9 december, 2015 · 12:59

Nobelbestyr

Nobelfesten står för dörren och man får räkna med att många av de 1 300 gästerna har ordnar och medaljer att bära till högtidsdräkten.

På Nobelstiftelsens hemsida, som obegripligt nog är helt på engelska, finns några avsnitt om klädsel. Där nämns att statliga utmärkelser vanligen bärs. Av män. Till frack. Inte ett ord om att även kvinnor tilldelas utmärkelser och självklart kan, och bör, bära dem. Det är mer än hundra år sedan Selma Lagerlöf kom till Nobelfesten med medaljen Litteris et Artibus på bröstet. Detta borde vara en självklarhet.

Många gäster avstår utmärkelser till klänning, till exempel riddaren av franska hederslegionen Margot Wallström. Andra, till exempel ledamoten av Vasaorden grevinnan Alice Trolle-Wachtmeister bär stolt sin utmärkelse i rosett. Det är upp till var och en.

Men alla som förtjänat en officiell bärbar utmärkelse – kom ihåg att den är avsedd att bäras. Vill du bära den gör då det, och vet att du genom att göra det hedrar givaren och alla de närvarande. Oavsett om den hänger på en frack eller en långklänning.

1 kommentar

Under Bärande

Taggat som , , , ,

7 december, 2015 · 06:48

Ordensregn över 3 760 finländare

Då stora antal ordnar och medaljer delas ut brukar brukar man lite vanvördigt tala om ”ordensregn” eller ”stjärnfall”. Få tillfällen förtjänar en sådan omskrivning som gårdagen då inte mindre än 3 760 finländare traditionsenligt mottog utmärkelser på Finlands självständighetsdag.

Finlands vita ros storkors

Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden som igår tilldelades Regeringsrättens ordförande Pekka Vihervuori.

Av de nordiska statscheferna kommer ingen i närheten av den finske presidenten när det kommer till att dela ut bärbara belöningar. Hela listan finns att läsa här.

 

1 kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , ,

1 december, 2015 · 05:46

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##
Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap. När han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bland annat ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden. Gustaf III införde därför en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan
Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

De nya riddarna kunde bära Serafimerorden kraschan direkt efter utnämningen. Själva ordenstecknet, i kedja eller band, fick de dock bära först efter dubbningen som ägde rum på den stora ordensdagen den 28 april. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal
Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , , ,

26 november, 2015 · 04:21

Selma Lagerlöfs utmärkelser

0175.5 (2)
Selma Lagerlöf med lettiska Tre Stjärnors ordens kommendörskors.

I en monter på gården Mårbacka där Selma Lagerlöf föddes och växte upp finns hennes många utmärkelser utställda i en monter. Utöver Nobelmedaljen fick hon ta emot flera utländska riddarkors för sitt författarskap. I Sverige, där ordnar skulle öppnas för kvinnor först ett decennium efter hennes död, införde man rentav nya medaljvarianter för att kunna belöna henne ordentligt.

I samband med att Selma Lagerlöf tilldelades nobelpriset i litteratur 1909 fick hon en unik utmärkelse av kung Gustaf V: medaljen Litteris et Artibus med Serafimerordens band. Medaljen delas ut för konstnärliga insatser och nya mottagare utses varje år, dock alltid i det högblå band som visar att den delas ut av kungen personligen. Genom att förläna den i det ljusblå serafimerbandet höjdes Lagerlöfs utmärkelse över alla andra.

1926 blev det aktuellt att åter hedra Selma Lagerlöfs livsgärning och Kungl. Maj:t tilldelade henne medaljen Illis quorum meruere labores av 12:e storleken. Även denna gång med serafimerbandet. Här fanns den större 18:e storleken att tillgå, men den utdelades sparsamt och till de med mycket hög samhällsställning. Man får anta att Selma var nöjd med att vara den enda att någonsin få medaljen i ljusblått band.

Under sitt sista levnadsår startade en kampanj att skänka guldmedaljer som ekonomiskt stöd till Finland under Vinterkriget (mer om detta på medaljBlogg). Lagerlöf kände starkt för Finland och hörsammade uppmaningen. De bärbara behöll hon. Kanske tänkte hon att hon behövde de bärbara om hon skulle bli frisk nog att besöka akademiens högtidssammankomst igen och då kunde hon inte gärna vara utan dem.

Nobelmedaljen och svenska akademiens stora guldmedalj lämnade hon dock till insamlingen. Innan de han smältas ned löstes de ut av Fryksdalens Gille som äger dem än idag. Totalt inbringade de 12 640kr (260 000kr i dagens penningvärde) för den finska saken. Originalen förvaras i bankvalv med detaljerade kopior har tillverkats till montern på Mårbacka.

Selma Lagerlöfs ordnar och medaljer:

  • Litteris et Artibus med Serafimerordens band
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken med Serafimerordens band
  • Kommendör av lettiska Tre stjärnors orden
  • Officer av belgiska Leopoldsorden
  • Officer av franska Hederslegionen
  • Riddare av 1 kl. av Finlands Vita Ros’ orden
  • Riddare av 1 kl. av norska Sankt Olavsorden
  • Danska förtjänstmedaljen i guld

2 kommentarer

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , , , ,

18 november, 2015 · 04:03

Bärande och straff

Den 1 oktober pensionerades den norska strafflagen från 1902 och en ny trädde ikraft. I och med detta slopas en hittills gällande regel gällande olovligt bärande av utmärkelsetecken:

§ 328. Med bøter eller med fengsel inntil 3 måneder straffes den […] som uhjemlet offentlig eller i rettsstridig øyemed tillegger seg eller bærer noen norsk eller utenlandsk titel eller ærestegn.

Istället för kriminalisering sätter man sin tilltro till ”sociala sanktioner” för att lösa sådana situationer där någon ex. köpt franska hederslegionen och bär den offentligt. Norge är ett land där utmärkelser utdelas restriktivt och tas på allvar, så kanske är det fullt tillräckligt.

Den som gör så gör dock bäst att hålla sig borta från Frankrike. Där kan olovligt bärande av statens utmärkelser fortfarande kan ge ett års fängelse.

1 kommentar

Under Bärande

Taggat som , ,

5 november, 2015 · 10:35

Johanniterordens kaplan ny överhovpredikant

Hovpredikant

Johan Dalman med hustrun Margareta Nisser-Dalman som bär Kung Carl Gustafs jubileumsminnestecken II. Foto: Svensk Damtidning

För en månad sedan vigdes Johan Dalman till biskop för Strängnäs stift och igår meddelades att han utnämnts till ny överhovpredikant. Därmed kommer han att utöva tillsyn över två stift, varav det ena består av en enda församling: hovförsamlingen. Lämna Strängnäs lär han inte behöva göra särskilt ofta annat än för att leda hovkonsistoriet (motsvarande domkapitlet) och officiera vid kungliga högtider.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Avgående överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark med sitt särskilda ämbetstecken.

Men Dalman har inte bara sina stift att tänka på. Han är dessutom ordenskaplan och förste vice ordförande för Johanniterorden i Sverige. En riddarorden med en historia som sträcker sig tillbaka till korstågen. Till skillnad från statsordnarna är Johanniterorden en mycket verksam organisation där medlemmarna aktivt verkar i orden ursprungliga syfte – att bistå äldre, sjuka och handikappade. Den delar sitt ursprung med de tyska, nederländska och brittiska Johanniterordnarna, samt med den katolska Malteserorden.

Johanniterordens vapen.

Johanniterordens vapen.

Johanniterorden är i kraft av sin historia och sitt kungliga beskyddarskap en riddarorden och ska inte blandas ihop med ordenssällskap som Frimurarorden, Odd Fellow m. fl. Dessa sysslar också med välgörenhet men har huvudsakligen intern ceremoniell verksamhet avsedd för enbart medlemmarna. I Johanniterorden är upplägget det omvända. Mest arbete läggs på hjälpverksamhet, exempelvis genom att driva Johanniterhjälpen. Den årliga riddardagen är det enda större ceremoniella inslaget. 1972 återupptogs traditionen att där dubba nya riddare.

Formellt sett är medlemskap i Johanniterorden öppet för alla evangeliskt-kristna, men i praktiken väljs bara adliga män in. Orden leds av en kommendator och har runt 400 medlemmar varav 1/5 är innehar den högre graden rättsriddare (Johan Dalman är präst och således rättsledamot av andliga ståndet). Övriga är riddare eller ledamöter i andliga ståndet. Till ordenskaplanens uppgift hör att officiera vid riddardagen och i övrig värna om ordens kristna grund.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Samtliga medlemmar bär ett halskors i formen av ett vitt johanniterkors med vasar av guld i vinklarna (för rättsriddare krönt med kunglig krona) i svart band med vita kantränder samt ett mindre bröstkors utan vasar (kommendatorn bär ett större bröstkors). Dessa är de enda ordenstecken i Sverige som har halvofficiell status och får därmed bäras tillsammans med officiella utmärkelser. Vi får hoppas att Johan Dalman tar chansen att bära dessa nu när han i större utsträckning kommer att vistas vid hovet.

4 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , ,

3 november, 2015 · 01:11

Blågult fick guld 1958

I och med förslaget att tilldela Lavin Eskandar medaljen För berömliga gärningar postumt har jag grävt lite i medaljens historia och hittat material till flera inlägg.

Sedan instiftandet 1832 har medaljen delats ut till över tusen personer varav majoriteten räddat människoliv. Efter andra världskriget enligt den principen att den som riskerat sitt eget liv i räddningen fått guldmedalj av femte storleken (GMbg5), och övriga fått silvermedalj av åttonde storleken (SMbg8, senast utdelad 1966). Den formellt aktiva guldmedaljen av åttonde storleken (GMbg8) har bara delats ut runt hundra gånger, senast 1927.

Landslagen inför finalmatchen mot Brasilien.
Landslaget inför finalmatchen mot Brasilien 1958.

Elva GMbg5 sticker dock ut rejält från mängden. Nämligen de som tilldelades herrlandslaget i fotboll den 30 juni 1958 – dagen efter att de tagit hem silvret på hemmaplan i fotbolls-VM. Initiativet till medaljeringen togs av handelsminister Gunnar Lange som även var Svenska Fotbollförbundets ordförande. Tränaren, britten George Raynor, blev inte lottlös. Han utsågs samma år till riddare av Vasaorden. Även Brasiliens president, vars eget landslag tagit hem guldet, lät medaljera svenskarna. Tyvärr har jag inte lyckats tar reda på vilken medalj.

Man kan invända att För berömliga gärningar inte är en fotbollsmedalj. Det var dock inte första gången den kom till annan användning än den avsedda, och kanske blir det inte den sista. Själv väljer jag att vara glad över varje bragd eller god gärning som belönas med medalj.

5 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , , ,

2 november, 2015 · 02:31

medaljBlogg 2 år!

Hipp hurra för medaljBlogg som fyller år idag! Tack för två år av intressant läsning om medaljer och faleristik!

Profilbild för medaljBloggmedaljBlogg

party

Grattis till mig! Nu fyller medaljBlogg två år och antalet inlägg har hunnit bli en bit över 100. När jag började hade jag mina funderingar om ämnet skulle räcka till över en längre tid. Det var oro i onödan; just nu finns i utkastkorgen ett dryga tjugotal inlägg som inväntar sista handtaget.

Vad kan då läsaren av medaljBlogg förvänta sig från framtiden? Tja, ungefär samma är väl det ärligaste svaret. Om jag fick välja någon kategori av inlägg som borde ökas är det mina översatta medaljrekommendationer. De ger en närvarokänsla och sammanhang som förklarar medaljers utdelning mer än något annat. I bloggbegynnelsen hade jag mer sådana inlägg, tyvärr så tar de mycket tid att få till och faleristisk tid har spenderats på andra håll. Statistiken menar också att de inte är så populära sett till antal tittningar; å andra sidan skriver jag för mitt eget nöje – läsare är en…

Visa originalinlägg 81 fler ord

Lämna en kommentar

Under Övrigt

1 november, 2015 · 04:33

Vi er Blå, vi er Hvide

Danmark hade länge två ordensutmärkelser: Blå Ridder (riddare av Elefantorden) som bar en tornprydd elefant i ett blått band, och Hvid Ridder (riddare av Dannebrogorden) som bar ett vitt kors med röda kanter i ett band med samma färger. Elefantorden har anor ända tillbaka till 1400-talet och Dannebrogorden instiftades som komplement 1693. Dessa säregna ordenstecken utgör än idag basen i Danmarks ordensväsende som fick sin nuvarande form i början av 1800-talet.

Keten_Olifant

Som en av sina första åtgärder efter sin tronbestigning 1808 såg Frederik VI till att reformera det danska ordensväsendet. Efter modell av franska Hederslegionen utvidgades Dannebrogorden till fyra grader: riddare, kommendör, och storkors, samt den exklusiva storkommendörsgraden avsedd enbart för kungligheter. Som i Hederslegionen skulle man först tilldelas riddartecknet för att därefter eventuellt avancera till högre grader. Rang eller stånd skulle inte någon roll i det nya systemet, som bättre skulle fungera i det nya samhället med en växande borgarklass. Elefantorden behölls oförändrad med endast en grad – riddare.

Frederik VI

Frederik VI

För att sköta ordnarnas administration inrättades ett ordenskapitel för de båda ordnarna. I likhet med sin svenska motsvarighet utsågs en rad officianter (ämbetsmän). Överofficianter var kanslern, vicekanslern, sekreteraren, marskalken, skattmästaren, ceremonimästaren och (ordens)biskopen. Dessa positioner var till största delen rena hederstitlar utan större åligganden. Närmast en egen ordensgrad. Desto mer arbete utförde de ordinarie officianterna: vice ceremonimästaren, ordenskapitlets sekreterare, biskopens ställföreträdare och historiografen.

Eftersom kapitlet var gemensamt bar officianterna ämbetstecken i ett särskilt band som till hälften var Elefantordens och hälften Dannebrogordens vilket är unikt för just dessa tecken. Nedan syns kanslerns och vicekanslerns tecken. Det kom ur bruk i början på 1900-talet när kanslererna började utses bland de kungliga som istället bar storkommendörskorset.

Kanslerstecknet.

Kanslerstecknet (äldre version av Dannebrogordens tecken med briljanter).

De andra officianterna bar i samma band en elefant, liknande Elefantriddarnas tecken. Den skilde sig så åt att den istället för ett torn hade överdrag prytt med dannebrogkorset. Överofficianterna bar den om halsen och officianterna i band på bröstet.

Lilla officianttecknet.

Lilla officianttecknet.

Ordenskapitlet idag är inte lika omfattande som på Frederik VI:s tid men upprätthåller alltjämt sin verksamhet i Det Gule Palæ nära Amalienborg. Ordenskansler sedan 2009 är prins Joachim. Det löpande arbetet sköter ordenssekreteraren Henning Fode, och ekonomin sköter ordensskattmästaren Per Thornit. Därtill finns ordenskapitlets sekreterare Bjarne Grønfeldt som ansvarar för den dagliga administrationen och ordenshistoriografen professor Knud Jespersen som nedtecknar riddarnas levnadsbeskrivningar.

Order_of_the_Elephant_14

Elefantordens stora sigill.

Lämna en kommentar

Under Ordnar

Taggat som , , ,

26 oktober, 2015 · 04:20

Vad gäller för postuma medaljer?

Sedan Michael Sigge i fredags startade sitt upprop för att Lavin Eskandar ska tilldelas medaljen För berömliga gärningar postumt har 4 400 personer anslutit sig. Detta har uppmärksammats av GT/Expressen, Göteborgs-Posten, P4 Väst och Aftonbladet, vilket genererat ytterligare engagemang. Ordenskansliet har fått frågan på sitt bord och utreder ärendet. Men vad gäller egentligen för medaljen och postuma utdelningar?

Först och främst ska man komma ihåg att För berömliga gärningar delas ut på beslut av regeringen. Den ska uppmärksamma ”personer som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Tyvärr har de senaste regeringarna inte utnyttjat möjligheten att hedra svenska hjältar på detta sätt. Uppgiften har i viss mån tagits över av enskilda myndigheter, privata initiativ och massmedia, men de kan inte utdela ett officiellt erkännande å hela Sveriges vägnar. Därför är denna regeringsuppgift viktig.

Kungl. Maj:ts Orden, vars kansli utreder frågan år regeringen, har konstaterat att medaljen inte tidigare delats ut postumt. Att medaljer tilldelas efter mottagarens död är mycket ovanligt, men regeringsmedaljerna För tapperhet i fält/till sjöss samt Illis quorum meruere labores har dock blivit det ett par gånger. Något formellt hinder borde inte föreligga.

Medaljärenden bereds enligt PM 2006:1 på samma sätt som andra regeringsärenden:

  1. förslaget kommer in till det departement inom vars område den presumtive medaljören verkat,
  2. ärendet bereds i departementet gemensamt med Statsrådsberedningen (rättschefens kansli),
  3. det diskuteras vid en lunchberedning eller annan beredning i statsrådskretsen,
  4. regeringen tar beslut på ett regeringssammanträde.

Bollen ligger alltså hos ministrarna. Det är dem man ska skicka sina förslag och synpunkter om man vill påverka frågan. Även riksdagsledamöterna kan vara till hjälp då dessa kan rikta frågor i olika ämnen till ministrarna. Nästa regeringssammanträde äger rum nu på torsdag den 29 oktober. Jag hoppas att de väljer att hedra Lavin Eskandar. Frid över hans minne.

UPPDATERING:

Ordensintendent Tom Bergroth vid Kungl. Maj:ts Orden har ställt sig bakom förslaget att tilldela Lavin Eskandar För berömliga gärningar och ska informera Regeringskansliet:

Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för ”Berömliga gärningar”.

2 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , ,