22 december, 2015 · 01:44

En klapp på axeln

På många arbetsplatser samlas man traditionellt i kyrkan för en högtidlig julavslutning. Flera arbetsgivare fortsätter en lång svensk tradition genom att utnyttja kyrkorummet för en medaljeringsceremoni, vilket rapporterats om från olika delar  landet.

Försvarsmaktens nya tjänstgöringsmedalj För rikets försvar har denna månad fått sina första innehavare bland de gruppchefer, soldater och sjömän som tjänstgjort i fyra år och därmed gjort sig förtjänta av medaljen i brons. Bland annat på Försvarsmedicincentrum i Göteborg.

På Livgardet i Stockholm har man dessutom delat ut Överkommendantens förtjänstmedalj i silver till flitiga högvaktsdeltagare, och på Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad den egna förtjänstmedaljen till Elin Redmo för en livräddande insats.

Utöver militären hör polisen till de flitiga medaljutdelarna. Polisen i Östersund har delat ut sin medalj Tack för god insats för både livräddning och gott polisarbete.

Det är gott att se att goda gärningar och hårt arbete inte går ouppmärksammat!

GOD JUL!

Lämna en kommentar

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , ,

12 december, 2015 · 01:24

Frank Sinatras utmärkelser

Reagan Awarding Medal To Sinatra

Ronald Reagan överlämnar frihetsmedaljen till Frank Sinatra den 23 maj 1985.

Idag är det hundra år sedan sångaren, filantropen och ikonen Frank Sinatra föddes i New Jersey. Han har hedrats med otaliga priser för musik, TV och film, men också med hedersdoktorat, staden Tokyos nycklar och en asteroid som bär hans namn. Det jag vill passa på att uppmärksamma är förstås hans officiella bärbara utmärkelser:

Frank Sinatras ordnar och utmärkelser

  • Amerikanska presidentens frihetsmedalj (1985)
  • Amerikanska kongressens guldmedalj (1997, postum)
  • Kommendör av franska orden Santé Publique (1965)
  • Storofficer av italienska republikens förtjänstorden (1979)
  • Österrikiska hederskorset för vetenskap och konst 1 kl. (1984)
Frihetsmedaljen set

Set för frihetsmedaljen med släpspänne, original, miniatyr och kavajclip.

En bärbar men icke-officiell utmärkelse som jag vill nämna är Kennedy-priset. Det utdelas för en livlång gärning för den amerikanska kulturen och består av ett regnbågsfärgat band med tre rektangulära brickor som bär pristagarens namn, datumet för överlämnandet, respektive ”Kennedy Center Honor”. Den välklädde Sinatra tog nog emot detta färgsprakande hederstecken med blandade känslor.

Lämna en kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , ,

10 december, 2015 · 10:30

Medaljen ”Inventas vitam iuvat excoluisse per artes”

Inventas vitam iuvat excoluisse per artes är inskriptionen på de medaljer som medföljer Nobelprisen i fysik, kemi, medicin och litteratur. Devisen är latin ”lyckligt när människans liv uppfinnarens bragder förädla”. Tillsammans med medaljen Pro pace et fraternitate gentium (”för fred mellan folken och deras förbrödrande”) som tilldelas fredspristagarna utgör de världens kanske mest prestigefulla medaljer. De bärs inte utan tilldelas ”att förvaras”.

I Alfred Nobels testamente från 1895 genom vilket Nobelpriset grudades står inget om att pristagarna skulle få medaljer. Det var först i statuterna för Nobelstiftelsen (§ 9), fastställda av Kungl. Maj:t 1900, som medalj och diplom tillfogades prissumman. Tur var väl det, för annars hade priset kanske saknat en passande världsbekant sinnebild. Det var medaljgravören Erik Lindberg (1873–1966) som fick uppdraget att utföra de medaljer som skulle delas ut i Sverige.

De tre medaljerna, som mäter 66 millimeter i diameter, är högklassiga prov på svensk medaljkonst och följer ett välbekant mönster. Åtsidan representerar givaren och pryds av Alfred Nobels namn, porträtt och levnadsår. Frånsidan bär inskriptionen som är ett citat från Aeneiden av Vergilius och motiven som är valda efter respektive pris:

Kemi och fysik: naturen i from av en gudinna, liknande Isis, stiger upp ur molnen med ett ymnighetshorn i handen. Hennes slöja lyfts upp av vetenskapens genius.

Medicin eller fysiologi: medicinens genius sitter med en uppslagen bok i knät och samlar upp vatten som rinner ur en sten åt en törstig flicka.

Litteratur: en musa sjunger och spelar lyra medan en ung man sitter under ett lagerträd, lyssnar och skriver ned.

Fred: tre män som omfamnar varandra. Medaljen är formgiven av Gustav Vigeland (1869–1943).

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har en medalj som sticker ut. Den är formgiven av Gunvor Svensson Lundkvist (1916–2009). Under Alfred Nobels porträtt på frånsidan finns Riksbankens två ymnighetshorn, och på frånsidan Vetenskapsakademiens sigill.

Bilder på medaljerna finns här.

Lämna en kommentar

Under Medaljer

Taggat som , , , , , , , , ,

9 december, 2015 · 12:59

Nobelbestyr

Nobelfesten står för dörren och man får räkna med att många av de 1 300 gästerna har ordnar och medaljer att bära till högtidsdräkten.

På Nobelstiftelsens hemsida, som obegripligt nog är helt på engelska, finns några avsnitt om klädsel. Där nämns att statliga utmärkelser vanligen bärs. Av män. Till frack. Inte ett ord om att även kvinnor tilldelas utmärkelser och självklart kan, och bör, bära dem. Det är mer än hundra år sedan Selma Lagerlöf kom till Nobelfesten med medaljen Litteris et Artibus på bröstet. Detta borde vara en självklarhet.

Många gäster avstår utmärkelser till klänning, till exempel riddaren av franska hederslegionen Margot Wallström. Andra, till exempel ledamoten av Vasaorden grevinnan Alice Trolle-Wachtmeister bär stolt sin utmärkelse i rosett. Det är upp till var och en.

Men alla som förtjänat en officiell bärbar utmärkelse – kom ihåg att den är avsedd att bäras. Vill du bära den gör då det, och vet att du genom att göra det hedrar givaren och alla de närvarande. Oavsett om den hänger på en frack eller en långklänning.

1 kommentar

Under Bärande

Taggat som , , , ,

7 december, 2015 · 06:48

Ordensregn över 3 760 finländare

Då stora antal ordnar och medaljer delas ut brukar brukar man lite vanvördigt tala om ”ordensregn” eller ”stjärnfall”. Få tillfällen förtjänar en sådan omskrivning som gårdagen då inte mindre än 3 760 finländare traditionsenligt mottog utmärkelser på Finlands självständighetsdag.

Finlands vita ros storkors

Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden som igår tilldelades Regeringsrättens ordförande Pekka Vihervuori.

Av de nordiska statscheferna kommer ingen i närheten av den finske presidenten när det kommer till att dela ut bärbara belöningar. Hela listan finns att läsa här.

 

1 kommentar

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , ,

1 december, 2015 · 05:46

Adventstid och ordensdagar

Inv.nr: ##om det finns.##
Gustaf III iförd den mindre serafimerdräkten.

Om man under slutet av 1700-talet befann på Stockholms slott den första måndagen före advent så kunde man bli först med att få veta vilka som utnämnts till riddare av Serafimerorden. Denna dag var lilla ordensdagen då ordenskapitlet sammanträdde under kungens ordförandeskap. När han berättat vilka de nya serafimerriddarna var slogs dörrarna upp och en härold förkunnade deras namn för allmänheten.

Måndagen före advent hade valts:

”till en vördnadsfull åtanka, att trohet mot Sions konung, om vars ankomst i församlingarna då predikat varder,  är grundvalen  och tecknet av den rätta trohet emot en världslig överhet, som av Gud förordnad är.”

En ordenshögtid i november-december fick praktiska konsekvenser. Bland annat ansågs den stora serafimerdräkten inte vara tillräckligt varm för årstiden. Gustaf III införde därför en mindre och varmare serafimerdräkt att användas på lilla ordensdagen.

Serafimerkrachan
Broderad serafimerkraschan från 1700-talets slut.

De nya riddarna kunde bära Serafimerorden kraschan direkt efter utnämningen. Själva ordenstecknet, i kedja eller band, fick de dock bära först efter dubbningen som ägde rum på den stora ordensdagen den 28 april. Dubbningen avskaffades i mitten av 1860-talet, men än idag hålls ordenskapitel i anslutning till detta datum, som är ordnarnas instiftare Fredrik I:s födelsedag.

Från och med tidigt 1800-tal blev det vanligare med utnämningar i extra ordenskapitel som kunde äga rum när det passade. Vanligen med bara ordenskanslern och ordenssekreteraren närvarande. Flest utnämningar kom i samband med kungens namnsdag, en tradition som kung Carl Gustaf för vidare när han varje år på Karldagen den 28 januari delar ut Konungens medalj, som i vissa avseenden ersatt ordensväsendet.

763px-Stockholms_slott_Serafimerordens_sal
Serafimerordens sal som togs i bruk för ordenskapitel den 24 november 1755.

Måndagen före advent fortsatte dock vara sammanträdesdag för ordenskapitlet och var det tillfälle då ordnarnas ekonomi gicks igenom. Lilla ordensdagen avskaffades slutligen 1919.

3 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , , , , , , , , ,

26 november, 2015 · 04:21

Selma Lagerlöfs utmärkelser

0175.5 (2)
Selma Lagerlöf med lettiska Tre Stjärnors ordens kommendörskors.

I en monter på gården Mårbacka där Selma Lagerlöf föddes och växte upp finns hennes många utmärkelser utställda i en monter. Utöver Nobelmedaljen fick hon ta emot flera utländska riddarkors för sitt författarskap. I Sverige, där ordnar skulle öppnas för kvinnor först ett decennium efter hennes död, införde man rentav nya medaljvarianter för att kunna belöna henne ordentligt.

I samband med att Selma Lagerlöf tilldelades nobelpriset i litteratur 1909 fick hon en unik utmärkelse av kung Gustaf V: medaljen Litteris et Artibus med Serafimerordens band. Medaljen delas ut för konstnärliga insatser och nya mottagare utses varje år, dock alltid i det högblå band som visar att den delas ut av kungen personligen. Genom att förläna den i det ljusblå serafimerbandet höjdes Lagerlöfs utmärkelse över alla andra.

1926 blev det aktuellt att åter hedra Selma Lagerlöfs livsgärning och Kungl. Maj:t tilldelade henne medaljen Illis quorum meruere labores av 12:e storleken. Även denna gång med serafimerbandet. Här fanns den större 18:e storleken att tillgå, men den utdelades sparsamt och till de med mycket hög samhällsställning. Man får anta att Selma var nöjd med att vara den enda att någonsin få medaljen i ljusblått band.

Under sitt sista levnadsår startade en kampanj att skänka guldmedaljer som ekonomiskt stöd till Finland under Vinterkriget (mer om detta på medaljBlogg). Lagerlöf kände starkt för Finland och hörsammade uppmaningen. De bärbara behöll hon. Kanske tänkte hon att hon behövde de bärbara om hon skulle bli frisk nog att besöka akademiens högtidssammankomst igen och då kunde hon inte gärna vara utan dem.

Nobelmedaljen och svenska akademiens stora guldmedalj lämnade hon dock till insamlingen. Innan de han smältas ned löstes de ut av Fryksdalens Gille som äger dem än idag. Totalt inbringade de 12 640kr (260 000kr i dagens penningvärde) för den finska saken. Originalen förvaras i bankvalv med detaljerade kopior har tillverkats till montern på Mårbacka.

Selma Lagerlöfs ordnar och medaljer:

  • Litteris et Artibus med Serafimerordens band
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken med Serafimerordens band
  • Kommendör av lettiska Tre stjärnors orden
  • Officer av belgiska Leopoldsorden
  • Officer av franska Hederslegionen
  • Riddare av 1 kl. av Finlands Vita Ros’ orden
  • Riddare av 1 kl. av norska Sankt Olavsorden
  • Danska förtjänstmedaljen i guld

2 kommentarer

Under Medaljer, Ordnar

Taggat som , , , , , , ,

18 november, 2015 · 04:03

Bärande och straff

Den 1 oktober pensionerades den norska strafflagen från 1902 och en ny trädde ikraft. I och med detta slopas en hittills gällande regel gällande olovligt bärande av utmärkelsetecken:

§ 328. Med bøter eller med fengsel inntil 3 måneder straffes den […] som uhjemlet offentlig eller i rettsstridig øyemed tillegger seg eller bærer noen norsk eller utenlandsk titel eller ærestegn.

Istället för kriminalisering sätter man sin tilltro till ”sociala sanktioner” för att lösa sådana situationer där någon ex. köpt franska hederslegionen och bär den offentligt. Norge är ett land där utmärkelser utdelas restriktivt och tas på allvar, så kanske är det fullt tillräckligt.

Den som gör så gör dock bäst att hålla sig borta från Frankrike. Där kan olovligt bärande av statens utmärkelser fortfarande kan ge ett års fängelse.

1 kommentar

Under Bärande

Taggat som , ,

5 november, 2015 · 10:35

Johanniterordens kaplan ny överhovpredikant

Hovpredikant

Johan Dalman med hustrun Margareta Nisser-Dalman som bär Kung Carl Gustafs jubileumsminnestecken II. Foto: Svensk Damtidning

För en månad sedan vigdes Johan Dalman till biskop för Strängnäs stift och igår meddelades att han utnämnts till ny överhovpredikant. Därmed kommer han att utöva tillsyn över två stift, varav det ena består av en enda församling: hovförsamlingen. Lämna Strängnäs lär han inte behöva göra särskilt ofta annat än för att leda hovkonsistoriet (motsvarande domkapitlet) och officiera vid kungliga högtider.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Avgående överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark med sitt särskilda ämbetstecken.

Men Dalman har inte bara sina stift att tänka på. Han är dessutom ordenskaplan och förste vice ordförande för Johanniterorden i Sverige. En riddarorden med en historia som sträcker sig tillbaka till korstågen. Till skillnad från statsordnarna är Johanniterorden en mycket verksam organisation där medlemmarna aktivt verkar i orden ursprungliga syfte – att bistå äldre, sjuka och handikappade. Den delar sitt ursprung med de tyska, nederländska och brittiska Johanniterordnarna, samt med den katolska Malteserorden.

Johanniterordens vapen.

Johanniterordens vapen.

Johanniterorden är i kraft av sin historia och sitt kungliga beskyddarskap en riddarorden och ska inte blandas ihop med ordenssällskap som Frimurarorden, Odd Fellow m. fl. Dessa sysslar också med välgörenhet men har huvudsakligen intern ceremoniell verksamhet avsedd för enbart medlemmarna. I Johanniterorden är upplägget det omvända. Mest arbete läggs på hjälpverksamhet, exempelvis genom att driva Johanniterhjälpen. Den årliga riddardagen är det enda större ceremoniella inslaget. 1972 återupptogs traditionen att där dubba nya riddare.

Formellt sett är medlemskap i Johanniterorden öppet för alla evangeliskt-kristna, men i praktiken väljs bara adliga män in. Orden leds av en kommendator och har runt 400 medlemmar varav 1/5 är innehar den högre graden rättsriddare (Johan Dalman är präst och således rättsledamot av andliga ståndet). Övriga är riddare eller ledamöter i andliga ståndet. Till ordenskaplanens uppgift hör att officiera vid riddardagen och i övrig värna om ordens kristna grund.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Halskors för rättsriddare/rättsledamot av Johanniterorden.

Samtliga medlemmar bär ett halskors i formen av ett vitt johanniterkors med vasar av guld i vinklarna (för rättsriddare krönt med kunglig krona) i svart band med vita kantränder samt ett mindre bröstkors utan vasar (kommendatorn bär ett större bröstkors). Dessa är de enda ordenstecken i Sverige som har halvofficiell status och får därmed bäras tillsammans med officiella utmärkelser. Vi får hoppas att Johan Dalman tar chansen att bära dessa nu när han i större utsträckning kommer att vistas vid hovet.

4 kommentarer

Under Ordnar

Taggat som , , , ,

3 november, 2015 · 01:11

Blågult fick guld 1958

I och med förslaget att tilldela Lavin Eskandar medaljen För berömliga gärningar postumt har jag grävt lite i medaljens historia och hittat material till flera inlägg.

Sedan instiftandet 1832 har medaljen delats ut till över tusen personer varav majoriteten räddat människoliv. Efter andra världskriget enligt den principen att den som riskerat sitt eget liv i räddningen fått guldmedalj av femte storleken (GMbg5), och övriga fått silvermedalj av åttonde storleken (SMbg8, senast utdelad 1966). Den formellt aktiva guldmedaljen av åttonde storleken (GMbg8) har bara delats ut runt hundra gånger, senast 1927.

Landslagen inför finalmatchen mot Brasilien.
Landslaget inför finalmatchen mot Brasilien 1958.

Elva GMbg5 sticker dock ut rejält från mängden. Nämligen de som tilldelades herrlandslaget i fotboll den 30 juni 1958 – dagen efter att de tagit hem silvret på hemmaplan i fotbolls-VM. Initiativet till medaljeringen togs av handelsminister Gunnar Lange som även var Svenska Fotbollförbundets ordförande. Tränaren, britten George Raynor, blev inte lottlös. Han utsågs samma år till riddare av Vasaorden. Även Brasiliens president, vars eget landslag tagit hem guldet, lät medaljera svenskarna. Tyvärr har jag inte lyckats tar reda på vilken medalj.

Man kan invända att För berömliga gärningar inte är en fotbollsmedalj. Det var dock inte första gången den kom till annan användning än den avsedda, och kanske blir det inte den sista. Själv väljer jag att vara glad över varje bragd eller god gärning som belönas med medalj.

5 kommentarer

Under Belöningsmedaljer

Taggat som , , , , , ,