Etikettarkiv: Nordstjärneorden

En glänsande jubeldoktor

Ibland får man höra att de bärbara utmärkelsernas storhetstid är över eftersom högtidsdräkten blivit en mindre utnyttjad klädnivå. Någon borde berätta det för Uppsala universitet som nyligen firade sin promotionshögtid i storslagen ordensprakt i en fullsatt domkyrka. Förre rektorn Stig Strömholm, som femtio år tidigare promoverades till juris doktor, blev hyllad som jubeldoktor. Hans väldekorerade frack vittnar om en sällsynt distingerad akademisk karriär.

Doktorspromotion

Rektor Eva Åkesson med Stig Strömholm. Foto. Mikael Wallerstedt

Vid åsynen av Strömholm iförd sina utmärkelser ligger det nära tillhands att tro att han är medlem av diverse dubiösa ordenssällskap, eller att han tagit medaljerna direkt från studentfracken. Då tar man verkligen miste! Samlingen av statsordnar och medaljer är förtjänade under ett långt liv i vetenskapens tjänst som professor, universitetsrektor och preses för Vitterhetsakademien för att nämna ett fåtal poster han innehaft. Bland utmärkelserna märks ordnar från de nordiska länderna, såväl som ett storkors från Vatikanen samt den exklusiva Serafimermedaljen i guldlänkar. Vissa ordnar har han fått för sina förtjänster och internationellt samarbete medan andra, som tyska orden Pour le Mérite, är organisationer med officiella bärbara tecken.

Strömholm3

Strömholm på sammanträde med Pour le Mérite.

Strömholm anses vara en av den svenska konservatismens intellektuella giganter. När han på 70-talet gav sig in i debatten om den nya regeringsformen förespråkade han att ordensväsendet skulle bevaras, men avfärdade tanken på att ordensgrad skulle fortsätta att avgöras av mottagarens tjänsteställning. Det säger något om dåtidens ordensväsende att inte ens en ledande konservativ ville stå bakom det helt.

Den 6 juni 1974 blev Strömholm en av de sista att utnämnas till riddare av Nordstjärneorden. Han hade precis de fem år som krävdes för att som professor kvalificera sig för orden. Detta var i början av hans akademiska bana. 2012 kunde den pensionerade Strömholm ta emot Serafimermedaljen ” för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende och kulturliv”.

Jag dristar mig inte till att anmärka på den nyblivne jubeldoktorns bärande av sina utmärkelser, men konstaterar att reglerna om begränsning av antalet halstecken och kraschaner glädjande nog inte förlorat i aktualitet.

Stig Strömholms ordnar och medaljer (urval):

  • Serafimermedaljen (2012)
  • H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (1986, 8:e storleken 1981)
  • Riddare av Nordstjärneorden (1973)
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken (1997)
  • Vitterhetsakademiens stora medalj i guld
  • Riddare med stora korset av påvliga Gregoriusorden
  • Storofficer av tyska Förtjänstorden
  • Kommendör 1 kl. av danska Dannebrogorden
  • Kommendör 1 kl. av estländska Terra Mariana-korsets orden
  • Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden
  • Kommendör av franska Hederslegionen
  • Tyska orden Pour le Mérite

Manteln? Inte den blekaste aning.

3 kommentarer

Under Bärande

Storkorset från Hitler

Den 7 oktober 1940, samma år som Danmark och Norge ockuperats av Nazityskland, mottog den svenske överbefälhavaren Olof Thörnell storkorset av tyska Örnens orden vid en ceremoni i Stockholm. Ordensbrevet var undertecknat av Adolf Hitler själv. Kritiken kom omedelbart och det antydes att Thörnell belönades för tyskvänlighet. I själva verket låg det ett diplomatiskt spel bakom utnämningen, som långt senare belystes av en artikel av Arvid Cronenberg.

GL_X_7974 002

Olof Thörnell 1942.

Ordnar har fungerat som smörjmedel inom diplomatin sedan 1700-talet. En ordensutnämning var och är ett billigt sätt att visa vänskap mot andra länder. Det finns flera fall där ordnar reserverats enkom för utlänningar, vilket sedan 70-talet är fallet med svenska Nordstjärneorden. Trots att motståndet mot ordnarna var stort ville man behålla detta diplomatiska verktyg. Idag mottar ungefär 100 utländska medborgare Nordstjärneorden varje år.

Service_Cross_of_the_German_Eagle

Tyska Örnens orden.

Tyska Örnens orden skulle fylla samma funktion när den instiftades av Hitler den 1 maj 1937. Dess syfte var att främja Nazitysklands intressen i utlandet, och en uppgift på Wikipedia gör gällande att den tilldelas 254 svenskar innan den upphörde. I vissa fall rent protokollära utnämningar, i andra till nazistiska sympatisörer.

I Thörnells fall hade han själv mycket lite kontroll över händelseförloppet som ledde fram till utnämningen. Ett förfluget skämt av en av hans underordnade ledde oväntat till ett möte på en tågvagn i det ockuperade Norge mellan Thörnell och hans tyske motsvarighet. Resultatet blev en militär avspänning vid gränsen, med en diplomatisk ordensutväxling som följd. Någon möjlighet för Thörnell att avböja fanns inte. Läs hela historien i Krigsvetenskapsakademiens Handlingar & Tidskrift här.

Olof Thörnell blev även kommendör med stora korset av Svärdsorden 1937, riddare av Serafimerorden 1942, samt riddare av Vasaorden 1945. Hans utmärkelser finns idag i Armémuseums samlingar.

Lämna en kommentar

Under Ordnar, Personer

Kvinnliga ordens- och medaljmottagare

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur drottning Louise tog initiativet till att öppna de svenska ordnarna för kvinnor, vilket skedde 1952. Efter det kunde många förtjänta kvinnor tilldelas ordnar som ett kvitto på deras allt större roll i samhällslivet under 1900-talet. Idag på Internationella kvinnodagen är det värt att uppmärksamma flera av de kvinnor som från belöningsväsendets uppkomst på 1700-talet förärats en medalj eller en orden.

Slaget_vid_Svensksund

Slaget vid Svensksund.

Vi börjar redan under slutet av 1700-talet. Gustaf III förde krig mot Ryssland och hade 1789 instiftat medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss för att belöna underofficerare och manskap. Minst två kvinnor tilldelades den senare: Brita Hagberg, som tagit värvning utklädd till man och blev upptäckt först när hon sårats i slaget om Svensksund, och pigan Anna Maria Engsten som trots fientlig beskjutning styrde ett skepp genom det Viborgska gatloppet sedan dess besättning övergivit det.

Lea Ahlborn (2)

Lea Ahlborn.

Under 1800-talet blev det vanligare att kvinnor belönades med medalj, inte sällan för sitt arbete med välgörenhet. Dessutom var många av dessa medaljer skapade av en kvinna – Lea Ahlborn – som från 1855 var gravör på Kungl. Myntverket och därmed Sveriges första kvinnliga statsanställda. Fram till sin död 1897 formgav  hon nästan alla mynt och medaljer som gavs ut i Sverige och fick dessutom själv ta emot medaljerna Litteris et Artibus och Illis quorum meruere labores av 12:e storleken.

0175.5 (2)

Selma Lagerlöf

Om Selma Lagerlöfs medaljer, de hittills enda av sitt slag att utdelas i Serafimerordens band, har jag redan skrivit. Kerstin Hesselgren mottog 1918 Illis quorum för sitt arbete som Sveriges första yrkesinspektris. Hon blev 1922 riksdagens första kvinnliga ledamot och mottog 1932 medaljen För medborgerlig förtjänst av 12:e storleken.

Så öppnades äntligen ordnarna för kvinnor 1952. Serafimerorden och Svärdsorden han aldrig utdelas förlänas några kvinnor utanför Kungahuset innan de stängdes för svenskar 1974. Nordstjärneorden och Vasaorden hann dock få ett antal framstående kvinnor som innehavare.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Inom Nordstjärneorden, som tillföll statliga ämbets- och tjänstemän, märks kommendörerna av 1. klass Nanna Svartz, överläkare och den första kvinnliga professorn i medicin (1959), Ingrid Gärde Widemar, det första kvinnliga justitierådet (1970), och Cecilia Nettelbrandt, den första kvinnan på en talmanspost i riksdagen (1974). De enda kommendörerna med stora korset var överhovmästarinnorna Louise Rålamb (1952) och Astrid Rudebeck (1958).

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden tillföll bl. a. kommunala förtroendevalda, representanter för näringslivet samt konstnärer och författare. Bland Vasaordens kommendörer av 1. klass finner vi operasångerska Birgit Nilsson, och bland kommendörerna Eva Remens, den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktiges presidium (1974), Helen Adèle Heilborn, VD för Sverige-Amerikastiftelsen (1963) och skulptören Ebba Hedqvist (1974). Bland ledamöterna finns advokaten Stina Peyron (1964), professorn Vivi Laurent-Täckholm (1957) och Astrid Lindgren (1968).

Birgit Nilsson (2)

Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson tilldelades 1981 Illis quorum av 18:e storleken (den allra finaste) strax innan den reserverades för politiker. Hon bar den gärna när hon uppträde och konstaterade nöjt i en intervju att hon var den enda kvinnliga innehavaren. Både Astrid Lindgren och Greta Garbo tilldelats den 12:e storleken 1985. Greta Garbo hade ett par år tidigare hedrats med Nordstjärneordens kommendörstecken, vilket hon som amerikansk medborgare kunde tilldelas.

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister.

En av de allra sista att tilldelas Vasaorden 1974 var dåvarande Rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister. Hon blev senare statsfru hos Drottning Silvia och överhovmästarinna 1994-2015. Under sin långa tid vid hovet har hon tilldelats inte mindre än 23 storkors (!) av utländska statsöverhuvuden, och dessutom tilldelas H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i kedja.

3 kommentarer

Under Belöningsmedaljer, Ordnar, Personer

Prins Oscar

Kungen har precis tillkännagivit namn och titel för Kronprinsessans och Prins Daniels nyfödde son:

Hans Kunglig Höghet Oscar Carl Olof, Prins av Sverige, Hertig av Skåne

Han kommer att kallas Oscar. Enligt vad som gällt sedan de kungliga ordnarnas instiftande 1748 kommer prinsen att räknas som riddare av Serafimerorden från födseln och skrivas in i matrikeln som nr. 873. På dopet kommer kungen att fästa ordenstecknet i mindre format på dopklänningen. En tradition från 1778 som återupplivades till Prinsessan Estelles dop 2012.

Dopband (2)

Prinsessan Estelle med Serafimerorden vid sitt dop den 22 maj 2012.

Insignierna i originalstorlek bärs dock först efter myndighetsdagen då de högtidligen överlämnas. Då kommer prinsen även att bära Nordstjärneordens kommendörstecken i svart band om halsen, något som återinfördes av Kungen 2013. Fram till 1975 fick prinsarna även Svärdsorden automatiskt.

Stora riksvapnet

Carl XIII:s orden.

Ytterligare en orden som med automatik tillfaller de kungliga prinsarna (i detta fall inte prinsessorna) är Carl XIII:s orden. Instiftad 1811 som belöning för Frimurarordens högsta ämbetsmän. Orden har en grad: riddare, som bär ordenstecknet om halsen och ett mindre kors på bröstet. Antalet är begränsade till 33, vilket inte innefattar de kungliga innehavare som prins Oscar nu tillhör. Sedan 1826 tillfaller den prinsar vi födseln men bärs först efter att de blivit frimurare och erhållit den högsta graden. Den siste kunglige frimuraren i Sverige var Prins Bertil som dessutom var stormästare 1973-1997.

Dopordnar

Dopordnar i Livrustkammaren.

För att markera alla de ordnar som en kunglig prins föddes som innehavare av fästes förr ett antal kokarder i respektive ordensband vid det Serafimerband som användes vid dopet. Dessa används inte längre och förvaras idag i Livrustkammaren tillsammans med ett antal miniatyrkraschaner.

3 kommentarer

Under Ordnar

Levande svenska ordensinnehavare

1975 gav Kungl. Maj:ts orden ut De kungl. svenska riddarordnarna, en förteckning över samtliga 25 ooo levande svenska ordensinnehavare. Listan var definitiv, sedan ordensreformen trätt ikraft vid årsskiftet 1974/75 skulle inga nya namn läggas till. Redaktören C.G.U. Scheffer skrev i förordet att många av innehavarna var så unga att det skulle leva in en bit på 2000-talet. Och visst finns än idag innehavare kvar av de kungliga ordnarna.

I Facebook-gruppen Återinför det svenska ordensväsendet uppmärksammades häromdagen att en av dem, Curt-Steffan Giesecke, gått bort vid en ålder av 94 år. Han blev kommendör av Vasaorden 1970. Detta föranledde frågan om vilka andra ordensinnehavare som finns kvar, en fråga som jag med ledning av ovan nämnda förteckning kan redogöra lite för. Även om redogörelsen blir långt ifrån uttömmande.

Serafimerorden, förlorade sin siste icke-kunglige svenske riddare när Sten Rudholm gick bort 2008. Han blev utnämnd den 3 december 1974 som president i Svea hovrätt och blev sedermera riksmarskalk. Sedan 1995 kan den dock åter tilldelas inom Kungahuset, och ordens ämbetsmän bär ordenstecknet om halsen eller på bröstet.

Nordstjärneorden, hade allra flest innehavare 1975. Jag har inte kunnat hitta någon kommendör med stora korset, men f.d. ambassadören och överceremonimästaren Axel Lewenhaupt som är kommendör av första klass är fortfarande i livet. Ordföranden i Kungl. Patriotiska Sällskapet Johan Nordenfalk är riddare. Inom universitetsvärlden finns förre kanslern Carl-Gustaf Andrén som blev ledamot 1968 (inte riddare eftersom han är präst) och förre Uppsalarektorn Stig Strömholm som blev riddare 1973.

Svärdsorden, har inga levande kommendörer med stora korset. Däremot flera kommendörer av första klass: generalmajorerna Evert Båge, Sven Olof Olson och Carl-Gustaf Ståhl, samtliga utnämnda 1974. Riddare finns det relativt gott om, alla officerare fick ju riddartecknet efter 20 års tjänst. Ett exempel är kungens förre stabschef Bror Stefenson och förre hovstallmästaren Hodder Stjernswärd.

Vasaorden, hade relativt få innehavare. Kommendör med stora korset var en mycket exklusiv utmärkelse och var finast efter Serafimerorden, Irans förre utrikesminister Ardeshir Zahedi är den ende i livet. Någon kommendör av första klass har jag inte kunnat hitta. Däremot finns flera kommendörer, kungens svågrar Niclas Silfverschiöld och Tord Magnuson utnämnda 1966 och 1974, samt P. G. Gyllenhammar. Bland riddarna märks det äkta paret Alice och Hans-Gabriel Trolle Wachtmeister, den förre utnämnde som rikslottachef 1974 och den senare som godsägare 1970. Även direktören Anders Wall samt hovsångerskorna Kerstin Meyer och Margareta Hallin hörde till de sista att motta riddar- och ledamotstecknen, 1973 och 1974.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Drottning Louise slog upp portarna

Drottlouise

Kronprinsessan Louise 1925 med sina brittiska och franska utmärkelser.

När kronprins Gustaf (VI) Adolf gifte sig med Louise Mountbatten 1923 fick Sverige en chosefri, demokratisk och praktiskt lagt kronprinsessa. Vid denna tid kunde den svenska ordnarna inte tilldelas svenska kungliga ordnar,, med det enda undantaget att drottningen bar Serafimerorden. Det gick dock ingen nöd på Louise. Som sjuksköterska i Frankrike under första världskriget hade hon tilldelats brittiska Royal Red Cross, War Medal och Victory Medal, samt franska Médaille de la Reconnaissance (se bild ovan).

Royal Red Cross

Brittiska Royal Red Cross.

För kronprinsessan Louise var jämställdhet mellan könen en självklarhet. Hon uttalade bland annat att:

Kvinnorna äro fullt ut lika intelligenta som männen och, förutsatt att de erhållit en ordentlig utbildning, kunna i lika hög grad ha anspråk på aktning och beundran som männen, om de ägna sig häråt.

När hon blev Sveriges drottning 1950 gjorde hon upp med många äldre sedvänjor. Hovpresentationerna för societetsdamer upphörde och ersattes av luncher för yrkesverksamma kvinnor. Det var också drottning Louise som tog initiativet till att kvinnor skulle tilldelas de kungliga ordnarna. Hon lyfte frågan med sin make Gustaf VI Adolf och statsminister Tage Erlander redan 1951 men blev sjuk varpå frågan blev vilande

Samtidigt väcktes samma tanke i Danmark av justitieminister Helga Pedersen (Venstre). Efter en lång debatt (som bland annat rörde hur ordenstecken skulle fästas på klänningar) beslutade Frederik IX den 10 oktober 1951 att Dannebrogorden skulle kunna tilldelas kvinnor. Samma år utnämndes Pedersen till ordens första kvinnliga kommendör. I Sverige konstaterade Erlander i sin dagbok att Sverige blivit omsprungen av dansken.

Först den 22 mars 1952 fastställdes nya ordensstatuter som öppnade de fyra kungliga svenska ordnarna för kvinnor. I likhet med präster skulle de bli ledamöter istället för riddare men själva tecknen var desamma, men skulle bäras i rosett i ett smalare band.

Bland de första 37 kvinnor som utnämndes den 6 juni 1952 finns professor Nanna Svartz (kommendör av Nordstjärneorden), ordföranden i Rädda Barnen Margit Levinson (kommendör av Vasaorden), överläkaren Greta Muhl, riksdagsledamoten Ebon Andersson och skådespelerskan Tora Teje (ledamöter av Nordstjärneorden) samt advokat Sigrid Beckman och godsägaren Brita Bonde (ledamöter av Vasaorden).

Bemärkta kvinnor som utmärkts senare var bland annat den stridbara samiska lärarinnan Karin Stenberg (ledamot av Vasaorden 1956) och Astrid Lindgren (ledamot av Vasaorden 1968). Inga icke-kungliga kvinnor hann tilldelas Serafimerorden eller Svärdsorden före ordensutdelningarna upphörde efter utgången av 1974.

4 kommentarer

Under Ordnar