ä. som avlidit på dagen 300 år tidigare. Den utdelas årligen ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen” i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet.

Medaljen är av guld av 8:e storleken. Porträtter är utfört av Ernst Nordin efter förlaga av Jean Cavailler som var samtida med Rudbeck. Frånsidan är det gamla universitetshuset Carolina Rediviva som domineras av Rudbecks anatomiska teater. I samma hus tillkännagavs på instiftansdagen de första mottagarna av medaljen.

Linné-medaljen

Instiftad den 23 maj 2006 och uppkallad efter professor Carl von Linné, universitetets och kanske Sveriges mest kände vetenskapsman. Medaljen delas ut i guld för ”utomordentligt framstående vetenskaplig gärning särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena men också för synnerligt befrämjande av Linnéminnet eller Uppsala universitet”, och i silver ”för synnerliga administrativa förtjänster i anslutning till Linnéjubileet”. Den första utdelningen ägde rum den 23 maj 2007 – på dagen 300 år efter Linnés födelse.

Även denna medalj är av 8:e storleken och utförd av Ernst Nordin. Frånsidan visar orangeriet i Linnéträdgården efter förlaga från 1700-talet med en linnéablomma ovanför.

Sammanfattning

Uppsala universitet har under de senaste 100 åren delat ut medaljer med Gustav II Adolf bild att bäras i blå-gult band för insatser inom universitetets administration, medan insatser inom vetenskaperna belönats med medaljer visande bilder av framstående professorer att bäras i rött band med gula kantränder. En variationsrikedom som man vanligtvis inte finner inom en och samma organisation.

Av medaljerna med Gustav Adolfs bild är det bara den vilande För trohet och nit som räknas till de officiella medaljerna (grupp I). Kanske vore det bättre att låta denna medalj i guld och silver ersätta den så kallade ”äldre Gustav Adolfmedaljen” som trots sin kungliga bild är en inofficiell medalj (grupp L). Den större 1924 års Gustav Adolfs-medalj som delas ut till rektorer och andra högre befattningshavare lär bli överflödig när det nya officiella belöningssystemet kommer på plats och universitetet för större möjligheter att nominera till Nordstjärneorden och andra officiella utmärkelser.

För de nya medaljer som kan komma att instiftats i universitetets band för framstående forskning kan man hoppas att den vackra akademiska lagerkransen åter kommer i bruk som bäranordning.

3 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer