Kategoriarkiv: Ordnar

När ordnarna nästan återinfördes

Vasaror

Kungl. Vasaorden.

Liberalernas motion om att återinföra möjligheten att dela ut ordnar till svenska medborgare har gett nytt liv i en segdragen fråga. Finns det överhuvudtaget en chans att en sådan motion kan gå igenom? Nej, menar motståndarna som anser att ordnar är otidsenliga och att inget sådant förslag kan samla en majoritet i riksdagen, även om det så bara handlar om att utreda saken.

Envisa rykten gör dock gällande att det varit nära. Jag gick igenom riksdagens handlingar för att se om ett återinfört ordensväsende någonsin samlat något större stöd. Det visade sig att det låg en hel del i ryktena. Här är historien om när ordnarna nästan återinfördes.

Först lite bakgrund. Riksdagen beslutade 1973 att utdelningen av ordnar till svenska medborgare skulle upphöra efter att systemet länge varit impopulärt. För många ordnar delades ut, och de flesta utifrån faktorer som lönegrad och tjänsteår i staten. De flesta kunde räkna ut vilken grad de skulle få och när, vilket förtog utmärkelsens värde. 1969 bad riksdagen regeringen att utreda ordensväsendets avskaffande.

Regeringen Palme frågade personalorganisationerna (LO, TCO och SACO) huruvida de tyckte att ordnar var en god personalpolitik från statens sida. Svaret blev ett samstämmigt ”nej”. Därmed drog regeringen slutsatsen att ordensutmärkelser till svenska medborgare helt borde upphöra, trots att flera remissinstanser (däribland SACO) ställt sig positiva till en begränsad utdelning av ordnar för samhällsförtjänster. Det var inget som regeringen Palme utredde närmre.

Ordenskanslersämbetet förstod vartåt det barkade och tog på eget initiativ fram ett förslag om hur ett reformerat ordensväsende kunde se ut. Ordensförläningarna skulle enligt förslaget bli färre och ha till syfte att:

hedra sådana medborgerliga insatser som sträcker sig utöver tjänstens, befattningens, yrkets eller verksamhetens i och för sig plikttrogna och samvetsgranna handhavande. Utmärkelsen bör avse antingen en speciell gärning av stor nytta för nationen, samhället eller mänskligheten eller ett alldeles ovanligt mått av duglighet och initiativkraft i fullgörandet av långvarig verksamhet av krävande art.

Det var dock försent. Endast moderaterna argumenterade för kompromissförslaget. Övriga partier var ointresserade. Omröstningen i riksdagen utföll med 243 röster för ett avskaffande. Endast 51 röstade emot. Med utgången av 1974 upphörde utdelandet av de statliga ordnarna till svenskar.

Med åren började fler och fler tvivla på riktigheten i beslutet. Inga andra länder hade hängt på idén att sluta belöna de egna medborgarna med ordnar. Tvärtom instiftades nya ordnar runt om i världen som aldrig förr. De officiella utmärkelser Sverige hade kvar i form av kungens och regeringens medaljer kunde inte fylla det tomrum som uppstått. Många såg behov av en översyn.

1987 blev ”rekordmotionären” Marianne Karlsson (C) den första riksdagsledamoten att motionera om ett återinfört reformerat ordensväsende. Även om motionen stannade i konstitutionsutskottet (KU) där den bara fick stöd av moderater så hade frågan återigen hamnat på dagordningen.

Efter sitt tillträde 1991 började regeringen Bildt på allvar undersöka förutsättningarna för att införa ett reformerat ordensväsende. Försvarsminister Anders Björck (M) var drivande. I KU-ordföranden Thage G. Peterson (S) fann han en oväntad bundsförvant. Det visade sig att socialdemokraterna visserligen skulle rösta emot av princip, men om de borgerliga skulle få majoritet så skulle de inte sätta käppar i hjulen.

1992 lämnade Birger Hagård (M) in en motion om att ett reformerat ordensväsende borde utredas. Eftersom den hade stöd i regeringen var det skarpt läge och KU beredde frågan på allvar. Moderaterna stödde förslaget och det gjorde även Kristdemokraterna och Ny Demokrati. Oväntat nog lyckades man få med Folkpartiet på båten. Man behövde bara övertyga Centerpartiet så var saken i hamn.

Där gick man bet. Centern var mot och motionen röstades ned i utskottet med åtta röster mot sju, och i kammaren med 168 röster mot 139. Utskottsmajoriteten formulerade emellertid sitt beslut så att det antydde en öppning för framtiden:

Enligt utskottets mening har de argument som låg till grund för reformen fortfarande viss tyngd. En översyn av det offentliga belöningssystemet bör mot denna bakgrund avvaktas intill dess det tydligare visats att ett mer utvecklat belönings­system skulle kunna fylla sin uppgift.

Trots denna öppning lyckades man inte bredda stödet. Ett nytt försök 1993 gav samma resultat. Sedan blev det val och maktskifte på nytt.

Nya motioner lämnades in 1994 och M, FP samt KD stod fast vid sitt stöd. Motionerna avslogs nu i utskottet med elva röster mot sex, och i kammaren med 199 röster mot 98. Formuleringen att en utredning borde avvaktas behölls dock. 1997 gjordes ett sista försök under mandatperioden. Den röstades ned i kammaren utan att någon brydde sig om att begära rösträkning.

Efter valet 1998 gav FP upp sitt stöd och motståndet hårdnade. M och KD fortsatte att motionera men utskottet ville inte längre tala om att avvakta utan började nu kategoriskt avvisa motionerna. Man hänvisade dels till 1973 års beslut, men också till den grundliga beredningen 1991.

I februari ska konstitutionsutskottet behandla Liberalernas motion. Finns det en chans att den går igenom? Sannolikt inte, men även om den går samma öde till mötes som de tidigare motionerna så är det inte så hopplöst fall som förslagets belackare vill göra det till. 1991 saknades bara 29 röster.

4 kommentarer

Under Ordnar

Kan man återkalla en orden?

Photos-Prince-Harry-Uniform

Nordstjärneordens kommendörstecken.

I tisdags skrev Dagens Nyheter om en kulturprofil som anklagas för sexuella trakasserier och övergrepp. I texten framgick att han utnämnts till riddare av 1 kl. av Nordstjärneorden och mottagit ordenstecknet av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sedan 1975 utdelas orden endast till utländska medborgare och alltid på regeringens förslag.

Igår satt en ångerfull kulturminister i tv-soffan hos Malou von Sivers och lovade att undersöka om ”medaljen” kan dras tillbaka. Det kan den. Sedan ordnarna instiftades 1748 har det funnits regler från att frånta någon sin orden om vederbörande visat sig ovärdig. De gällande ordensstadgarna föreskriver:

5 § Ordenskapitlet äger förklara innehavaren av orden densamma förlustig.

Ordenskapitlet består av kungen och sex ledamöter. Att det beslutar att frånta någon en orden är ovanligt, men det har förekommit. Vanligtvis efter att personen blivit dömd för brott. Ett exempel är Stig Wennerström som 1964 fråntogs både Svärdsorden och Vasaorden sedan han dömts för grovt spioneri.

Förr fanns det till och med en lagstadgad procedur för återkallandet. En numera upphävd paragraf i Rättegångsbalken angav:

19:12 Varder riddare dömd för sådana nesliga brott, att fråga om hans ordens fråntagande kan uppstå, bör domstolen genast efter utslagets utfärdande om brottets beskaffenhet underrätta justitiekanslersämbetet, som sedan äger att iaktta vad K. M:t detsamma härom särskilt föreskrivit; skolande med verkställandet av den brottsliges bestraffning uppehållas, tills dess ordenskapitlet yttrande blivit meddelat och genom justitiekanslersämbetet varder vederbörande kungjort.

Ordnar skiljer sig på detta sätt från medaljer vilka är en gåva till den som tar emot den och sällan har bestämmelser om att kräva dem tillbaka. Ordenstecken ska däremot återlämnas vid mottagarens död och kan alltså återkallas tidigare om det finns skäl för det.

Krafter inom Svenska Akademin ska ha verkat i flera år för att den aktuelle kulturprofilen skulle få en utmärkelse, bland annat genom att föreslå honom för regeringsmedaljen Illis quorum meruere labores. Eftersom han är utländsk medborgare var han dock, till skillnad från svenskar, behörig att få den finare Nordstjärneorden.

Nu får vi se hur länge han får behålla den.

UPPDATERING 2017-11-24

I en intervju i Aftonbladet under torsdagen sade kulturministern:

– Det första jag gjorde i går var att jag gav mitt departement i uppgift att undersöka om det är möjligt att dra tillbaka denna typ av pris och hur man i så fall gör.
– Det som framkommit så här långt är att det kommer vara svårt och det verkar inte heller ha gjorts tidigare, säger hon.
Vad är det som är så svårt?
– Regelverket är uppbyggt på det sättet.

4 kommentarer

Under Ordnar

Bröllopsdagspresenten: ett storkors

HM_The_Queen_and_Prince_Philip

Elizabeth II och prins Philip 2012.

Det kan vara knepigt att hitta en bra bröllopsdagspresent. Särskilt om det är till någon som ”har allt”. I går när drottning Elizabeth och prins Philip firade 70 år som äkta makar fick prinsen den perfekta gåvan av sin hustru: Victoriaordens storkors.

Någon kanske undrar varför han efter 70 år inte redan innehar samtliga brittiska utmärkelser. Svaret är att Storbritannien skiljer sig från andra monarkier på så vis att ordnarnas högsta grader inte med automatik tillfaller kungahusets medlemmar. Även om prins Philip har de allra flesta.

Det är upp till drottningen att besluta när någon får en orden. Hertiginnan Kate har t. ex. ännu inte någon, och prins Harry blev kommendör av Victoriaorden så sent som 2015 (tack Olle för rättelsen!). Det är inget negativt. Den dag en orden väl förlänas betyder den så mycket mer än man fått ta emot den som barn, vilket är fallet i andra europeiska kungahus.

Mountbatten

Louis Mountbatten, den senaste britten med fyra inhemska kraschaner.

Victoriaorden instiftades 1896 av drottning Victoria och utdelas i fem grader till dem som varit i monarkens personliga tjänst. Någon med värdig mottagare av ordens högsta grad än maken som sått vid hennes sida har drottning Elizabeth knappast kunnat hitta. Att som prins Philip vara berättigad till att bära fyra brittiska kraschaner på bröstet är en ära som ingen brittisk medborgare haft sedan prinsens morbror lord Louis Mountbatten (1900-1979) och han var vicekung av Indien (!).

De tre prinsen redan innehar är: Strumpebandsorden, Tistelorden och Imperieorden.

6 kommentarer

Under Ordnar

Macron stramar åt Hederslegionen

hederslegionen

Franska Hederslegionen.

På Frankrikes nationaldag den 14 juli delade president Emmanuel Macron endast ut ett hundratal utmärkelser inom Hederslegionen. Vanligtvis får uppåt 500 personer den prestigefulla orden. Det fick flera att undra om presidenten, som gått till val på att ruska om i landets politiska etablissemang, hade planer även för Hederslegionen.

Det hade han. I dagarna har det tillkännagivits att en större reform väntar orden som  grundades av Napoleon I 1802. Presidenten anser att det blivit för lätt för dem med rätt kontakter, främst män över 60, att få sina namn upptagna på förslagslistorna. Han vill nu ha ett mer restriktivt system med tonvikt på förtjänst där utdelningarna speglar Frankrikes alla delar.

I praktiken innebär det att antalet mottagare, som varje år brukat uppgå till 3 200 civila och 1 200 militärer, kommer att reduceras kraftigt. Man ska skära ned hela 50% av de civila utnämningarna, 10% av de militära och 25% av dem till utlänningar.

För att upprätthålla ordens integritet har Macron dessutom sett till att återkalla ett antal utmärkelser, ex. Harvey Weinsteins efter att den amerikanske producenten avslöjats ha begått sexuella övergrepp under lång tid.

Hur Hederslegionens nya kriterier kommer att se ut återstår att se, men Macron är nog helt rätt ute. Ett belöningsväsende som blir för stort och präglat av automatik förlorar sitt värde, och följderna av det fick vi se i Sverige på 70-talet då utdelningen av ordnar till svenskar avskaffades helt.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

2 000 samlades för Serafimerringning

serafimerringning 2

Processionen till Riddarholmskyrkan.

Efter ett års förberedelser och landssorg inleddes Thailands kung Bhumibol Adulyadejs (Rama IX) begravning igår. Kungen, som regerade i 71 år, blev på sin kröningsdag den 5 april 1950 utnämnd till riddare av Serafimerorden av Gustaf V – dennes sista utnämning. Den traditionsenliga serafimerringningen över den avlidne riddaren ägde rum igår och lockade större skaror än någon enskild ringning gjort tidigare.

När en serafimerriddare begravs så förs dennes vapenplåt från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan där Serafimerklockan ringer i en timme, vanligtvis mellan 12 och 13. Tidigare var detta en enkel ceremoni, men numera bärs vapenplåten i procession med trummor och grenadjärvakt, och i kyrkan hålls ett minnestal och Livgardets dragonmusikkår spelar. Riddarholmskyrkan, som vanligtvis är stängd, hålls vid detta tillfälle öppen för allmänheten och brukar locka en skara nyfikna.

DMacrFVWsAA8Hox

Kung Bhumibol Adulyadejs vapenplåt.

Sett till allmänhetens deltagande var gårdagens serafimerringning den största i modern tid. Uppskattningsvis 2 000 thailändare följde vapenplåten prydd med det thailändska emblemet från slottet. I processionen gick bl. a. riksmarskalken Svante Lindqvist och den thailändske ambassadören med personal från Kungl. Maj:ts orden och ambassaden. Därefter gick många av kungens sörjande landsmän varav många bar bilder av honom. Evenemanget följdes av både svensk och thailändsk press och TV.

Serafimerklockan (2)

Riddarholmskyrkans serafimerklocka.

Omfattningen har förstås att göra med kungens enorma popularitet, och att planeringen av begravningens pågått så länge, men KMO och Thailands ambassad ska ha beröm för att ha informerat och bjudit in allmänheten. Att drottningen är på plats på begravningen i Bangkok är förstås betydelsefullt, men att kung Bhumibol förärats en ceremoni i Sverige är värt att lyfta fram och något som uppskattats av många som sörjer den avlidne kungen.

1 kommentar

Under Ordnar

Motioner om belöningar

Riksdagen

Sveriges riksdag.

Av 3 948 motioner som lämnats in till riksmötet 2017/18 föreslår en handfull att offentliga belöningar ska användas bättre. Jag har redan nämnt Liberalernas motion om ett återupprättat ordensväsende och Carl Schlyters motion om medaljer, men även andra har inkommit med konstruktiva förslag.

Annicka Engblom

Annicka Engblom (M).

Annicka Engblom (M) föreslår i motionen Ett modernt offentligt belöningssystem ett sammanhållet belöningssystem innefattande ordnar och medaljer ska utredas.

Det brukar ibland påpekas att belöningar av detta slag är mycket kostnadseffektiva för staten – de kostar nästan ingenting, men värdesätts ändå högt av mottagarna. Ett trevligare sätt att beskriva samma iakttagelse är kanske att konstatera att de flesta människor sätter stort värde på andras uppskattning och att då få en belöning å hela Sveriges och svenska folkets vägnar för en berömvärd insats innebär för de flesta att man hedras på ett sätt som inte kan mätas i pengar.

Engblom framhåller särskilt det inkonsekventa i att Nordstjärneorden, som numera utdelas för tjänster för Sverige internationellt, bara kan utdelas utländska medborgare. Flera ambassadörer citeras som berättar hur det förtar värdet av utmärkelsen när flera borde belönas för sitt arbete för Sverige, men hur några diskvalificeras eftersom de har svenskt medborgarskap. T. ex. honorärkonsuler som av olika skäl har dubbelt medborgarskap.

Allan Widman

Allan Widman (L).

Vad försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) föreslår i motionen Medalj för särskilt berömvärda internationella insatser kräver ingen närmare förklaring. Han har motionerat i frågan sedan 2006, och trots att regeringen Reinfeldt 2010 förklarade det som in avsikt att instifta en dylik medalj, och trots att Statens försvarshistoriska museer lämnade in ett utkast till bestämmelser till försvarsdepartementet 2011, så har ingenting hänt.

Man kan förstås fråga sig om det inte vore bättre att ta i bruk en redan existerande medalj istället för att instifta en ny, men motiveringen är det inget fel på:

En officiell medalj uttrycker i flertalet av världens länder statens direkta och officiella erkännande för berömliga gärningar i skarp, militär verksamhet.

Slutligen tar ett par sverigedemokratiska motioner kort upp frågan om ordensväsendet. Motiveringarna är ytliga med hänvisningar till ”stolt tradition”. De bidrar inte med något mer än än att kasta en skugga över frågan.

Någon kanske tycker att detta är tradig läsning. Motioner om ordnar och medaljer lämnas ju närmast rutinmässigt in sedan 1987 utan att något händer. Är det någon skillnad i år? Ja, det är det faktiskt. Ovanligt tunga namn från båda blocken har uttalat sig positivt. Det verkar finnas förutsättningar för en bra diskussion och kanske t. o. m. resultat.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer, Ordnar

Björklund: Återinför ordensväsendet

0603490586517_max

Jan Björklund (L).

Ordensfrågan är het igen! I en motion undertecknad Jan Björklund, Allan Widman och Tina Acketoft att det svenska ordensväsendet ska tas i bruk för att belöna svenska medborgare. Motionärerna skriver:

Sverige behöver ett genomtänkt system för hur individer som utfört allmännyttiga insatser av särskilt slag skall uppmärksammas, oavsett medborgarskap. De officiella ordnar som i praktiken förklarades vilande 1975 bör åter tas i bruk och ska kunna tilldelas även svenska medborgare. Det är en viktig och grannlaga uppgift att anpassa ett officiellt belöningssystem till dagens och framtidens behov av att belöna människor som utfört särskilt betydelsefulla insatser inom samhällets olika områden.

Motioner om att riva upp ordensreformen har visserligen regelbundet lagts fram i riksdagen sedan 1986, men jag tror att detta är första gången en partiledare sätter sitt namn under en sådan motion.

I en intervju i Svenska Dagbladet tar Björklund säger att det finns två skäl till att återinföra ordnar:

– Det ena är att uppmärksamma dessa människor och deras insatser. Det andra är att de som uppmärksammas blir stolta och glada.

Läs hela motionen här. Jag återkommer inom kort med en analys av utvecklingen.

3 kommentarer

Under Ordnar

Ett belöningsväsende värt namnet

cropped-cropped-cropped-sv_ordenstkn_31111.jpg

De svenska kungliga ordnarna.

Under Centerpartiets stämma i Malmö i helgen var det premiär för den nya Fälldinmedaljen. Den ska partiet dela ut vartannat år till någon ”som visat prov på jordnära och värderingsstyrt ledarskap i Thorbjörn Fälldins anda”. Kommunalrådet Roland Åkesson från Mönsterås mottog den första medaljen och sade sig vara mycket hedrad.

C sällar sig därmed till de riksdagspartier som delar ut medaljer för troget partiarbete. Socialdemokraterna har Tage Erlanders hedersmedalj och Brantingmedaljen, Moderaterna har Arvid Lindman-medaljen och Gösta Bohman-medaljen, och Liberalerna har Karl Staaf-medaljen och Bertil Ohlin-medaljen.

Eftersom partierna ser en nytta med förtjänsttecken inom sina organisationer kan man tycka att de skulle ta med sig den insikten till politiken. Men nej, när det kommer till att dela ut utmärkelser till svenska medborgare fortsätter de svenska politikerna att visa okunskap och brist på engagemang.

Man kan säga mycket om det svenska belöningsväsendet före 1975. Det var ett orättvist system där utmärkelser knöts till lönegrad och tjänsteår. Men det byggde på tanken att det var statens uppgift att belöna samhällsinsatser med en officiell utmärkelse. Den utgångspunkten gick förlorad med 1974 års ordensreform tillsammans med många anrika ordnar och medaljer. Idag går många samhällsbärare obelönade.

De medaljer som finns kvar på pappret, t. ex. regeringens medalj Illis quorum meruere labores, delas numera ut så sällan att bara en bråkdel av alla förtjänta människor kommer i fråga. Man kan också ana en överrepresentation av politiskt färgade utdelningar. Men riksdagen tar ändå priset i hyckleri. 1974 avskaffade man det svenska ordensväsendet med 2010 instiftade ledamöterna en ny medalj – för att belöna riksdagsledamöter!

Riksdag, regering och de politiska partierna tycks vara mer intresserade av att belöna sig själva än att belöna medborgare.

Fram till på torsdag den 5 oktober har riksdagsledamöterna möjlighet att lämna in motioner i vilka ämnen som helst. Min starka förhoppning är att någon folkvald ser situationen och föreslår att ett statligt belöningsväsende värt namnet inrättas i Sverige.

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer, Ordnar

Drottning Silvia får bayersk förtjänstorden

Bayerns f

Drottningen med ordenstecknet.

Drottning Silvia fick i måndags ta emot bayerska Förtjänstorden av minsterpresident Horst Seehofer vid en ceremoni i München. Orden instiftades 1957 i en grad som belöning för insatser för Bayern och det bayerska folket. Den har endast en grad och antalet levande mottagare är begränsat till 2 000. I detta fall var det drottningens internationella sociala engagemang som föranledde utnämningen.

En annan mottagare var prinsessan Birgittas make Johann Georg av Hohenzollern som avled förra året.

Bayern 2

Bayerska förtjänstorden.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Malteserordens pass

Malteserordens pass

Malteserordens pass.

En artikel i The Sun pekar ut Suveräna Malteserordens pass som världens mest sällsynta. Malteserordens behörighet att utfärda pass härstammar från tiden då orden styrde Malta. Sedan Napoleon invaderade Malta 1798 har Malteserorden inte haft större territorium än sina båda fastigheter i Rom, men fortsatt att uppträda som en suverän entitet. Endast tre personer; stormästaren, storkommendören och storkanslern, ska inneha passet.

Artikeln har fått stor spridning och när den dök upp i Expressen delade jag den själv på Facebook. Uppgiften om antalet pass visade sig dock vara föråldrad. Orden har gått ut med en rättelse och berättat att bara under 2016 utfärdades 155 pass och cirka 500 är i cirkulation.

Uppgiften om de tre passen tycks härröra från boken Report from Practically Nowhere av den amerikanske journalisten John Sack. En skojfrisk skildring av hans besök i tretton mikronationer, däribland Malteserorden. Den skrevs dock 1959. Då hade orden 3 000 medlemmar, 33 storpriorat, underpriorat och nationella associationer, samt diplomatiska relationer med 25 länder. Idag har man över 12 000 medlemmar, 59 organisationer världen över, samt relationer med över hundra länder. Tre pass räcker inte längre.

Att en felaktig halvsekelgammal uppgift kan leda till tidningsartiklar i flera olika länder får tjäna som en påminnelse att vara lite källkritisk till uppgifter som rör riddarordnar. Kunskaperna om dem är inte så utbredd, och det material som finns tenderar att fokusera på deras långa historia snarare än om deras nuvarande organisation och verksamhet. Hatten av till Malteserorden som rättar när det blir fel.

Lämna en kommentar

Under Ordnar