10 april, 2017 · 12:22

Hjältedåd

Blommor
Blomsterhavet utanför Åhléns.

”Delas det ut tapperhetsmedaljer i Sverige?” frågar sig Alex Schulman i en krönika med rubriken: Vanliga människor – extraordinärt mod. Han skriver om den fruktansvärda attacken på Drottninggatan i Stockholm, om polis, sjukvårdare och räddningspersonal som agerade snabbt, samt om de förbipasserande som i farans stund riskerade sina egna liv för att rädda andras.

En av de många hjältarna är föraren i en värdetransportbild som befann sig på Drottninggatan när den kapade lastbilen inledde sin vansinnesfärd. Istället för att sätta sig själv i säkerhet fortsatte föraren mot Sergels torg och tutade för att varna folk. Många människor kunde därför uppfatta faran och fly undan innan hans bil prejades av terroristen. En annan förare försökte spärra vägen med sin bil, men lastbilen väjde åt ett annat håll.

Svaret på Schulmans fråga är ja. Regeringen har en belöningsmedalj – För berömliga gärningar – som tilldelas dem som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Den har utdelats efter liknande insatser, t. ex. vid spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992 då en spårvagn skenade och en polisbil körd den farofyllda vägen före spåret med påslagna sirener för att varna. De båda polisassistenterna i bilen Birgitta Apelqvist och Stefan Karlsson fick medaljen samma år. Det kan nämnas att poliser förväntas handla med visst mod och rådighet och att ribban för medalj därför är högre för dem.

Om man vill att hjältarna den 7 april ska få ett offentligt erkännande av sitt hjältemod i form av en medalj så bör man skriva en nominering. Tyvärr visar erfarenheter att Regeringskansliet så gott som kategoriskt avslår medaljnomineringar från privatpersoner. Däremot har länsstyrelserna lättare att få gehör, och därför bör man adressera sitt förslag till landshövdingen i Stockholm Chris Heister. En nominering behöver inte vara lång eller formell. En kortfattad beskrivning av insatsen räcker gott.

Slutligen några delar ur statsminister Stefan Löfvens tal idag vid minnesstunden:

Och så många, har gjort så mycket för sina medmänniskor under de här dagarna. Sveriges modiga poliskår. Vår skickliga räddningstjänst. Vår fantastiska sjukvårdspersonal. Och alla ni, som upptäckte att ni hade en hjälte inom er, som hjälpte och tröstade.

Ni kan inte tackas nog. Ert agerande är en stolthet för Sverige, ett bevis på människans otroliga förmåga i svåra tider.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Taggat som

2 april, 2017 · 10:19

Ny hemvärnsmedalj

ladda ned
Ekenbergmedaljen i silver.

Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg, som fyllde 60 år häromveckan, fick idag ta emot något som är få förunnat – en medalj med hans namn och bild. Ekenbergmedaljen är instiftad av Rikshemvärnsrådet till sin chefs ära. Brigadgeneral Ekenberg har kallats det moderna hemvärnets skapare och har haft sin post sedan 2005. Bara en tidigare rikshemvärnschef har suttit längre.

Medaljen är av åttonde storleken och bärs i lila band med kantränder av guld om halsen. Frånsidan bär Ekenbergs porträtt i profil. Den har tillverkats i 51 numrerade exemplar. Det i guld har Ekenberg själv fått ta emot, och de övriga 50 i silver kommer delas ut efter hittills okända kriterier.

Denna särskilda hedersbetygelse får man förmoda är inspirerad av Gustav Petri-medaljen som instiftades för hemvärnets förste chef Gustav Petri till dennes 60-årsdag 1945. Den var av 18:e storleken och bars inte, utan överlämnades i ett etui. Gustav Petri fick den i guld och andra fick den i silver eller brons. 1996 gjordes medaljen bärbar och är nu av 8:e storleken med grönt band på bröstet. Den är hemvärnets äldsta utmärkelse och delas ut för förtjänstfulla insatser.

Bland hemvärnet övriga utmärkelser finns dess Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj (instiftad 1947 i guld, sedan 2006 även i silver) samt Hemvärnet silver- och bronsmedaljer (instiftade 1951, sedan 2009 även med krans). Ekenbergmedaljen är den enda som bärs om halsen, vilket är ovanligt för en medalj av 8:e storleken.

Uppdatering 10 april 

Hittills har inga bestämmelser utfärdats för medaljen. Inte heller av Försvarsmaktens Högkvarter fått någon begäran om bärandetillstånd till uniform. Hur medaljen ska delas ut och bäras är alltså fortfarande oklart. Till skillnad från vad många tror så rör det sig dock inte om ett april-skämt utan om en verklig medalj.

Uppdatering 2019

Ekenberg har av Försvarsmakten erhållit personlig tillstånd för sin medalj i guld. Medaljen i silver har inte fått generellt bärandetillstånd.

1 kommentar

Under Medaljer

Taggat som , , ,

31 mars, 2017 · 04:59

Malteserorden i förändring

Roma_Aventino_Villa_Malta

Malteserordens villa i Rom där valet kommer att hållas.

Den 29 april ska Malteserorden välja en ny stormästare efter Matthew Festing som tvingades avgå tidigare i år. Den nye stormästaren – den 80:e i ordningen – kommer att leda orden igenom den förändringsprocess som påve Franciskus initierat. Som ett led i detta har ordens 13 000 riddare och damer världen över uppmanats att senast idag komma med förslag om ordens framtid. Beroende på hur omfattande förändringsbehovet är kommer stormästarvalet möjligtvis att skjutas på framtiden så att författningen hinner revideras.

Påvens ingripande har fått mycket kritik och liknats vid att annektera en annan stat. Formellt är Malteserorden helt fristående från Vatikanen och har egna diplomatiska förbindelser med över hundra stater som erkänner den som ett internationellt rättssubjekt. I praktiken är orden dock beroende av Vatikanens stöd. Dess nuvarande konstitution fastställdes 1961 efter en segdragen konflikt där påven vägrade godkänna någon ny stormästare förrän orden hade reformerats på flera punkter. Det dröjde ett decennium innan påven och riddarna kommit överens. Förhoppningsvis blir processen inte lika lång denna gång.

Ett av de återkommande tvisteämnena är ordens långa tradition av att kräva adliga stamtavlor för inträde. Under 1900-talet har medlemskapet gradvis öppnats upp, men alltjämt krävs adliga anor för högre ämbeten, ex. stormästare. Vissa anser att detta är viktigt att behålla det historiska sambandet med ordens ursprung i korstågens adliga deltagare. Andra menar att en växande organisation inte kan hämta sitt ledarskap från en krympande krets adliga riddare. Av 55 rättsriddare lär det endast finns tolv som uppfyller kraven för att bli vald till stormästare.

Det återstår att se vad de 13 000 medlemmarna tycker i dessa frågor. Malteserorden har en spännande tid framför sig.

2 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som ,

28 mars, 2017 · 10:27

Vasaordens riddargods

Niclas_Sahlgren.jpg

Niclas Sahlgren (1701-1776).

1772 instiftades Vasaorden av Gustaf III som belöning för förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri m. m. Vid det första ordenskapitlet utnämndes direktören för Svenska Ostindiska Companiet Niclas Sahlgren till kommendör. Han är mest känd för att ha donerat gods till en ”nyttig inrättning” i Göteborg som kom att bli Sahlgrenska sjukhuset. Mindre känt är att hans testamente även innehåller bestämmelser om att hans större egendomar, för det fall att hans arvingar dör ut, ska tillfalla Vasaorden som ordensgods.

Kobergs slott

Kobergs slott.

Det rör sig om fideikommissen Gåsevadholm och Dal i Halland, Koberg i Västergötland. Dessa skulle ärvas av Sahlgrens båda döttrar, men eftersom dotterdottern Anna Margareta var det enda barnbarnet fanns en risk att de en dag inte skulle kunna ärvas vidare inom släkten. Då ville Sahlgren att de skulle införlivas i Vasaorden. Gåsevadholm och Dal skulle bilda ett ”kommenderi” och det Koberg ett ”riddargods”. Kungen skulle själv få utse en kommendör och en riddare att disponera dem på livstid. Den 29 maj varje år (Vasaordens instiftelsedag) skulle en tiondel av avkastningen lämnas över till ordenskassan.

Här kan det vara värt att förklara var orden kommendör (och kommenderi) kommer ifrån. Själv trodde jag länge att det betydde ‘befälhavare’. Det föll sig naturlig att riddare skulle stå under befäl av en kommendör, och att detta därför var en högre grad inom ordensväsendet. Det visade sig dock att kommendera tidigare betydde ‘anförtro åt’, och att kommendör var den inom de medeltida riddarordnarna som förvaltade ett av ordens gods – ett kommenderi eller en komtur. Först 1578 införlivades titeln i det världsliga ordensväsendet för de andliga dignitärerna inom franska Helgeandsorden.

På 1700-talet när de svenska ordnarna instiftades efter franskt mönster var gradernas medeltida förebilder fortfarande allmänt kända. Sahlgrens testamente är det enda försök jag känner till att ge kommendörsgraden något av sitt ursprungliga innehåll tillbaka. Testamentet blev dock aldrig aktuellt. Anna Margareta fick många barn och Niclas Sahlgren har idag många ättlingar i livet. På sätt och vis fick han ändå som han ville. Koberg är ett av Sveriges få kvarvarande fideikommiss, och det innehas av en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden – Niclas Silfverschiöld, utnämnd när han 1964 gifte sig med prinsessan Désirée.

1 kommentar

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , ,

2 mars, 2017 · 12:25

Snåla inte med medaljerna

380207179
Uppsala kommuns medalj.

Sedan 1947 håller Uppsala kommun en gång om året en middag på Uppsala slott där medaljer och armbandsur delas ut för 25 års anställning. Medaljen instiftades samma år och bär inskriften För gagnelig gärning. Sedan 2015 går det även att välja ett värdebevis som kan lösas in mot konst, konsthantverk, smycken eller en cykel. För att gåvorna skulle vara likvärdiga angavs att värdet skulle motsvara armbandsurets. För närvarande ligger det på 6 000 kr.

Tanken om likvärdighet gällde tydligen inte medaljen. Tvärtom. Sedan 2015 tillverkas den inte längre i guld utan av förgyllt silver. Guldlagret på en förgylld medalj slits så den kan se rätt trist ut efter ett par år. Kommunen sänkte dock sin kostnad från 4 000 till 900 kr. Det kan jämföras med Kungl. Patriotiska sällskapets medaljer som kostar 7 500 till 9 000 kr.

kjerstin_dellert_theater_jubilee_2016
Kerstin Dellert med en förgylld medalj (vänster) och en av guld (höger).

Till Upsala Nya Tidning säger en av de ansvariga för beslutet att man ville spara pengar vilket denne ”i efterhand skäms litet för”. När det uppdagades hur mycket man sparat på de trotjänare som valt medalj var det fler som skämdes och kompensation erbjöds i form av ett gåvokort på 4 000. Flera av mottagarna tog illa vid sig. En socialsekreterare säger till UNT att hon helst tagit emot guldmedaljen från första början.

Att hedra långvarig och trogen tjänst med en medalj eller gåva är en gammal tradition i Sverige. Jag har själv sett stoltheten och tacksamheten hos dem som hedrats på det sättet. En positiv känsla som sprider sig även till kollegor och familj. I det här fallets utbyttes det dock mot sårade känslor och dessutom högre kostnader.

Många arbetsgivare är måna om att det finns något för alla. Det hedrar dem. Redan på 1700-talet erbjöd Patriotiska sällskapet vid sidan av sina medaljer även hattkedjor och snusdosor av silver. Men man får inte glömma bort att det fortfarande finns många som värdesätter en medalj – själva sinnebilden för uppskattning. Den statliga medaljen För nit och redlighet är t. ex. mer populär idag än den var för 40 år sedan. Då valde 2 % den istället för armbandsur. Idag finns ännu fler alternativ men ändå väljer 18 % medaljen.

Uppsala kommun ska nu se över metallen i sina medaljer, och andra arbetsgivare bör ha i åtanke att inte underskatta guldmedaljen – den klassiska hedersbevisningen för långvarig och trogen tjänst.

5 kommentarer

Under Kommunmedaljer

Taggat som , ,

27 februari, 2017 · 10:36

Lustigheter i listorna

Internet blir allt mer rikt på ordenshistoria! Förra veckan gjordes de danska ordensvapenböckerna läsbara på nätet, och bara några dagar senare skedde samma sak med de svenska ordensmatriklarna. Alltså de handskrivna listor som förts sedan 1748 över dem som fått en svensk statsorden. Det är Riksarkivet som fått i uppdrag av Kungl. Maj:ts orden att digitalisera dem och göra dem tillgängliga för alla.

Totalt är det 14 böcker för perioden 1748 till 1979. Det är talande för det svenska ordensväsendets utveckling att den första räckte i 53 år, den andra i 27, den tredje i 20 och från mitten av 1800-talet är det en matrikel per decennium som gäller. Antalet ordensutmärkelser ökade allteftersom statsapparaten växte.

e0000836_00005
Den äldsta serafimerlistan med Fredrik I som nr 1/2 a.

I den äldsta matrikeln finner vi de första 24 serafimerriddarna med födelse- och utnämningsdatum, valspråk samt nummer skrivna i sirlig stil. Listan har dock fått justeras flera gånger i efterhand. T.ex. har man ångrat att greve Gustaf Bond fått stå som nr 1, och velat ge den äran till orden grundare Fredrik I. Därför han man klämt in tre kungliga riddare högst upp och skrivit in en ny nummerföljd i vänstermarginalen. Den gamla följden står dock kvar med kungen som nr 1/2 a. Detta är inte det enda man velat ändra. På vissa sidor har pilar dragits kors och tvärs där matrikelns ordning inte överensstämt med protokollens. Det är charmen med handskrivna listor.

Vill man hitta en särskild person så behöver man veta dennes ordensvärdighet och år för utnämningen. En riddare av Nordstjärneorden som utnämnts 1960 hittar man i matrikeln för 1960-1969 under rubriken ”Riddare av Nordstjärneorden” där mottagarna är sorterade efter utnämning. Där finner man titeln, namn, utnämningsdatum samt eventuellt dödsdatum (något som förts in en bit in på 90-talet). Ibland finner man en notering om att något avböjt, återlämnat eller fråndömts sin orden.

armfelt
De strukna riddarna Armfelt och Munch.

Ett känt exempel på det senare finner vi i den äldsta matrikeln – greve Gustaf Armfelt. Han blev serafimerriddare 1790 men blev fyra år senare landsförvisad och förlorade orden. Förvisningen lyftes dock 1797 och han återfick då sin värdighet. I matrikeln anges han som struken för perioden 1794–1797. Han kom att landsförvisas igen (!) och räknades därefter som utländsk riddare. Adolf Fredrik Munch, utnämnd samma år som Armfelt, hade inte samma tur. Han landsförvisades till Italien efter misstankar om inblandning i mordet på Gustav III. I matrikeln anges han ”fkl: ovärdig”.

Ett behov att konsultera listorna fick jag snabbt. Jag fick nämligen frågan på Twitter om Stig Wennerström förlorat Svärdsorden respektive Vasaorden efter att han dömts för spioneri. Svaret fanns förstås där men först var jag tvungen att lista ut vilka år Wennerström fått sina ordnar. Detta gick att hitta i Statskalenderns bihang (ett urval är tillgängliga på Projekt Runeberg). Därefter kunde jag se i listorna att han avförts som riddare i extra ordenskapitel den 21 september 1964.

Att matriklarna nu är offentliga kommer vara till stor glädje för såväl släktforskare som ordensintresserade. Initiativet kan inte berömmas nog! Läs matriklarna här.

1 kommentar

Under Ordnar

Taggat som , , , , ,

20 februari, 2017 · 02:28

Order of Canada

orderofcanadafemale

Order of Canada i dammontering.

I dag anländer Kanadas generalguvernör David Johnston till Sverige för ett fyra dagar långt statsbesök. Formellt är drottning Elizabeth II Kanadas statschef, men generalguvernören är hennes representant i landet. I flera länder där drottningen är statschef utgörs belöningsväsendet av brittiska ordnar och medaljer, men i Kanada har man infört en nationell förtjänstorden Order of Canada som i år firar 50.

En egen orden började diskuteras i Kanada samtidigt som flaggan, men efter att man enats om hur flaggan skulle se ut tog det ett par år innan man kom överens om orden. Åsikterna gick isär. Vissa ville ha en orden efter brittisk modell, andra ville inte ha någon orden alls. Slutresultatet blev säreget: en orden i en grad, utformad som en snöflinga och med mottot Desiderantes meliorem patriam (”de längtade till ett bättre land”). 1972 utökade man orden med två grader, då den blivit med uppskattad än man räknat med. Idag har den tillfallit nästan 7 000 kanadensare för livslånga insatser för landet.

order-of-canada

Orden har sedan 1972 tre grader.

Till skillnad från andra ordnar kan det ske endast fem utdelningar om året till utlänningar. 1967 var man rädd att den nya orden skulle förlora i värde om den delades ut som vänskapsgest. Därför kommer det inte att ske någon protokollär ordensutväxling vid statsbesöket i Sverige, och generalguvernören kommer inte att utnämnas till Serafimerriddare. Totalt har endast 22 utlänningar tilldelats Order of Canada. En av dem är norske skridskoåkaren Johann Olav Koss för att ha grundat välgörenhetsorganisationen Right To Play som ger barn i utvecklingsländer tillgång till idrott.

För att fira jubileet har det skrivits böcker och avhandlingar samt lanserats en jubileumshemsida (www.orderofcanada50.ca) som inte räds att tackla ämnet från olika håll. Bland rubrikerna märks ”Contorversy”, ”Did you know?” och ”Cartoons!” där man kan se satirteckningar som handlar om orden. Det säger något om kanadensarnas förhållande till sin högsta utmärkelse att de 50 år senare gärna redogör för satiren utan att vara rädd att värdet förringas.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Taggat som , ,

17 februari, 2017 · 10:34

Dansk ordensheraldik på nätet

elefantvapen
Kronprins Carl (XVI) Gustafs vapensköld som Elefantriddare (utnämnd 1965).

I tre länder lever traditionen vidare att innehavarna av de högsta ordensgraderna får sin vapensköld uppmålad och uppsatt i ordens kapell: Sverige, Storbritannien och Danmark. I Danmark har man även målat vapnen i särskilda vapenböcker, och dessa har nu skannats in och gjorts tillgängliga på danska kungahusets hemsida. Vapnen för 800 riddare av Elefantorden och 3 000 storkors av Dannebrogorden kan nu beskådas i all sin prakt.

Vapenböckerna påbörjades mot slutet av 1600-talet och omfattar såväl danska som utländska riddare, däribland flera svenska politiker, militärer och diplomater. Kring 1961 målas dock inte längre vapnen för utländska storkors av Dannebrogorden.

I Sverige har vapenplåtar målats upp för nästan alla Serafimerordens riddare och ledamöter sedan 1748. En vapenbok påbörjades efter dansk förebild men avslutades efter ett hundratal sidor. Idag finns levande riddares vapenplåtar i Serafimersalen på Stockholms slott och avlidna riddares i Riddarholmskyrkan. Alla sköldar fram till 1998 finns avfotograferade i boken Kungliga Serafimerorden : 1748–1998 av Per Nordenvall.

Se de danska vapenböckerna här.

1 kommentar

Under Heraldik, Ordnar

Taggat som , ,

15 februari, 2017 · 11:45

50 års trogen tjänst

SVT har uppmärksammat en brandman som arbetat 50 år vid brandförsvaret i Järlåsa. Det påminde mig om en mycket sällsynt statlig medalj som förr i tiden kunde delas ut till de som nått en imponerande lång anställning i statlig tjänst: För långvarig och trogen tjänst.

Den ska inte blandas ihop med medaljen med samma inskription som Kungl. Patriotiska Sällskapet delade ut. Den heter idag För uppskattad arbetsinsats, bärs i gul-grönt band och är en av Sveriges allra vanligaste medaljer. Den statliga medaljen bars i högblått band med gula kanter, förlänades av Kungl. Maj:t (regeringen) och var en av Sveriges allra sällsyntaste.

dav
Jonas Waxlund med medaljen För långvarig och trogen tjänst samt en medalj för 25 års tjänst.

Det är inte lätt att hitta information om För långvarig och trogen tjänst. I böcker och tidskrifter nämns den bara i förbigående. Söker man på nätet så drunknar man i träffar på Patriotiska sällskapet.

En källa anger att medaljen har gemensamt ursprung med Konungens medalj, vars historia jag nyligen avhandlat. Instiftansåret anges dock till 1884. Samma källa anger att den först utdelats i silver av 8:e storleken, men efter 1893 i guld av 5:e storleken, och endast tolv gånger.

Dessa tolv har jag lyckats identifiera med tidningarnas hjälp:

  1. 1893 Vaktmästare Jonas Waxlund ”för långvarig och trogen tjenst vid Upsala universitet”
  2. 1901 Vaktmästare C. J. Lejdström ”för långvarig och trogen tjänst vid Kungl. Myntverket” (50 års tjänst)
  3. 1901 Vaktmästare C. J. Johansson ”för långvarig och trogen tjänst vid Västerås allmänna läroverk” (50 års tjänst)
  4. 1903 Vaktmästare F. A. Malmström ”för långvarig och trogen tjänst vid Örebro länsstyrelse”
  5. 1906 Vaktmästare C. F. Ericsson ”för långvarig och trogen tjänst vid öfverståthållareämbetet” (50 års tjänst)
  6. 1926 Fodermarsk A. G. T. Johansson ”för långvarig och trogen tjänst vid Veterinärhögskolan”
  7. 1941 Skogvaktare Per Mårtensson vid Orsa besparingsskog
  8. 1941 Skogvaktare Anders Dahl vid Orsa besparingsskog
  9. 1941 Skogvaktare Carl Ferdinand Hellström vid Östre Rekarne häradsallmänning
  10. 1959 Expeditionsvaktmästare Nils Larson vid Kommunikationsdepartementet (47 års tjänst)
  11. 1961 E. o. kanslibiträdet Jenny Bergström vid Handelsdepartementet
  12. 1961 E. o. kanslibiträdet Helga Englund vid Handelsdepartementet

Som synes är detta personer som arbetat nära ett halvsekel i statlig tjänst. De har sannolikt redan mottagit en medalj, ex. För nit och redlighet i rikets tjänst. Att mottagarna är så få kan ha att göra med att 50-åriga anställningar var ovanliga, eller mer sannolikt att man glömt bort att medaljen fanns. De tre skogvaktarna som fick medaljen 1941 sticker ut eftersom de var privat anställda. Övriga var statliga trotjänare.

De äldre medaljerna har försetts med inskription som anger var mottagaren arbetat vilket innebär att medaljens frånsida var slät så att allt detta kunnat graveras in. Efter 1941 präglades medaljen med inskriptionen. Sedan 1975 är För nit och redlighet av 6:e storleken i guld den enda medalj som utdelas för statlig anställning (30 år). Antalet mottagare av För långvarig och trogen tjänst lär därför stanna vid tolv.

UPPDATERING 2020: 

Om medaljens ursprung 1884 se inlägget Amiralen, kavassen och dragomanen.

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer

Taggat som ,

13 februari, 2017 · 11:40

Ingen medalj till Lavin Eskandar

12063488_1615187008734343_4031487562351649709_n

Lavin Eskandar 1995-2015

Regeringen kommer inte tilldela Lavin Eskandar någon medalj. Det beskedet har nu nått dem som nominerat honom till För berömliga gärningar efter att han agerat för att rädda andra under skolattacken i Trollhättan 2015 då han själv miste livet. Medaljen ska delas ut till personer som ”som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Initiativet att hedra Lavin Eskandar med medaljen postumt uppmärksammades i flera tidningar.

Det är inte regeringen som helhet som beslutar om avslag. Ansvarigt statsråd, i det här fallet utbildningsminister Gustaf Fridolin, tar först upp förslaget med sina kollegor på en informell lunchberedning. Endast om det bifalls går det vidare till ett regeringssammanträde, annars lägger statsrådet ärendet ”till handlingarna”. Någon  motivering finns inte i beskedet, annat än att:

Regeringen har valt att genom sin närvaro (Stefan Löfven, Ibrahim Baylan, Aida Hadzialic och Gustav Fridolin) visa sitt stöd genom att dela sorgen med de drabbade familjerna, skolan och staden.

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Taggat som