Kategoriarkiv: Ordnar

New Year Honours 2016

I natt offentliggjordes listorna över New Year Honours – de utmärkelser som den brittiske monarken sedan slutet på 1800-talet traditionsenligt förlänar vid nyår på förslag av premiärministern. Totalt 1 196 ska belönas för olika insatser för Storbritannien.

Imperieorden

Brittiska Imperieorden

Den stora merparten av förläningarna sker inom Imperieorden som kallats ”den brittiska demokratins orden”. Den instiftades 1917 för att vara en allmän belöning inom alla samhällsområden. Därtill kommer Bathorden som förlänas höga militärer och ämbetsmän och Mikaels och Sankt Georgsorden för insatser inom diplomati och internationella relationer.

I år tycks fokus ha legat på lokala insatser, för hela 76% av tilldelningarna rör sådana förtjänster. Könsfördelningen är jämn (48% är kvinnor). Yngst bland mottagarna är 13-årige Jonjo Heuerman som får Imperiemedaljen för sitt insamlingsarbete för cancerforskning. Allt detta framgår av ett föredömligt pressmeddelande med många siffror och uppgifter om hur belöningarna fördelat sig.

Förtjänstorden

Förtjänstorden

Förtjänstorden (Order of Merit) har dessutom fått tre nya innehavare. Denna exklusiva orden är begränsad till 24 förtjänta britter som utses av drottningen själv utan rekommendation från premiärministern. Därmed faller den utanför New Year Honours, precis som Victoriaorden som förlänas för tjänster till monarken och hovet och som väntas få nya mottagare i dagarna.

Utmärkelsetecknen överlämnas av en medlem av kungafamiljen vid en av ungefär  20 årliga investiturer.

Hela listan över de belönade finns här.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Frank Sinatras utmärkelser

Reagan Awarding Medal To Sinatra

Ronald Reagan överlämnar frihetsmedaljen till Frank Sinatra den 23 maj 1985.

Idag är det hundra år sedan sångaren, filantropen och ikonen Frank Sinatra föddes i New Jersey. Han har hedrats med otaliga priser för musik, TV och film, men också med hedersdoktorat, staden Tokyos nycklar och en asteroid som bär hans namn. Det jag vill passa på att uppmärksamma är förstås hans officiella bärbara utmärkelser:

Frank Sinatras ordnar och utmärkelser

  • Amerikanska presidentens frihetsmedalj (1985)
  • Amerikanska kongressens guldmedalj (1997, postum)
  • Kommendör av franska orden Santé Publique (1965)
  • Storofficer av italienska republikens förtjänstorden (1979)
  • Österrikiska hederskorset för vetenskap och konst 1 kl. (1984)
Frihetsmedaljen set

Set för frihetsmedaljen med släpspänne, original, miniatyr och kavajclip.

En bärbar men icke-officiell utmärkelse som jag vill nämna är Kennedy-priset. Det utdelas för en livlång gärning för den amerikanska kulturen och består av ett regnbågsfärgat band med tre rektangulära brickor som bär pristagarens namn, datumet för överlämnandet, respektive ”Kennedy Center Honor”. Den välklädde Sinatra tog nog emot detta färgsprakande hederstecken med blandade känslor.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Ordensregn över 3 760 finländare

Då stora antal ordnar och medaljer delas ut brukar brukar man lite vanvördigt tala om ”ordensregn” eller ”stjärnfall”. Få tillfällen förtjänar en sådan omskrivning som gårdagen då inte mindre än 3 760 finländare traditionsenligt mottog utmärkelser på Finlands självständighetsdag.

Finlands vita ros storkors

Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden som igår tilldelades Regeringsrättens ordförande Pekka Vihervuori.

Av de nordiska statscheferna kommer ingen i närheten av den finske presidenten när det kommer till att dela ut bärbara belöningar. Hela listan finns att läsa här.

 

1 kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##
Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap. När han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bland annat ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden. Gustaf III införde därför en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan
Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

De nya riddarna kunde bära Serafimerorden kraschan direkt efter utnämningen. Själva ordenstecknet, i kedja eller band, fick de dock bära först efter dubbningen som ägde rum på den stora ordensdagen den 28 april. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal
Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Selma Lagerlöfs utmärkelser

0175.5 (2)
Selma Lagerlöf med lettiska Tre Stjärnors ordens kommendörskors.

I en monter på gården Mårbacka där Selma Lagerlöf föddes och växte upp finns hennes många utmärkelser utställda i en monter. Utöver Nobelmedaljen fick hon ta emot flera utländska riddarkors för sitt författarskap. I Sverige, där ordnar skulle öppnas för kvinnor först ett decennium efter hennes död, införde man rentav nya medaljvarianter för att kunna belöna henne ordentligt.

I samband med att Selma Lagerlöf tilldelades nobelpriset i litteratur 1909 fick hon en unik utmärkelse av kung Gustaf V: medaljen Litteris et Artibus med Serafimerordens band. Medaljen delas ut för konstnärliga insatser och nya mottagare utses varje år, dock alltid i det högblå band som visar att den delas ut av kungen personligen. Genom att förläna den i det ljusblå serafimerbandet höjdes Lagerlöfs utmärkelse över alla andra.

1926 blev det aktuellt att åter hedra Selma Lagerlöfs livsgärning och Kungl. Maj:t tilldelade henne medaljen Illis quorum meruere labores av 12:e storleken. Även denna gång med serafimerbandet. Här fanns den större 18:e storleken att tillgå, men den utdelades sparsamt och till de med mycket hög samhällsställning. Man får anta att Selma var nöjd med att vara den enda att någonsin få medaljen i ljusblått band.

Under sitt sista levnadsår startade en kampanj att skänka guldmedaljer som ekonomiskt stöd till Finland under Vinterkriget (mer om detta på medaljBlogg). Lagerlöf kände starkt för Finland och hörsammade uppmaningen. De bärbara behöll hon. Kanske tänkte hon att hon behövde de bärbara om hon skulle bli frisk nog att besöka akademiens högtidssammankomst igen och då kunde hon inte gärna vara utan dem.

Nobelmedaljen och svenska akademiens stora guldmedalj lämnade hon dock till insamlingen. Innan de han smältas ned löstes de ut av Fryksdalens Gille som äger dem än idag. Totalt inbringade de 12 640kr (260 000kr i dagens penningvärde) för den finska saken. Originalen förvaras i bankvalv med detaljerade kopior har tillverkats till montern på Mårbacka.

Selma Lagerlöfs ordnar och medaljer:

  • Litteris et Artibus med Serafimerordens band
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken med Serafimerordens band
  • Kommendör av lettiska Tre stjärnors orden
  • Officer av belgiska Leopoldsorden
  • Officer av franska Hederslegionen
  • Riddare av 1 kl. av Finlands Vita Ros’ orden
  • Riddare av 1 kl. av norska Sankt Olavsorden
  • Danska förtjänstmedaljen i guld

2 kommentarer

Under Medaljer, Ordnar

Johanniterordens kaplan ny överhovpredikant

Hovpredikant

Johan Dalman med hustrun Margareta Nisser-Dalman som bär Kung Carl Gustafs jubileumsminnestecken II. Foto: Svensk Damtidning

För en månad sedan vigdes Johan Dalman till biskop för Strängnäs stift och igår meddelades att han utnämnts till ny överhovpredikant. Därmed kommer han att utöva tillsyn över två stift, varav det ena består av en enda församling: hovförsamlingen. Lämna Strängnäs lär han inte behöva göra särskilt ofta annat än för att leda hovkonsistoriet (motsvarande domkapitlet) och officiera vid kungliga högtider.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Avgående överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark med sitt särskilda ämbetstecken.

Men Dalman har inte bara sina stift att tänka på. Han är dessutom ordenskaplan och förste vice ordförande för Johanniterorden i Sverige. En riddarorden med en historia som sträcker sig tillbaka till korstågen. Till skillnad från statsordnarna är Johanniterorden en mycket verksam organisation där medlemmarna aktivt verkar i orden ursprungliga syfte – att bistå äldre, sjuka och handikappade. Den delar sitt ursprung med de tyska, nederländska och brittiska Johanniterordnarna, samt med den katolska Malteserorden.

Johanniterordens vapen.

Johanniterordens vapen.

Johanniterorden är i kraft av sin historia och sitt kungliga beskyddarskap en riddarorden och ska inte blandas ihop med ordenssällskap som Frimurarorden, Odd Fellow m. fl. Dessa sysslar också med välgörenhet men har huvudsakligen intern ceremoniell verksamhet avsedd för enbart medlemmarna. I Johanniterorden är upplägget det omvända. Mest arbete läggs på hjälpverksamhet, exempelvis genom att driva Johanniterhjälpen. Den årliga riddardagen är det enda större ceremoniella inslaget. 1972 återupptogs traditionen att där dubba nya riddare.

Formellt sett är medlemskap i Johanniterorden öppet för alla evangeliskt-kristna, men i praktiken väljs bara adliga män in. Orden leds av en kommendator och har runt 400 medlemmar varav 1/5 är innehar den högre graden rättsriddare (Johan Dalman är präst och således rättsledamot av andliga ståndet). Övriga är riddare eller ledamöter i andliga ståndet. Till ordenskaplanens uppgift hör att officiera vid riddardagen och i övrig värna om ordens kristna grund.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Samtliga medlemmar bär ett halskors i formen av ett vitt johanniterkors med vasar av guld i vinklarna (för rättsriddare krönt med kunglig krona) i svart band med vita kantränder samt ett mindre bröstkors utan vasar (kommendatorn bär ett större bröstkors). Dessa är de enda ordenstecken i Sverige som har halvofficiell status och får därmed bäras tillsammans med officiella utmärkelser. Vi får hoppas att Johan Dalman tar chansen att bära dessa nu när han i större utsträckning kommer att vistas vid hovet.

4 kommentarer

Under Ordnar

Vi er Blå, vi er Hvide

Danmark hade länge två ordensutmärkelser: Blå Ridder (riddare av Elefantorden) som bar en tornprydd elefant i ett blått band, och Hvid Ridder (riddare av Dannebrogorden) som bar ett vitt kors med röda kanter i ett band med samma färger. Elefantorden har anor ända tillbaka till 1400-talet och Dannebrogorden instiftades som komplement 1693. Dessa säregna ordenstecken utgör än idag basen i Danmarks ordensväsende som fick sin nuvarande form i början av 1800-talet.

Keten_Olifant

Som en av sina första åtgärder efter sin tronbestigning 1808 såg Frederik VI till att reformera det danska ordensväsendet. Efter modell av franska Hederslegionen utvidgades Dannebrogorden till fyra grader: riddare, kommendör, och storkors, samt den exklusiva storkommendörsgraden avsedd enbart för kungligheter. Som i Hederslegionen skulle man först tilldelas riddartecknet för att därefter eventuellt avancera till högre grader. Rang eller stånd skulle inte någon roll i det nya systemet, som bättre skulle fungera i det nya samhället med en växande borgarklass. Elefantorden behölls oförändrad med endast en grad – riddare.

Frederik VI

Frederik VI

För att sköta ordnarnas administration inrättades ett ordenskapitel för de båda ordnarna. I likhet med sin svenska motsvarighet utsågs en rad officianter (ämbetsmän). Överofficianter var kanslern, vicekanslern, sekreteraren, marskalken, skattmästaren, ceremonimästaren och (ordens)biskopen. Dessa positioner var till största delen rena hederstitlar utan större åligganden. Närmast en egen ordensgrad. Desto mer arbete utförde de ordinarie officianterna: vice ceremonimästaren, ordenskapitlets sekreterare, biskopens ställföreträdare och historiografen.

Eftersom kapitlet var gemensamt bar officianterna ämbetstecken i ett särskilt band som till hälften var Elefantordens och hälften Dannebrogordens vilket är unikt för just dessa tecken. Nedan syns kanslerns och vicekanslerns tecken. Det kom ur bruk i början på 1900-talet när kanslererna började utses bland de kungliga som istället bar storkommendörskorset.

Kanslerstecknet.

Kanslerstecknet (äldre version av Dannebrogordens tecken med briljanter).

De andra officianterna bar i samma band en elefant, liknande Elefantriddarnas tecken. Den skilde sig så åt att den istället för ett torn hade överdrag prytt med dannebrogkorset. Överofficianterna bar den om halsen och officianterna i band på bröstet.

Lilla officianttecknet.

Lilla officianttecknet.

Ordenskapitlet idag är inte lika omfattande som på Frederik VI:s tid men upprätthåller alltjämt sin verksamhet i Det Gule Palæ nära Amalienborg. Ordenskansler sedan 2009 är prins Joachim. Det löpande arbetet sköter ordenssekreteraren Henning Fode, och ekonomin sköter ordensskattmästaren Per Thornit. Därtill finns ordenskapitlets sekreterare Bjarne Grønfeldt som ansvarar för den dagliga administrationen och ordenshistoriografen professor Knud Jespersen som nedtecknar riddarnas levnadsbeskrivningar.

Order_of_the_Elephant_14

Elefantordens stora sigill.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Drottning Louise slog upp portarna

Drottlouise
Kronprinsessan Louise 1925 med sina brittiska och franska utmärkelser.

1923 gifte sig Louise Mountbatten med den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf och Sverige fick därmed en chosefri, demokratisk och praktiskt lagt kronprinsessa. Vid denna tid kunde kvinnor inte förlänas någon av de svenska kungliga ordnarna, med det enda undantaget att drottningen bar Serafimerorden. Det gick dock ingen nöd på Louise. Som sjuksköterska i Frankrike under första världskriget hade hon mottagit brittiska War Medal och Victory Medal, samt franska Médaille de la Reconnaissance. Hon utnämndes även till associerad ledamot av brittiska Royal Red Cross, en utmärkelse instiftad av drottning Victoria år 1883 och vars högre grad (ledamot) först tillföll Florence Nightingale.

Royal Red Cross
Ledamotstecknet av brittiska Royal Red Cross.

För kronprinsessan Louise var jämställdhet mellan könen en självklarhet. Hon uttalade bland annat att:

Kvinnorna äro fullt ut lika intelligenta som männen och, förutsatt att de erhållit en ordentlig utbildning, kunna i lika hög grad ha anspråk på aktning och beundran som männen, om de ägna sig häråt.

När Louise blev Sveriges drottning 1950 gjorde hon upp med många äldre sedvänjor. Hovpresentationerna för societetsdamer upphörde och ersattes av luncher för yrkesverksamma kvinnor.

Det var också drottning Louise som tog initiativet till att kvinnor skulle tilldelas ordnar. Hon lyfte frågan med sin make och statsminister Tage Erlander redan 1951 men blev sjuk varpå frågan blev vilande. Samtidigt hade samma tanke väckts i Danmark av justitieminister Helga Pedersen (Venstre). Efter en lång debatt (som bland annat rörde hur ordenstecken skulle fästas på klänningar) beslutade Frederik IX den 10 oktober 1951 att Dannebrogorden skulle kunna tilldelas kvinnor. Senare samma år utnämndes Pedersen till ordens första kvinnliga kommendör. I Sverige konstaterade Erlander i sin dagbok att Sverige blivit omsprungen av dansken.

Först den 22 mars 1952 fastställdes nya ordensstatuter som öppnade de fyra kungliga svenska ordnarna för kvinnor. I likhet med präster skulle de bli ledamöter istället för riddare. Själva tecknen var desamma, men skulle bäras i rosett i ett smalare band.

Bland de första 37 kvinnor som utnämndes den 6 juni 1952 finns professor Nanna Svartz (kommendör av Nordstjärneorden), ordföranden i Rädda Barnen Margit Levinson (kommendör av Vasaorden), överläkaren Greta Muhl, riksdagsledamoten Ebon Andersson och skådespelerskan Tora Teje (samtliga ledamöter av Nordstjärneorden) samt advokat Sigrid Beckman och godsägaren Brita Bonde (ledamöter av Vasaorden).

Bemärkta kvinnor som utmärkts senare var bland annat den stridbara samiska lärarinnan Karin Stenberg (ledamot av Vasaorden 1956) och Astrid Lindgren (ledamot av Vasaorden 1968). Serafimerorden och Svärdsorden hann aldrig förlänas en icke-kunglig svensk kvinna före 1975 då ordensförläningarna till svenska medborgare upphörde. Förhoppningsvis kan detta detta komma till stånd i framtiden.

4 kommentarer

Under Ordnar

Prinsessan Sofia och väntan på Serafimerorden

Den 13 juni fick Sverige en ny prinsessa i Sofia, född Hellqvist. Den första svenska kvinnan någonsin att upphöjas till prinsessan efter att ha gift sig med en prins. När hon lämnade Slottskyrkan tillsammans med prins Carl Philip var vi flera som väntade oss att hon likt resten av de kungliga skulle bära, eller åtminstone ha rätt att bära, Serafimerorden. Prins Daniel behängdes som bekant med den redan i Storkyrkans vapenhus.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Men ljusblå ordensbandet lyste med sin frånvaro och dagen därpå kunde ordenshistoriografen Per Nordenvall berätta att utnämningen skulle dröja. ”Man bär den inte till brudklänning” var förklaringen, men knappa kvartalet senare har prinsessan fortfarande inte utnämnts till Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoK av KMO) som den fullständiga titeln lyder. Vad som händer nu är oklart. Vi ska se hur det brukar gå till.

Sedan 1748 har svenska prinsar blivit riddare av Serafimerorden vid födseln. Vid ett ordenskapitel (sammanträde med de högsta ordensinnehavarna) den 22 mars 1952 fastställde Gustav VI Adolf nya ordensstadgar som innebar att kvinnor kunde tilldelas ordnar. Samtidigt utnämndes de sex svenska prinsessorna: Sibylla, Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Ingeborg till LoK av KMO. Därefter tillkom inga kvinnliga medlemmar av kungafamiljen och 1975 beslutade riksdagen att ordensutdelningar till svenska medborgare skulle upphöra. Endast Serafimerorden och Nordstjärneorden skulle behållas och enbart för utländska medborgare.

När kung Carl XVI Gustaf gifte sig året därpå var det inte uteslutet att den nya drottningen skulle gå utan svenska ordnar. Silvia Sommerlath var dock tysk medborgare och den 6 maj 1976 utnämndes hon till Ledamot av Serafimerorden (LSerafO) vilket är titeln för utländska innehavare. När Lilian Davies gifte sig med prins Bertil samma år kunde hon som brittisk medborgare tilldelas en orden, men eftersom Serafimerorden var förbehållen statschefer samt deras gemåler och tronföljare fick hon bli Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.

Tre barn föddes inom kungafamiljen men inga ordnar kom ifråga. Först när kronprinsessans myndighetsdag närmade sig insåg man det orimliga i att Sveriges framtida drottning inte kunde bära de ordnar hon skulle komma att dela ut. Regeringen beslutade att de båda kungliga ordnarna skulle öppnas för medlemmar det svenska kungahuset, och kronprinsessan mottog Serafimerordens insignier den 15 juli 1995 och bär dem sedan dess. I ordens matrikel upptas hon och hennes syskon från dagen de föddes.

Reformen innebar också att drottningen ”förklarades” vara LoK av KMO den 1 augusti, och den 22 samma månad upphöjdes även prinsessan Lilian till denna värdighet. Kungen beslutade dock att utnämningen skulle träda ikraft först på prinsessans 80-årsdag. Sedan dess har traditionen att tilldela nyfödda kungligheter ordensinsignierna vid dopet återupptagits och så kommer sannolikt att ske även på söndag när prins Nicolas döps.

Så när kan vi vänta oss att Sofia får sin orden? För självklart kommer hon att få den någon gång. Riksarkivet håller enligt uppgift redan på att utforma den vapensköld som traditionellt målas för alla Serafimerriddare. Som tidigare fall visar har kungen inget emot att vänta ett par månader på ett lämpligt tillfälle. Kanske blir det en gåva på 31-årsdagen den 6 december.

UPPDATERING:

Prinsessan Sofia bar Serafimerordens insignier första gången den 23 oktober 2015 vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst (länk). Inom kort kommer en vapenplåt att målas upp för prinsessan med både utnämningsdatum och hennes personliga heraldiska vapen.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Recension: Perspectives on the Honours Systems

20150621-1

Som tidigare utlovat kommer här en recension av Perspectives on the Honours Systems – en antologi om ordensväsendet i norden och Ryssland, utgiven 2015 av Kungl. Vitterhetsakademin med Antti Matikkala och Staffan Rosén som redaktörer. Det är roligt att ordensväsendet ägnas uppmärksamhet från svenskt håll, trots den istid de inhemska ordnarna just ni genomlider.

De femton experter som lånat sina pennor till boken kan sitt ämne. Ofta blir det riktigt på djupet. Antti Matikkala redogör t. ex. för hur Sverige under Karl XII närmade sig Frankrike kulturellt, och hur detta senare ger upphov till tre svenska ordnar 1748 med franska förlagor. En tidigare obelyst del av de svenska ordnarnas historiska bakgrund.

Flera artiklar behandlar ordensväxlingar mellan länder, såväl historiska som nutida. Ordnar som diplomatiskt redskap får sin fulla belysning. Som vänskapligt medel, vid statsbesök och ambassadörsavtack, men också när ordensutdelningar dragits tillbaka som en markering mot ett lands politik. Mycket att förkovra sig i för den intresserade.

Det finns även mer lättillgängliga artiklar för den mer allmänt intresserade. En artikel beskriver marskalk Mannerheims sätt att förhålla sig till sitt stora ordensinnehav, även den av Bergroth. Mannerheim var mycket mån om att välja rätt utmärkelser för varje tillfälle, vilket ger upphov till flera lustiga anekdoter.

Boken är mycket väl illustrerad med bilder på ex. Mannerheims ordnar. För första gången fick jag se hur storkorsband klippts av och fäst på frackbröstet med knappar, vilket förklarar varför det i vissa fall verkar gå från höft till armhåla.

För första gången har jag t. ex. fått förklaringen varför storkorsbandet verkar gå från höft till armhåla på vissa äldre fotografier. Tydligen var det vanligt att klippa av bandet och fästa det på magen med knappar (se bilden) och därav det ibland märkliga intrycket.

Perspectives

Slutligen finns några översiktliga redogörelser för de svenska, finska och ryska ordensväsendena idag för den som vill orientera sig. Perspectives on the Honours Systems är nog en bok som bara den riktigt entusiastiske läser från pärm till pärm, men viss finns där artiklar för alla grader av ordensintresserade. Såväl expert som nybörjare rekommenderas att läsa den. Boken går att köpa här.

Lämna en kommentar

Under Litteratur, Ordnar