Medaljförläningar

sdr

Olika medaljer som kungen delar ut.

Idag tillkännages traditionellt vilka som kommer att få ta emot medaljer av kungen. Denna gång är det ett 30-tal mottagare som får antingen Konungens medalj för allmänna samhällsförtjänster, eller Litteris et Artibus för konstnärliga insatser. Bland mottagarna finns bl.a. jurister, forskare och näringslivsrepresentanter samt Dagmar von Arbin, kungafamiljens äldsta släkting.

Traditionen att dela ut medaljer den 6 juni är äldre än nationaldagsfirandet. I Sverige har det nämligen varit tradition att förläna utmärkelser på kungens namnsdag, och eftersom vi sedan 1907 har haft kungar med Gustaf i namnet (Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf) har medaljförläning blivit ett stående inslag på Gustavsdagen den 6 juni.

Dagens medaljregn är dock betydligt mer blygsamt än under de år som ledde fram till riksdagens beslut 1974 att ordnar inte skulle tilldelas svenska medborgare. Kungen utvidgade då sin egen hovmedalj (instiftad runt 1814) med ett antal varianter för att Sverige inte skulle stå helt utan ett officiellt belöningsväsende. Det är idag ett mycket uppskattat system.

Medaljerna överlämnas under en ceremoni på slottet den 16 juni. Hela listan fins här.

 

1 kommentar

Under Belöningsmedaljer

Den 9:e veterandagen

Igår den 29 maj högtidlighölls Försvarsmaktens veterandag för nionde gången. Ceremonin infördes som ett led i arbetet att stötta och hedra dem som återvänder från internationella eller nationella insatser i fredens tjänst. Under åren har dagen fått ökad status och räknas numera som statsceremoni. Tusentals människor samlades igår vid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm. Bland dessa fanns kungen, talmannen, överbefälhavaren och, för första gången, statsministern.

Vid ceremonin på Djurgården var klädkoden kavaj eller, för uniformerad personal, daglig dräkt. Där fanns många förband representerade men även polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer samt förstås Veteranförbundet Fredsbaskrarna med sina karaktäristiska ljusblå baskrar och halsdukar. Ursprungligen var släpspännen påbjudna, men sedan ett par år gäller att utmärkelser bärs i original på veterandagen – till uniform såväl som till kavaj.

Utomlands där veteranceremonier av förklarliga skäl är mer förekommande är detta vanligt, men i Sverige en efterlängtad nyhet. Utmärkelserna hör inte bara till högtidsdräkten eller paraduniformer och ska givetvis kunna tas med till sådana här tillfällen. Att bära sina utmärkelser hedrar inte bara en själv, utan även givaren och samtliga närvarande. Det hade den absoluta majoriteten tagit fasta på. Förhoppningsvis kan bruket att bära utmärkelser till kavaj sprida sig. Det är tillåtet sedan länge men har ännu inte blivit vanligt.

För sårade i strid

Försvarsmaktens medalj För sårade i strid.

En höjdpunkt under gårdagen var förstås överlämnandet av Försvarsmaktens medalj För sårade i strid – den symbolhandling som veteranerna själva värderat allra högst. Försvarsmakten haft som vana att särskilt lyfta fram mottagarna med porträtt och beskrivning på sin hemsida. 2016 var dessa:

  • Olle Wärnick för sina skador under strid i Gaza 1967.
  • Lenn Moberg för sina skador under strid i Makedonien 1993.
  • Per Sjöberg för sina skador under strid i Kosovo 2004.
  • Andreas Stenberg för sina skador under strid i Afghanistan 2011.

För en beskrivning av medaljen och dess tillkomst hänvisas till tidigare inlägg – För sårade i strid – nu och då.

Lämna en kommentar

Under Krigsdekorationer

Nominera en hjälte till medalj!

hjäl`te, om person som med mod o. viljestyrka kämpar för ett upphöjt mål (för det goda l. rätta) l. som i en viss situation (ofta särsk. under lidanden o. hemsökelser) visar en ovanlig grad av själsstyrka, ädelt sinnelag o. förmåga av oegennyttig självuppoffring. (Svenska Akademiens Ordbok.)

Varje år riskerar människor i Sverige sina egna liv för att rädda andras. Om dem har Aftonbladet en artikelserie: Svenska Hjältar, vilket är mycket berömvärt. Idag kom en artikel om brandmannen Jonas Åkerholm i Övertorneå som med fara för sitt eget liv paddlade ut i Torneälven för att rädda en 12-åring som ramlat i och klamrat sig fast vid ett isflak.

Artikeln är ett välförtjänt erkännande, men det finns andra i Sverige med uppgift att hedra hjältar, och de har på sistone legat på latsidan. Jag tänker här på Sveriges regering som förfogar över medaljen För berömliga gärningar som ska tilldelas den som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara” och som utgör ett officiellt erkännande av hjältedåd från hela svenska folket. Detta sker tyvärr väldigt sällan.

Detta kan vi ändra på!

För att ta ett beslut behöver regeringen få in nomineringar. En sådan behöver inte vara lång eller formell. En kort beskrivning av vad personen gjort räcker gott. Nomineringen skickas till statsrådet som ansvarar för personens verksamhetsområde. En nominering för Jonas Åkerholm bör t.ex. vara riktad till:

  • Inrikesminister Anders Ygeman (justitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.se)

Ett statsråd får mycket post och en medaljnominering prioriteras inte alltid högt. Men det finns lösningar. Om landshövdingen i Norrbottens  län nominerar så väger det lite tyngre. Därför kan man även rikta ett förslag till:

  • Landshövding Sven-Erik Österberg (sven-erik.osterberg
    @lansstyrelsen.se)

Jag uppmuntrar alla som har några minuter till övers att helt kort skriva ett litet förslag till adresserna ovan om hur lämpligt det vore att tilldela Jonas Åkerholm medaljen För berömliga gärningar med anledning av hans räddningsinsats. Ju fler vi är desto mer sannolikt att förslaget går igenom.

Tack Jonas för din modiga insats!

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Nya strumpebandsriddare

Strumpebandsorden är en av världens äldsta och mest prestigefyllda riddarordnar. Den grundades omkring 1348 som ett andligt brödraskap av Edvard III för 25 av hans riddare. Det finns många historier om varför just strumpebandet valdes som ordens emblem. Den mest kända är hur en kvinna ska ha tappat sitt strumpeband under en bal, varpå kungen avstyr den pinsamma situationen med orden Honi soit qui mal y pense (”skam den som tänker illa härom”). Andra teorier talar om strumpebandet i riddardiktningen eller om liknande remmar som håller ihop rustningar. Hur det än är med det så är Honi soit qui mal y pens än idag ordens motto, och de alltjämt 25 platserna hett eftertraktade.

Ordergarter

Det mindre ordenstecknet ”The Lesser George” föreställande Sankt Göran och bärande ordens motto.

Trots att det funnits fyra öppna platser i orden har drottning Elizabeth, som i egenskap av ordenssuverän tar alla beslut gällande den, valt att avvakta med att fylla dem. För att kvalificera sig för Strumpebandsorden ska man helst ha innehaft ett högt ämbetet inom statsförvaltningen. Traditionellt tillkännages nya riddare på nationalhelgonet Sankt Görans dag den 23 april, så dagens besked (på det svenska nationalhelgonet Sankt Eriks dag!) kom något oväntat.

De nya riddarna är Baron Charles Kay-Shuttleworth, styrelseordförande i rådet för hertigdömet Lancaster, som sedan tidigare kommendör 1. klass av Victoriaordens (KCVO), och Sir David Brewer, fv. lordlöjtnant i Storlondon, som även är companion av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden samt kommendör av Victoriaorden. Utnämningarna räknas från den 23 april och Strumpebandsorden har därmed endast en ledig plats.

Garter2

Riddarna iförd ordensdräkt vid ordens högtidsdag.

Upptagandet i orden sker på högtidsdagen den 13 juni i Saint George’s Chapel vid Windsor Castle. Då bärs också den traditionella ordensdräkten. Av den äldre varianten finns lustigt nog endast en komplett uppsättning – i den svenska Livrustkammaren, ursprungligen tillhörande Oscar II som utnämndes till ”extra riddare” 1881. Den fanns utställd i Ordenssalarna under förra året men är nu magasinerad i väntan på att en monter med bättre skydd.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

250 år av patriotism

Sveriges flitigaste medaljutdelare Kungliga Sällskapet Pro Patria och Kungliga Patriotiska Sällskapet firar 250 år. Sällskapen har ett gemensamt ursprung men är sedan 1772 separata organisationer. De sysslar framförallt med välgörenhet. Med ”patriot” menades på 1700-talat någon som arbetade för samhällsnyttan snarare än för sig själv, något som sällskapen än idag uppmuntrar genom att ge ut bärbara medaljer. Dessa medaljer tillhör kategorin ”halvofficiella medaljer” och bär kunglig krona och statschefens porträtt. Det ger dem en särskild status. 

KPS Medalj (2)
Skriv en bildtext

Patriotiska Sällskapet, som firade jubileet den 23 april, blev kungligt genom att Gustav III fastställde dess grundregler 1772. Sedan dess har sällskapet delat ut medaljer med den regerande kungens bild ”till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. Detta var året innan Carl Reinhold Berch lanserade sin skala för medaljstorlekar, och sällskapet använder än idag en egen skala för medaljerna: 1:a, 2:a och 3:e storlekarna (motsvarande 11:e, 9:e och 8:e storleken i den Berchska skalan). 1803 fick sällskapet rätt att dela ut medaljer att bäras och man valde då ett band delat i gult och grönt vilket skulle symbolisera sädesfält och vall. Jordbruket var tidigt ett av sällskapets verksamhetsområden.

KPS Medalj (1)

Medaljerna, som präglats i både guld och silver, har burit många inskriptioner såsom För odlingsflitFör framstående förtjänster om yrkenas förkovran eller För förtjänster om biodling. Allt enligt bruket i Sverige på 1700-talet att dela ut mycket specifika medaljer. Idag används främst För betydande gärning och För uppskattad arbetsinsats. Den förra delas ut för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller ideell verksamhet, och den senare efter 15 eller 20 års anställning. Det är respektive organisation eller arbetsgivare som ansöker om och bekostar medaljerna, men sällskapet prövar alltid att kraven uppfylls.

Pro Patria, som firar sitt jubileum 19 maj, ligger bara ett år efter KPS med att dela ut bärbara medaljer (tillståndet utfärdades 1803) men långt efter när det kommer till varianter. Numera delar man endast ut medaljen För medborgerliga förtjänster i guld av större (12:e) eller mindre (8:e) storleken. Mellan 1835 och 2005 delade sällskapet även ut medaljen För trohet och flit, även den för mångårig anställning. När utdelningen upphörde hade den delats ut mer än 10 000 gånger, i likhet med KPS medalj efter ansökan av arbetsgivaren.

Tack vare sällskapens verksamhet har ett stort antal svenskar kunnat belönas med en kunglig utmärkelse. I framtiden ska jag närmare beskriva sällskapens olika medaljer, och dela med mig av några tankar inför framtiden – må den sträcka sig minst 250 år till. 

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer

Glad ordensdag!

Idag den 28 april är Stora ordensdagen – de svenska ordnarnas högtidsdag. Datumet valdes vid instiftandet 1748 eftersom det var Kung Fredrik I:s födelsedag. Han hade dock mycket litet med instiftandet att göra. Initiativtagaren var kanslipresidenten Carl Gustaf Tessin, den förste ordenskanslern. Enligt Tessins ceremoniel skulle ordensdagen firas med gudstjänst och riddardubbning i Riddarholmskyrkan. Vid den första ordensdagen var kungen svårt sjuk och själva dubbningen fick utföras i hans egna rum. Desto piggare var den tvåårige Prins Gustaf (III) som deltog iförd en koltvariant av ordensdräkten.

Inskannat av Föremålsvård i Grängesberg år 2005

Prins Gustafs (III) serafimerkolt.

Rätt så snart flyttades ceremonin till den mer närbelägna och betydligt varmare Slottskyrkan. Samtidigt tog man i bruk den särskilda serafimersalen på slottet som var inredd med ordnarnas insignier. Här presiderade Kungen över ordenskapitlet, det beslutande organet i frågor som rörde ordnarna. Sedan 1751 hade kungen ensam beslutanderätt men serafimerriddarna och kommendörerna av de andra ordnarna hade rätt att delta. Kapitlet hade två ordinarie sammanträden per år: på stora ordensdagen i april och på den lilla ordensdagen i november (se tidigare inlägg).

 

2

Serafimersalen på Kungl. slottet med ordenskapitlets bord.

Dubbningen skulle upphöra i mitten av 1800-talet men traditionen med ordenskapitel i april har behållits in i våra dagar. Ordnarnas organisation, Kungl. Maj:ts orden, är formellt separat från hovet och kapitlet fungerar som ett årsmöte med genomgång av ekonomi och beslut i olika frågor. Sedan ett par år tillbaka använder man återigen serafimersalen där kapitlets bord och stolar står permanent uppställda som en del av ordensutställningen. De är klädda i vit tyg med svarta patriarkalkors – Serafimerordens färger och emblem. Med åren har tyget slitits ned och det ska snart bytas ut. De ska hålla för många kapitel till.

Trots att ordensväsendet är långt ifrån lika praktfullt och omfattande som det var 1748 så lever traditionen och organisationen i allra högsta grad i allra högsta grad. Glad ordensdag!

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Kungens nya medalj

Kungen 2
Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Kung Carl Gustaf, som fyller 70 nu på lördag, är sannolikt Europas mest återhållsamme monark när det kommer till att bära utmärkelser. Åtminstone av de manliga. Medan kungar och prinsar stoltserar med långa rader av utmärkelser på uniformsbrösten och frackslagen har vår svenske statschef i över trettio år hållit sig till fyra. Denna vecka blev de plötsligt fem!

Det vi talar om nu är alltså utmärkelser på bröstet. Enligt kungahusets sedvänja bär Kungen bara ett halstecken och högst två kraschaner. På bröstet finns inga begränsningar så länge utmärkelserna ryms på en rad, men de kungliga bär inga utländska ordnar där. Sedan Oscar II har traditionen varit att bära svenska utmärkelser samt minnesmedaljer från närbesläktade kungahus. Den traditionen har Kungen tagit ett steg längre och han bär endast medaljer till minne av andra monarker. Dessa är:

  • Gustaf V:s jubileumsminnestecken II (utdelad 1948 vid Kungens 90-årsdag)
  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (utdelad 1967 vid Kungens 85-årsdag)
  • Haakon VII:s 100-årsmedalj (utdelad 1972 vid 100-årsminnet av Kungens födelse)
  • Olav V:s jubileumsmedalj (utdelad 1982 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)
  • Harald V:s jubileumsmedalj (utdelad 2016 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)

Den senaste medaljen har jag skrivit om tidigare. Men jag anade inte att Kungen faktiskt skulle börja bära den och därmed ändra sin sedan länge etablerade ”stil”. Men så kom bilderna från Kungl. Patriotiska sällskapets 250-årsfest i helgen, och idag nya officiella bilder på kungaparet. Harald V:s medalj har fått ta plats bland medaljerna. De svenska och norska kungar som hedrats på detta sätt blir därmed fem.

Olav_V_of_Norway
Särskilt stort värde ska Kungen sätta på Olav V:s medalj. Han var de nordiska monarkiernas ålderman när Kung Carl Gustaf tillträdde.

Så varför är inga danska monarker representerade? Danska Drottning Margrethe II gav ju ut en medalj så sent som 2012 med anledning av sina 40 år på tronen. Svaret är att de danska minnesmedaljerna sedan låg tid tillbaka endast tilldelas danskar. Vad jag kunnat se är Drottning Ingrids minnesmedalj den enda som även tilldelats svenskar.

Vi får se om Kungens 70-årsfirande bjuder på fler överraskningar.

1 kommentar

Under Bärande, Minnestecken

IAGHS och den nya ordenslistan

Idag publicerade en organisation som kallar sig International Academy for Genealogical and Heraldic Studies (IAGHS) en lista över riddarordnar som av historiska och diplomatiska skäl kan betraktas som äkta. På IAGHS:s hemsida står det dock inte vilka som utgör akademin, vad de har för meriter eller på vilka grunder de fattar sina beslut. Bara namnet på ordföranden och den kunglige beskyddaren, ex-kung Kigeli V av Rwanda.

Kigeli V hann regera i knappt två år innan han avsattes 1961. Han bor idag i USA, men gör fortfarande anspråk på att vara Rwandas rättmätige kung. Det ger honom en viss ställning. Inom diplomatin är det nämligen praxis att inte ifrågasätta sådana anspråk från en tronpretendent eller exilregering. I teorin kan de ju återvända till makten en dag. Kigeli kan alltså hävda att han som exilkung har samma befogenheter som han hade 1961, t. ex. att utdela ordnar.

Idag förlänar Kigeli fyra ordnar som påstås ha grundats av honom själv och hans bror Mutara III medan de regerade. Uppgifterna har ifrågasatts av Pier Felice degli Uberti som är ordförande för den Internationella kommissionen för riddarordnar (ICOC), ett mer betrott organ när det kommer till att bedöma riddarordnar. Han menar att det saknas bevis för att ordnarna skulle ha existerat före 1998 då Kigeli ”bekräftade att de fanns” och anser att de inte bör förlänas.

IAGHS:s lista (”Golden Register”) överensstämmer i huvudsak med ICOC:s lista men innehåller Kigelis rwandiska ordnar samt ett par etiopiska ordnar. Slutligen kan tilläggas att IAGHS, utöver sin lista, erbjuder tjänster som att rita porträtt i träkol och att deras postadress är en revisionsbyrå i Storbritannien.

Vanligtvis brukar jag inte ta i diskussionen om ”äkta riddarordnar” med tång, men när uppgiften om IAGHS och deras lista dök upp kände jag mig nödgad att skriva några kritiska kommentarer. Självklart finns det en nytta och glädje i utmärkelser oavsett om det är officiella eller rent privata, och frågan om äkthet berör relativt få.

UPPDATERING:

Kigeli V drog tillbaka sitt beskyddarskap över IAGHS den 6 oktober 2016. Han avled bara tio dagar senare.

2 kommentarer

Under Övrigt

Prins Alexander

Nu har Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias nyfödde son fått namn och titel:

Hans Kunglig Höghet Alexander Erik Hubertus Bertil, Prins av Sverige, Hertig av Södermanland

Att Kungen valt just hertigdömet Södermanland innebär att prinsen kommer att ha förtur att arrendera Stenhammars slott utanför Flen enligt Robert von Kræmers testamente. Fram till 1965 arrenderades det av den förre hertigen Prins Wilhelm, och sedan dess av Kung Carl Gustaf.

Den nyfödde prinsen blir även Riddare av Serafimerorden, den 874:e i ordningen, samt Riddare av Carl XIII:s orden. Ett litet ordenstecken i serafimerbandet kommer att lämnas över vid dopet, men sedan får prinsen vänta till 18-årsdagen innan han bär orden. Fler detaljer finns i inlägget om kusinen Prins Oscar.

Grattis till den lyckliga familjen!

Lämna en kommentar

Under Personer